Med avstamp i frågan om att SVT (genom Radiotjänst) nu anser sig ha rätt att ta ut radio/teveavgift även för den som innehar datorer och surfplattor etc (förhoppningsvis bara för sådana som faktiskt kan användas för att se teve utan extra tillbehör och utan dubblering för den befintliga avgift som vi betala för innehavet av teve, hoppas jag), så tar bloggaren Farmor Gun upp några viktiga upphovsrättsliga problem i dagens mediavärld.
Det är som vanligt kloka ord om komplicerade frågor som FarmorGun kommer med. Läs det. Min kommentar blir:
Självklart kostar journalistik och inte minst då journalistik av någon "verkshöjd". Ett väsentligt problem är därför pengar. Inte minst eftersom alltmer annonspengar går från dagspressen till Google (hela tre miljarder på ett år, tyckte jag nämndes i teve, för en rätt minimal kostnadssida) och andra internetjättar. Jag betvivlar verkligen att annonsörerna i Google och t ex Facebook får valuta för pengarna. Det lär väl visa sig med tiden.
Det känns onekligen som om Google m fl snyltar på andra, inte minst på dagspress och tevebolag. Samtidigt ger onekligen internet oss möjligheten till både bredare och djupare information. Dvs så länge kvalitativ press finns kvar, ideell s.k. medborgarjournalistik lär inte helt kunna ersätta seriös undersökande journalistik. Journalistik, som ger oss möjlighet till bättre underbyggda diskussioner och ställningstaganden.
Men att "skydda" en upphovsrätt till detta genom att lägga på kostnader som drabbar oss som medborgare, det känns helt fel. Fel ur demokratisk synpunkt. Dessutom skulle det drabba oss alla inte bara ekonomiskt utan än mer just informationsmässigt, kunskapsmässigt.
Den guldgruva som t ex Google och Facebook m fl idag verkar vara, den kan inom en tid vara uttömd. Om inte i vart fall en rätt rejäl del av dessa företags vinster på något sätt kanaliseras till de ställen där den kostnadkrävande journalistiken bedrivs, ja då försvinner stora delar av inflödet av nyttig kunskap som kan förmedlas via internet. Jag vet sannerligen inte hur det ska gå till att göra denna kanalisering utan att det uppstår ökade kostnader för oss medborgare.
Det "näthat" som idag frodas inom vissa kretsar, det är kontraproduktivt, åtminstone om man ser det ur ett demokratiskt perspektiv på sikt.
Att, i likhet med Windows 8, främst se internet som en kanal för försäljning och förströelse, det är en oerhörd inskränkning av det fria ordet och underlaget för demokratiska samtal.
Jag är en man i mogen ålder med brett samhällsintresse på socialliberal grund. Därtill mycket musikintresserad. Det är främst samhällsintresset som dokumenteras här, enstaka notiser av privat eller allmän karaktär kan förekomma. I likhet med Lord Acton (brittisk liberal på 1800-talet) anser jag att: ”Makt verkar korrumperande, och absolut makt korrumperar absolut. Stora män är nästan alltid dåliga män. Det finns ingen värre irrlära än att ämbetet helgar dess innehavare.”
Visar inlägg med etikett upphovsrätt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett upphovsrätt. Visa alla inlägg
23 januari 2013
17 juli 2010
Bröllopsfest och nostalgi
Ja, idag ska vi på bröllopsfest. Nej, nej, inte vår egen. Vi har varit gifta länge nu.
Dock, festen leder till bloggpaus idag.
Innan jag loggar ut ser jag att "Livbåten" i samband med en väldigt utredande och intressant bloggpost länkat både till nyare och äldre texter av mig. När jag läser den senare blir jag nästan imponerad av vad jag skrev då i nov 2008. Tyvärr har det fortfarande bäring och aktualitet. Det handlar alltså om upphovsrätt, artisters ersättningar versus alla dessa mellanhänder.
Som producent en gång i tiden av en jazzskiva, blir jag smått förskräckt av hur moderna inspelningsbudgetar ser ut. Och hur många som "ska" profitera numera. På "min tid" var det ett utpräglat ideellt jobb att se till att en jazzmusiker på toppnivå ö h t fick göra en skiva. Då såg vi till att musikerna och NCB etc fick sitt. I övrigt stod vi (SJR) för allt annat, försökte minimera kostnaderna och få det att gå runt. Det gjorde det, men med ett nödrop. Och tack vare att vi som producerade inte profiterade på musikerna (Bernt Rosengren och medmusikanter).
Och skivan blev OJ:s Gyllene skiva 1969!
Dock, festen leder till bloggpaus idag.
Innan jag loggar ut ser jag att "Livbåten" i samband med en väldigt utredande och intressant bloggpost länkat både till nyare och äldre texter av mig. När jag läser den senare blir jag nästan imponerad av vad jag skrev då i nov 2008. Tyvärr har det fortfarande bäring och aktualitet. Det handlar alltså om upphovsrätt, artisters ersättningar versus alla dessa mellanhänder.
Som producent en gång i tiden av en jazzskiva, blir jag smått förskräckt av hur moderna inspelningsbudgetar ser ut. Och hur många som "ska" profitera numera. På "min tid" var det ett utpräglat ideellt jobb att se till att en jazzmusiker på toppnivå ö h t fick göra en skiva. Då såg vi till att musikerna och NCB etc fick sitt. I övrigt stod vi (SJR) för allt annat, försökte minimera kostnaderna och få det att gå runt. Det gjorde det, men med ett nödrop. Och tack vare att vi som producerade inte profiterade på musikerna (Bernt Rosengren och medmusikanter).
Och skivan blev OJ:s Gyllene skiva 1969!
18 juni 2010
Varje kvinna bör åläggas att ha åldersintyg väl synligt
Efter att ha läst Joshens dräpande beskrivning av tillståndet i Konungariket Sverige har jag en liten undring. Eller ett krav kanske.
Borde inte varje individ av kvinnligt kön mellan åtta och åttio år åläggas, med straffansvar om hon bryter mot lagen, att ständigt ha ett åldersbevis väl synligt. Detta speciellt om hon fotograferas eller kan riskera att bli fotograferad. Och än mer, om detta foto kan förmodas publiceras i något sammanhang. Vara vilket det vara månde.
Detta för förhindrande av att oskyldiga ska råka ut för tittbrott på barnpornografisk bild.
I sammanhanget kan man även behöva ta ställning till vem som har upphovsrätten, med tillhörande ersättning, för olagligt om än omedvetet tagande av och publicerande av bild som kan tolkas som barnpornografi - av behörig myndighet eller av den ofrivillige tittaren.
Borde inte varje individ av kvinnligt kön mellan åtta och åttio år åläggas, med straffansvar om hon bryter mot lagen, att ständigt ha ett åldersbevis väl synligt. Detta speciellt om hon fotograferas eller kan riskera att bli fotograferad. Och än mer, om detta foto kan förmodas publiceras i något sammanhang. Vara vilket det vara månde.
Detta för förhindrande av att oskyldiga ska råka ut för tittbrott på barnpornografisk bild.
I sammanhanget kan man även behöva ta ställning till vem som har upphovsrätten, med tillhörande ersättning, för olagligt om än omedvetet tagande av och publicerande av bild som kan tolkas som barnpornografi - av behörig myndighet eller av den ofrivillige tittaren.
17 december 2009
Lite lästips
Tid är en begränsad resurs. Vilket bl a leder till att kommentarer blir oskrivna. Så t ex prioriterar jag oftast att börja min online-stund med att kolla några favoritbloggar och finner att det jag tänkt skriva om, det har de redan kommenterat. Ibland har jag invändningar, gör en kommentar hos bloggaren, ibland instämmer jag, ibland leder det till att det blir en egen utläggning.
Idag läste jag Olle Wästbergs månadsbrev, med mängder av intressanta och koncentrerade kommentarer. Denna gång bland annat om de låga lönernar i Sverige. Men Scaber nestor har redan observerat det, så vad mera att säga? Olle har sina tidigare månadsbrev även på sin hemsida, dock ännu ej det senaste, det kommer väl så småningon även där, men han har skrivit en artikel i SvD om ett annat intressant ämne, behovet av arbetskraftsinvandring, för den som vill fördjupa sig i det.
Johan Westerholm har på sin blogg kommenterat förslaget om grundlagsändringar, och han har i grunden samma uppfattning som jag har. Möjligen skulle jag gärna se en något snabbare takt i den mån förslagen går i rätt riktning, om ni förstår vad jag menar. Johan noterar även att moderaterna i vart fall verkar markera en något öppnare attityd i upphovsrättsfrågor, och ger piratpartiet god credit för detta. Han konstaterar också att Jan Björklund för en gångs skull kommit med en bunt hyfsade förslag betr skolan. Instämmer. Varken han eller jag är annars speciellt positiva betr Björklunds förslag, för att inte tala om dennes sätt att presentera tämligen goda förslag på ett så kantigt sätt att presentationen förtar det positiva innehållet.
Avslutar med att notera att FarmorGun har kloka ord att säga om hur demokratins gränser förskjuts, detta med avstamp i hur polisen behandlar fredliga demonstranter i Köpenhamn. Hon har även skrivit av sig kloka tankar om hur mycket man (som bloggare eller riksdagskandidat) ska engagera sig i och kommer då bl a in på psykisk sjukdom och kommentarer till bloggar.
Där slutar jag just nu, och övergår till att läsa tidningar och fler bloggar, göra div annat och försöka få upp värmen i händerna i detta kyliga klimat.
Idag läste jag Olle Wästbergs månadsbrev, med mängder av intressanta och koncentrerade kommentarer. Denna gång bland annat om de låga lönernar i Sverige. Men Scaber nestor har redan observerat det, så vad mera att säga? Olle har sina tidigare månadsbrev även på sin hemsida, dock ännu ej det senaste, det kommer väl så småningon även där, men han har skrivit en artikel i SvD om ett annat intressant ämne, behovet av arbetskraftsinvandring, för den som vill fördjupa sig i det.
Johan Westerholm har på sin blogg kommenterat förslaget om grundlagsändringar, och han har i grunden samma uppfattning som jag har. Möjligen skulle jag gärna se en något snabbare takt i den mån förslagen går i rätt riktning, om ni förstår vad jag menar. Johan noterar även att moderaterna i vart fall verkar markera en något öppnare attityd i upphovsrättsfrågor, och ger piratpartiet god credit för detta. Han konstaterar också att Jan Björklund för en gångs skull kommit med en bunt hyfsade förslag betr skolan. Instämmer. Varken han eller jag är annars speciellt positiva betr Björklunds förslag, för att inte tala om dennes sätt att presentera tämligen goda förslag på ett så kantigt sätt att presentationen förtar det positiva innehållet.
Avslutar med att notera att FarmorGun har kloka ord att säga om hur demokratins gränser förskjuts, detta med avstamp i hur polisen behandlar fredliga demonstranter i Köpenhamn. Hon har även skrivit av sig kloka tankar om hur mycket man (som bloggare eller riksdagskandidat) ska engagera sig i och kommer då bl a in på psykisk sjukdom och kommentarer till bloggar.
Där slutar jag just nu, och övergår till att läsa tidningar och fler bloggar, göra div annat och försöka få upp värmen i händerna i detta kyliga klimat.
10 september 2009
Våra frågor var berättigade!
Madelaine Sjöstedt, fp-kulturborgarråd i Stockholm, är inte någon man sätter sig på. Det är bra, inte minst eftersom hon har skinn på näsan och har såväl bra åsikter som insikter i mycket, inte minst då inom upphovsrättsfrågorna.
Häromdagen fick hon, genom att gå direkt på källan, dvs Paul Simon, fram att den faktiska upphovsmannen och dennes "ombud" genom musikförlagen och den mediaindustri som vi i debatten helt frankt kallat för upphovsrättsmaffian, inte är på samma linje.
De s.k. ombuden, som skrikit högst betr stöld etc, har bara ett mål, girighet. Vi kritiker har redan i ett tidigt skede ifrågasatt om mediabolagen och deras organisationer verkligen talade för de faktiska upphovsmännen. Och visst har det varit flera musiker och författare som, lite lågmält ofta, sagt att de får ju inget eller mycket lite från de organisationer som ska företräda deras intressen. Och förresten så har de inget emot att privatpersoner tar en och annan kopia.
Om inte annat kan det ses som reklam, som en marknadsförings"kostnad".
Men detta med Paul Simon och Universal och Stockholms stadsteater och föreställningen "De tre musketörerna" har verkligen varit avslöjande. Inget mumlande, och mediamaffian till och med skruvar lite besvärat på sig.
Fakta är alltså: på olika sätt har upphovsmännen (eller i vart fall deras organisationer) redan fått betalt, det finns även avtal t ex med STIM som reglerar ersättningar, det finns ingen samstämmighet mellan de bolag och organsiationer som företräder upphovsmännen och de faktiskta upphovsmännen, det mediamaffian göra är endast grova försök att ta betalt ännu en gång - och ibland emot de faktiska upphovsmännens vilja.
Madelaine Sjöstedts fråga: Varför respekterar inte skivbolagen STIM-avtalet? är verkligen berättigad.
Häromdagen fick hon, genom att gå direkt på källan, dvs Paul Simon, fram att den faktiska upphovsmannen och dennes "ombud" genom musikförlagen och den mediaindustri som vi i debatten helt frankt kallat för upphovsrättsmaffian, inte är på samma linje.
De s.k. ombuden, som skrikit högst betr stöld etc, har bara ett mål, girighet. Vi kritiker har redan i ett tidigt skede ifrågasatt om mediabolagen och deras organisationer verkligen talade för de faktiska upphovsmännen. Och visst har det varit flera musiker och författare som, lite lågmält ofta, sagt att de får ju inget eller mycket lite från de organisationer som ska företräda deras intressen. Och förresten så har de inget emot att privatpersoner tar en och annan kopia.
Om inte annat kan det ses som reklam, som en marknadsförings"kostnad".
Men detta med Paul Simon och Universal och Stockholms stadsteater och föreställningen "De tre musketörerna" har verkligen varit avslöjande. Inget mumlande, och mediamaffian till och med skruvar lite besvärat på sig.
Fakta är alltså: på olika sätt har upphovsmännen (eller i vart fall deras organisationer) redan fått betalt, det finns även avtal t ex med STIM som reglerar ersättningar, det finns ingen samstämmighet mellan de bolag och organsiationer som företräder upphovsmännen och de faktiskta upphovsmännen, det mediamaffian göra är endast grova försök att ta betalt ännu en gång - och ibland emot de faktiska upphovsmännens vilja.
Madelaine Sjöstedts fråga: Varför respekterar inte skivbolagen STIM-avtalet? är verkligen berättigad.
27 april 2009
Debattartikel publicerad i PT och NV
Nedanstående debattartikel har publiserats i Norra Västerbotten (Norran) den 20 april och i Piteå-Tidningen (PT) den 22 april. Undertecknare är Lars-Erick Forsgren, Gun Svensson, Jens Odsvall och Niklas Starow. Texten citeras i sin helhet nedan, men jag ger er även länkarna.
Länk till PT: http://www.pitea-tidningen.se/debatt/artikel.aspx?ArticleId=4582128
Länk till Norran: http://norran.se/asikter/debattartiklar/article277501.ece
"Internet hotas av förhandlingar inom EU
Politiker i EU avgör internets framtid under de kommande veckorna. Telekompaketet är arbetsnamnet på en uppgradering av en handfull EU-direktiv från seklets början.
Tyngdpunkten ligger på standardiseringar av regler för utrustning och larmnummer, harmonisering av reglerna för hur operatörer ska hantera tillträde till varandras nät och tjänster. Sverige och England ligger före Tyskland och Spanien, vad gäller avreglering. Det bäddar för konflikter, som inte underlättas av att Frankrike dessutom verkar för skrivningar att intrång i upphovsrätten ska beivras med hjälp av åtgärder från internetleverantörernas sida. Trots en enig operatörskårs vädjan om att inte göras ansvariga för att bedöma vad som utgör "lagenligt innehåll", "lagenliga tjänster" och "lagenliga applikationer", finns sådana skrivningar fortfarande kvar i Telekompaketet. Nu handlar det mycket om innehåll och övervakning av vad medborgare gör när de använder sina internetabonnemang. I Frankrike har HADOPI, på svenska "högsta myndigheten för spridandet av verk och beskyddandet av rättigheter på internet" röstats ner i nationalförsamlingen, men kulturministern hotar avgå om hon inte får igenom lagen vid en ny omröstning den 28 april.
Vad vi kan se svajar nu majoritetsbeslutet vid förstabehandlingen: att den gängse rättsordningen ska råda även på nätet, håller i skrivande stund på att förhandlas bort. Det så kallade förslaget 138 görs om, för att möjliggöra HADOPI och liknande organisationer inom EU. Vi menar att direktiven, som ska garantera medborgarnas rätt till internet, behöver gå längre än att tillmötesgå operatörernas behov.
Christoffer Fjellners (M)och senare under processen Eva-Britt Svenssons (V) förslag 166 går ut på att inskränkningar i medborgarnas rätt måste kunna motiveras utifrån ett medborgerligt perspektiv. Men även detta tidigare majoritetsbeslut är under omförhandling, trots brett stöd i det ansvariga utskottet.
Det är djupt oroande att ministerrådet och EU-kommissionen, inte låter sig nöja med den definition som även norska Post- og teletilsynet använder för att beskriva användares rättigheter. Inser Europaparlamentets ledamöter allvaret i vad de är på väg att ställa till med? Direktivets omförhandlade tillåter HADOPI, som styckar upp internet och öppnar för att våra medborgerliga fri- och rättigheter ska säljas tillbaka till oss, som enskilda tjänster. Det räcker inte med att reglera accessleverantörernas ansvar för innehållet på internet, när inskränkningar riskerar att drabba enskilda individer. Med individen som utgångspunkt, kommer rättsäkerheten i fokus.
Rättsäkerhet är en förutsättning för tilltron till elektronisk kommunikation. Utan tillit riskerar tillväxten av ett öppet, dynamiskt internet dämpas eller helt utebli. Direktiven får även ekonomiska konsekvenser. Nuvarande skrivningar till Telekompaketet öppnar för diskriminering av programvara, applikationer och tjänster, långt bortom den differentiering, som av tekniska skäl ibland kan vara nödvändig för att trafiken på nätet ska flyta.
Direktiven blir därför ett hot mot fri- och öppen källkod, programvara och applikationer. Företrädare för dessa utvecklingsmetoder och licensmodeller, har inte fått komma till tals i de pågående förhandlingarna, trots att dessa utvecklingsmetoder och licensmodeller möts av ett allt större intresse, bland annat hos Sveriges kommuner och landsting."
Texten är aningen längre än vad tidningar brukar vilja ta in, men det gick ändå. I Norran ges undertecknarna lite mera presentation och texten är även mera luftigt redigerad.
Länk till PT: http://www.pitea-tidningen.se/debatt/artikel.aspx?ArticleId=4582128
Länk till Norran: http://norran.se/asikter/debattartiklar/article277501.ece
"Internet hotas av förhandlingar inom EU
Politiker i EU avgör internets framtid under de kommande veckorna. Telekompaketet är arbetsnamnet på en uppgradering av en handfull EU-direktiv från seklets början.
Tyngdpunkten ligger på standardiseringar av regler för utrustning och larmnummer, harmonisering av reglerna för hur operatörer ska hantera tillträde till varandras nät och tjänster. Sverige och England ligger före Tyskland och Spanien, vad gäller avreglering. Det bäddar för konflikter, som inte underlättas av att Frankrike dessutom verkar för skrivningar att intrång i upphovsrätten ska beivras med hjälp av åtgärder från internetleverantörernas sida. Trots en enig operatörskårs vädjan om att inte göras ansvariga för att bedöma vad som utgör "lagenligt innehåll", "lagenliga tjänster" och "lagenliga applikationer", finns sådana skrivningar fortfarande kvar i Telekompaketet. Nu handlar det mycket om innehåll och övervakning av vad medborgare gör när de använder sina internetabonnemang. I Frankrike har HADOPI, på svenska "högsta myndigheten för spridandet av verk och beskyddandet av rättigheter på internet" röstats ner i nationalförsamlingen, men kulturministern hotar avgå om hon inte får igenom lagen vid en ny omröstning den 28 april.
Vad vi kan se svajar nu majoritetsbeslutet vid förstabehandlingen: att den gängse rättsordningen ska råda även på nätet, håller i skrivande stund på att förhandlas bort. Det så kallade förslaget 138 görs om, för att möjliggöra HADOPI och liknande organisationer inom EU. Vi menar att direktiven, som ska garantera medborgarnas rätt till internet, behöver gå längre än att tillmötesgå operatörernas behov.
Christoffer Fjellners (M)och senare under processen Eva-Britt Svenssons (V) förslag 166 går ut på att inskränkningar i medborgarnas rätt måste kunna motiveras utifrån ett medborgerligt perspektiv. Men även detta tidigare majoritetsbeslut är under omförhandling, trots brett stöd i det ansvariga utskottet.
Det är djupt oroande att ministerrådet och EU-kommissionen, inte låter sig nöja med den definition som även norska Post- og teletilsynet använder för att beskriva användares rättigheter. Inser Europaparlamentets ledamöter allvaret i vad de är på väg att ställa till med? Direktivets omförhandlade tillåter HADOPI, som styckar upp internet och öppnar för att våra medborgerliga fri- och rättigheter ska säljas tillbaka till oss, som enskilda tjänster. Det räcker inte med att reglera accessleverantörernas ansvar för innehållet på internet, när inskränkningar riskerar att drabba enskilda individer. Med individen som utgångspunkt, kommer rättsäkerheten i fokus.
Rättsäkerhet är en förutsättning för tilltron till elektronisk kommunikation. Utan tillit riskerar tillväxten av ett öppet, dynamiskt internet dämpas eller helt utebli. Direktiven får även ekonomiska konsekvenser. Nuvarande skrivningar till Telekompaketet öppnar för diskriminering av programvara, applikationer och tjänster, långt bortom den differentiering, som av tekniska skäl ibland kan vara nödvändig för att trafiken på nätet ska flyta.
Direktiven blir därför ett hot mot fri- och öppen källkod, programvara och applikationer. Företrädare för dessa utvecklingsmetoder och licensmodeller, har inte fått komma till tals i de pågående förhandlingarna, trots att dessa utvecklingsmetoder och licensmodeller möts av ett allt större intresse, bland annat hos Sveriges kommuner och landsting."
Texten är aningen längre än vad tidningar brukar vilja ta in, men det gick ändå. I Norran ges undertecknarna lite mera presentation och texten är även mera luftigt redigerad.
23 april 2009
Jäviga jurister (UPPDATERING)
Det börjar bli en tröttande ovana detta. Detta med jäviga jurister. En domare i TPB-rättegången som sitter i samma intresseorganisation som upphovsrättsmaffians advokater. En juristprofessor som är ordf i upphovsrättsföreningen och samtidigt ska utreda upphovsrätten!
Nå, nytt är det ju inte. Jäviga - eller skrämda - domare och jurister har funnits länge. Att kunna juridik är ingen vaccination emot partiskthet. Vem minns inte rättsskandalerna under 50-talet redan, omskrivna bl a pga den gedigne liberalen Vilhelm Moberg. (OK, OK alla unga (pp)-sympatisörer minns inte, men vi äldr gör det. Eller borde göra det.) Vilhelm Moberg skulle aldrig ha godtagit FRA-lagarna. Till exempel.
Men trist är det. Eftersom juristernas eget omdöme klickar, så borde kriterierna för s.k. delikatessjäv skärpas. Rättssäkerheten kräver det.
Konstaterar, trött, att mängder av bloggare redan skrivit - uppretat - om detta. Men först hörde jag nyheten i gamla, trygga radion, P1.
TILLÄGG. Läs gärna Alex kommentar. Skulle vara intressant om någon jurist även kommenterade hans kommentar...
UPPDATERING 27/4. Hade just skrivit en uppskattande kommentar om Håkan Boström, DN, förrän han skrev rätt så fjäskande om jäviga jurister. För att göra tydligt att det inte är några menlösa diskussionsklubbar som PB-domaren m fl är med i vill jag ge länken till Oscar Swarz genomgång av vad SFU m fl håller på med.
http://swartz.typepad.com/texplorer/2009/04/sfu---extremisternas-diskussionsklubb.html
Nå, nytt är det ju inte. Jäviga - eller skrämda - domare och jurister har funnits länge. Att kunna juridik är ingen vaccination emot partiskthet. Vem minns inte rättsskandalerna under 50-talet redan, omskrivna bl a pga den gedigne liberalen Vilhelm Moberg. (OK, OK alla unga (pp)-sympatisörer minns inte, men vi äldr gör det. Eller borde göra det.) Vilhelm Moberg skulle aldrig ha godtagit FRA-lagarna. Till exempel.
Men trist är det. Eftersom juristernas eget omdöme klickar, så borde kriterierna för s.k. delikatessjäv skärpas. Rättssäkerheten kräver det.
Konstaterar, trött, att mängder av bloggare redan skrivit - uppretat - om detta. Men först hörde jag nyheten i gamla, trygga radion, P1.
TILLÄGG. Läs gärna Alex kommentar. Skulle vara intressant om någon jurist även kommenterade hans kommentar...
UPPDATERING 27/4. Hade just skrivit en uppskattande kommentar om Håkan Boström, DN, förrän han skrev rätt så fjäskande om jäviga jurister. För att göra tydligt att det inte är några menlösa diskussionsklubbar som PB-domaren m fl är med i vill jag ge länken till Oscar Swarz genomgång av vad SFU m fl håller på med.
http://swartz.typepad.com/texplorer/2009/04/sfu---extremisternas-diskussionsklubb.html
17 april 2009
De flesta artisterna blir alltid lurade
Anna Troberg har i en text idag en mening, som får mig att tänka till. OK, på ett gammalt tema, men ändå.
Och eftersom internetfantaster är unga, finniga killar utan historiskt eller musikaliskt perspektiv, så här kommer det.
Annas bloggpost hittar du här. http://www.annatroberg.com/2009/04/17/har-svenska-artister-inte-alls-hangt-med/
Nå, hon citerar Anders Moneybrother Wendin, som ska ha sagt sålunda,
"Jag tänker på gamla artister i Lousiana som skrivit fantastiska låtar utan att fått en spänn för det, men jag vill inte att någon ska behöva sitta i fängelse."
Detta sagt som ett slags försvar för detta med upphovsrättsmaffians agerande, TPB-domen och att artister ska ha betalt. Och Anna frågar retoriskt, vem vill något annat?
De gamla artisterna i Louisiana, det är alltså bluesgubbarna på 20- och 30-talen. Visst, de fick som regel inga upphovsrättsersättningar. Och det gäller många musiker och artister oavsett genre. Världsberömda jazzgiganter har fått finna sig i att dela "upphovsrätten" med förläggare och agenter. Om de inte blivit helt snuvade. Men nog fick skivköparna betala ändå. Och att ge ut gamla bluesgenier och legendariska jazzmusiker ger storbolagen fina inkomster än idag. Eftersom upphovsrätten tagits över (om man säger så) av bolagen.
Och är det bättre nu då? Skivor och filmer säljs, och de är inte billiga. Tar inte industrin hand om kosingen? Det verkar ju som det bara är ett fåtal toppsäljande namn som får pengar - men de klagar ändå. Vi har en omfattande uphovsrättsindustri, men ersättningarna stannar i stor utsträckning där. De kommer inte till de faktiska upphovsmännen.
Så, ni advokater och direktörer som t ex processar emot Pirate Bay, som lobbar fram IPRED etc, sluta tala om att ni värnar om upphovsmännen!
Det ni värnar är era egna inkomster. Ni är de verkliga snyltarna. ni parasiterar på det artisterna gör!
Och eftersom internetfantaster är unga, finniga killar utan historiskt eller musikaliskt perspektiv, så här kommer det.
Annas bloggpost hittar du här. http://www.annatroberg.com/2009/04/17/har-svenska-artister-inte-alls-hangt-med/
Nå, hon citerar Anders Moneybrother Wendin, som ska ha sagt sålunda,
"Jag tänker på gamla artister i Lousiana som skrivit fantastiska låtar utan att fått en spänn för det, men jag vill inte att någon ska behöva sitta i fängelse."
Detta sagt som ett slags försvar för detta med upphovsrättsmaffians agerande, TPB-domen och att artister ska ha betalt. Och Anna frågar retoriskt, vem vill något annat?
De gamla artisterna i Louisiana, det är alltså bluesgubbarna på 20- och 30-talen. Visst, de fick som regel inga upphovsrättsersättningar. Och det gäller många musiker och artister oavsett genre. Världsberömda jazzgiganter har fått finna sig i att dela "upphovsrätten" med förläggare och agenter. Om de inte blivit helt snuvade. Men nog fick skivköparna betala ändå. Och att ge ut gamla bluesgenier och legendariska jazzmusiker ger storbolagen fina inkomster än idag. Eftersom upphovsrätten tagits över (om man säger så) av bolagen.
Och är det bättre nu då? Skivor och filmer säljs, och de är inte billiga. Tar inte industrin hand om kosingen? Det verkar ju som det bara är ett fåtal toppsäljande namn som får pengar - men de klagar ändå. Vi har en omfattande uphovsrättsindustri, men ersättningarna stannar i stor utsträckning där. De kommer inte till de faktiska upphovsmännen.
Så, ni advokater och direktörer som t ex processar emot Pirate Bay, som lobbar fram IPRED etc, sluta tala om att ni värnar om upphovsmännen!
Det ni värnar är era egna inkomster. Ni är de verkliga snyltarna. ni parasiterar på det artisterna gör!
02 april 2009
Svar på 2 frågor från en sosse om Ipred.
Göran Eriksson, en sosse i Värmland ställer på sin blogg, ett antal frågor, som uppenbart är kopplade till IPRED och debatten.
Jag citerar här hans frågor, likaväl som mitt svar till honom.
Anmärkas bör att han har den sortens "partiblogg (s)" som är helt omgärdad av skyddsmurar och märkliga föreskrifter inkl uppgiften att IP-adressen loggas och sparas... Det är en attityd som antingen skrämmer bort kommentatorer -- eller retar upp folk.
Hans frågor:
"1. Ska skapare av konstnärliga verk, film eller musik, få betalt för det de skapat?
2. Ska det finnas något som heter UPPHOVSRÄTT?
Om svaret på en eller båda dessa frågor är nej, förklara då för mig vad som skulle kunna motivera mig till att skapa ett konstnärligt verk?"
Sålunda lyder mitt svar:
"1) Det kan/ska inte finnas en automatisk ersättning för ngt som görs, om det inte efterfrågas av ngn som anser det vara värt ett pris. Jag kan inte begära betalt bara för att jag skriver här t ex. I princip gäller det givetvis även artister av olika slag. Om de gör ngt som andra vill betala för, då får de ju betalt! Vill ingen gå på min konsert eller köpa mina skivor, så what, no money. Då är jag inte nog bra och får bli bättre eller göra ngt annat. Eller hitta andra vägar att få betalt, utan att ta pengar från folk som inte efterfrågar mitt "skapande"! Så enkelt är det!
2) Ja, det ska det, och det säger de flesta. Men samtidigt måste erkännas att idag är den rätten i behov av modernisering. Kraftigt förkortas - så att ersättning utgår till större del direkt och inte som nu till arvingarna... Anpassas till modern teknik, modern distribution och så den inte hämmar utveckling och nyskapande. OCH det är de reella upphovsmännen som ska ha ersättningen. Inte fastna hos diverse internationella storbolag och profiterande organisationer.
Konstnärligt skapande sker utifrån ett behov att uttrycka sig. Givetvis är det trevligt med en ersättning, men om det är den ekonomiska vinsten som är drivkraften, då är det något fel. Då är det inte fråga om konst! Ditt sätt Göran, att formulera frågan gör att jag inser att detta tänkande är helt främmande för dig. Men så är det, och betänk att för de flesta (YES) människor är till och med politik och politiskt arbete något man drivs till av en vilja att förbättra samhället för andra, för att fördjupa demokratin och skydda den emot hot i form av t ex rättsosäkerhet och kränkt integritet. Så drivs t ex tiotusentals bloggar av denna ideela syn på demokratin, helt utan tanke på ersättningar.
Jag vill tillägga att i bloggarvärlden finns ingen copyright. Här diskuterar, citerar vi fritt i en ständig dialog. Vi omgärdar oss inte av en massa regler för att begränsa debatten. Ofta vill vi förstås att debatten förs hyfsat och anständigt, men i övrigt fritt. Vi gillar demokrati. Vi kämpar för en levande demokrati. Och emot förtryck och överhetsfasoner.
Jag citerar här hans frågor, likaväl som mitt svar till honom.
Anmärkas bör att han har den sortens "partiblogg (s)" som är helt omgärdad av skyddsmurar och märkliga föreskrifter inkl uppgiften att IP-adressen loggas och sparas... Det är en attityd som antingen skrämmer bort kommentatorer -- eller retar upp folk.
Hans frågor:
"1. Ska skapare av konstnärliga verk, film eller musik, få betalt för det de skapat?
2. Ska det finnas något som heter UPPHOVSRÄTT?
Om svaret på en eller båda dessa frågor är nej, förklara då för mig vad som skulle kunna motivera mig till att skapa ett konstnärligt verk?"
Sålunda lyder mitt svar:
"1) Det kan/ska inte finnas en automatisk ersättning för ngt som görs, om det inte efterfrågas av ngn som anser det vara värt ett pris. Jag kan inte begära betalt bara för att jag skriver här t ex. I princip gäller det givetvis även artister av olika slag. Om de gör ngt som andra vill betala för, då får de ju betalt! Vill ingen gå på min konsert eller köpa mina skivor, så what, no money. Då är jag inte nog bra och får bli bättre eller göra ngt annat. Eller hitta andra vägar att få betalt, utan att ta pengar från folk som inte efterfrågar mitt "skapande"! Så enkelt är det!
2) Ja, det ska det, och det säger de flesta. Men samtidigt måste erkännas att idag är den rätten i behov av modernisering. Kraftigt förkortas - så att ersättning utgår till större del direkt och inte som nu till arvingarna... Anpassas till modern teknik, modern distribution och så den inte hämmar utveckling och nyskapande. OCH det är de reella upphovsmännen som ska ha ersättningen. Inte fastna hos diverse internationella storbolag och profiterande organisationer.
Konstnärligt skapande sker utifrån ett behov att uttrycka sig. Givetvis är det trevligt med en ersättning, men om det är den ekonomiska vinsten som är drivkraften, då är det något fel. Då är det inte fråga om konst! Ditt sätt Göran, att formulera frågan gör att jag inser att detta tänkande är helt främmande för dig. Men så är det, och betänk att för de flesta (YES) människor är till och med politik och politiskt arbete något man drivs till av en vilja att förbättra samhället för andra, för att fördjupa demokratin och skydda den emot hot i form av t ex rättsosäkerhet och kränkt integritet. Så drivs t ex tiotusentals bloggar av denna ideela syn på demokratin, helt utan tanke på ersättningar.
Jag vill tillägga att i bloggarvärlden finns ingen copyright. Här diskuterar, citerar vi fritt i en ständig dialog. Vi omgärdar oss inte av en massa regler för att begränsa debatten. Ofta vill vi förstås att debatten förs hyfsat och anständigt, men i övrigt fritt. Vi gillar demokrati. Vi kämpar för en levande demokrati. Och emot förtryck och överhetsfasoner.
26 mars 2009
Kors i taket, ett par folkpartister har svarat mig... och lite om censur
Skrev före helgen till den övre hälften av EU-kandidaterna på fps lista. Som liberal vill jag ju gärna se var de står. Om jag kan stödja någon, eller om jag med sorg i hjärtat måste konstatera att de inte är liberala i de viktiga och aktuella frågorna om integritet och rättssäkerhet.
Nu har ett par svar droppat in. Först ut var Barbro Westerholm, heders! Hon är ju en gedigen liberal kämpe inom sina specialområden, äldrefrågor och sjukvård/medicin etc. I övrigt måste hon lita på andras bedömningar. Tyvärr. Dock inser hon att upphovsrätten måste moderniseras. Det är ju alltid något. I stort ett sympatiskt svar, som hon dock inser inte leder till att jag kryssar henne i EU-valet.
Att upphovsrätten måste reformeras inser också Anders Ekberg, fp-kandidat (sjätte namn på fp´s lista) som tidigare jobbat för Cecilia Malmström och Olle Schmidt i Bryssel. Han betonar visserligen att upphovsrätten är viktig, men ser samtidigt en tydlig tendens att det används oproportionerliga metoder för att skydda upphovsrätten, vilket är oroväckande. Inte vilka integritetskränkande tvångsmedel som helst bör få användas för att skydda upphovsrätten.
Det kan man ju hålla med om, för visst bör det finnas en upphovsrätt, men idag fungerar den helt fel. Och det blev bara värre med IPRED.
Han ger också ett par länkar där man mera kan se vad han står för. Den ena är till hans blogg, den andra till Neo, ett (ny-)liberalt magasin, som tidigare bl a presenterat Christian Engström och Olle Schmidt inför EU-valet.
http://ekberg.blogspot.com/2009_02_01_archive.html
och
http://www.magasinetneo.se/blog/archive/archive/2009/02/archive/2009/02/archive/2009/02/10/archive/2009/02/09/debatt-halften-sa-mycket-vore-dubbelt-sa-bra
Min reaktion blir att jag gärna vill veta mera om hur Anders Ekberg står i dessa frågor, och hur hårt han vågar driva en liberal linje med tanke på hur "Sverige-fp" står.
För övrigt är detta med censur tydligen ett känsligt ämne hos politikerna. Starka intressen vill ju ha censur, och hänvisar ofta till förekomsten av barnporr på internet. FarmorGun för ett resonemang kring detta http://farmorgun.blogspot.com/2009/03/censuren-pa-natet-bara-en-borjan.html i gårdagens inlägg och följer upp det även idag. Det är ju illavarslande, men helt i stil med IPRED-debatten, att censurkramarna blir upprörda om man vill diskutera frågan.
Tydligen är det speciellt allvarligt med allt som förekommer på internet jämfört med andra media. Även Barbro Westerholm är oroad av förekomsten av barnporr på internet.
Frågan är väl hur man ska kunna bekämpa barnporren utan att samtidig hamna i censurfällan (vilket i och för sig många gärna ser) och yttrande- och tryckfrihet kommer än mera i kläm. Det mest bekymmersamma är väl att det ofta finns mer eller mindre goda skäl för olika rop på censur, MEN att om man sätter in dem i ett större och viktigare (faktiskt!) sammahang så är man direkt illa ute och går förtryckets och diktaturens ärenden. Jag är lika illa berörd av barnporr, och en del annat, som många andra, men jag kan inte se hur man rent praktiskt ska klara hem det utan att införa något slags censur. Och då slår jag bakut. Eftersom erfarenheten visar att "välmenande" förbud lätt leder till missbruk och ytterligare steg i vägen mot den avgrund som är yttrande- och tankefrihetens, och därmed demokratins, avskaffande.
Torsdag kväll, och jag noterar till viss förvåning, att numera verkar det fungera med att göra länkarna klickbara. Vi får se hur länge det räcker, för övrigt så är det mängder problem med datorn. Har inte haft tid än att sätta mig ned så länge som jag gissar det behövs för att byta operativsystm, och få det att funka. Och att begripa det.
TILLÄGG. Tappade bort den hänvisning jag tänkte göra till Calandrellas bloggpost om s-motionen om upphovsrätten. Mycket läsvärd och insiktsfull. Borde läsas av alla, speciellt av riksdagsledamöter, regeringstjänstemän och t ex kandidater till EUparlamentet.
http://calandrella.wordpress.com/2009/03/25/svar-till-s-upphovsrattsmotion/
Nu har ett par svar droppat in. Först ut var Barbro Westerholm, heders! Hon är ju en gedigen liberal kämpe inom sina specialområden, äldrefrågor och sjukvård/medicin etc. I övrigt måste hon lita på andras bedömningar. Tyvärr. Dock inser hon att upphovsrätten måste moderniseras. Det är ju alltid något. I stort ett sympatiskt svar, som hon dock inser inte leder till att jag kryssar henne i EU-valet.
Att upphovsrätten måste reformeras inser också Anders Ekberg, fp-kandidat (sjätte namn på fp´s lista) som tidigare jobbat för Cecilia Malmström och Olle Schmidt i Bryssel. Han betonar visserligen att upphovsrätten är viktig, men ser samtidigt en tydlig tendens att det används oproportionerliga metoder för att skydda upphovsrätten, vilket är oroväckande. Inte vilka integritetskränkande tvångsmedel som helst bör få användas för att skydda upphovsrätten.
Det kan man ju hålla med om, för visst bör det finnas en upphovsrätt, men idag fungerar den helt fel. Och det blev bara värre med IPRED.
Han ger också ett par länkar där man mera kan se vad han står för. Den ena är till hans blogg, den andra till Neo, ett (ny-)liberalt magasin, som tidigare bl a presenterat Christian Engström och Olle Schmidt inför EU-valet.
http://ekberg.blogspot.com/2009_02_01_archive.html
och
http://www.magasinetneo.se/blog/archive/archive/2009/02/archive/2009/02/archive/2009/02/10/archive/2009/02/09/debatt-halften-sa-mycket-vore-dubbelt-sa-bra
Min reaktion blir att jag gärna vill veta mera om hur Anders Ekberg står i dessa frågor, och hur hårt han vågar driva en liberal linje med tanke på hur "Sverige-fp" står.
För övrigt är detta med censur tydligen ett känsligt ämne hos politikerna. Starka intressen vill ju ha censur, och hänvisar ofta till förekomsten av barnporr på internet. FarmorGun för ett resonemang kring detta http://farmorgun.blogspot.com/2009/03/censuren-pa-natet-bara-en-borjan.html i gårdagens inlägg och följer upp det även idag. Det är ju illavarslande, men helt i stil med IPRED-debatten, att censurkramarna blir upprörda om man vill diskutera frågan.
Tydligen är det speciellt allvarligt med allt som förekommer på internet jämfört med andra media. Även Barbro Westerholm är oroad av förekomsten av barnporr på internet.
Frågan är väl hur man ska kunna bekämpa barnporren utan att samtidig hamna i censurfällan (vilket i och för sig många gärna ser) och yttrande- och tryckfrihet kommer än mera i kläm. Det mest bekymmersamma är väl att det ofta finns mer eller mindre goda skäl för olika rop på censur, MEN att om man sätter in dem i ett större och viktigare (faktiskt!) sammahang så är man direkt illa ute och går förtryckets och diktaturens ärenden. Jag är lika illa berörd av barnporr, och en del annat, som många andra, men jag kan inte se hur man rent praktiskt ska klara hem det utan att införa något slags censur. Och då slår jag bakut. Eftersom erfarenheten visar att "välmenande" förbud lätt leder till missbruk och ytterligare steg i vägen mot den avgrund som är yttrande- och tankefrihetens, och därmed demokratins, avskaffande.
Torsdag kväll, och jag noterar till viss förvåning, att numera verkar det fungera med att göra länkarna klickbara. Vi får se hur länge det räcker, för övrigt så är det mängder problem med datorn. Har inte haft tid än att sätta mig ned så länge som jag gissar det behövs för att byta operativsystm, och få det att funka. Och att begripa det.
TILLÄGG. Tappade bort den hänvisning jag tänkte göra till Calandrellas bloggpost om s-motionen om upphovsrätten. Mycket läsvärd och insiktsfull. Borde läsas av alla, speciellt av riksdagsledamöter, regeringstjänstemän och t ex kandidater till EUparlamentet.
http://calandrella.wordpress.com/2009/03/25/svar-till-s-upphovsrattsmotion/
23 mars 2009
Nej, Jan Rosén anser inte att han "lobbar"
Som jag nämnde i mitt förra blogginlägg så är professor Jan Rosén statlig utredare av upphovsrätten. Samtidigt är han ordförande i SFU, Svenska föreningen för upphovsrätt.
Han har (ännu) inte svarat på mitt mail med frågan om hur han såg på om jäv föreligger pga dessa faktorer.
Dock har han uttalat sig i andra sammanhang om detta. Att han får e-post om frågan verkar irritera honom en smula. Och nej, han anser inte att han är jävig och han anser inte att hans organisation SFU är en lobbyorganisation.
Nå, det är en tolkningsfråga, är LO en lobbyorganisation? Är Svenskt Näringsliv det? Det finns mängder av organisationer som ursprungligen inte bildats för direkt lobbying. Det begreppet är trots allt tämligen nytt i Sverige. Men organisationer bildas för att främja medlemmarnas intressen. Att främja en organisations syften kan ske på många sätt. Idag är opinionsbildning och direkt lobbying de vanligaste och kanske mest effektiva vägarna. Det är inte ens nödvändigt att svara på remisser om man har direktkanaler till politikerna och ser till att man får uttala sig som "expert" i media. Det egna partsintresset får då stort faktiskt utrymme framför andras åsikter.
En organisation med ekonomiska resurser och vältaliga förespråkare är därför de facto i dag effektiva lobbyorganisationer, vad de än kallar sig.
SFU har en vältalig företrädare i sin ordförande Jan Rosén. Dess medlemmar (ex-vis: Stim, Svensk Filmindustri, Svenskt Näringsliv (!), Microsoft, IFPI, SAMI och SKAP) måste rimligen se det som en fjäder i hatten att ha ordföranden som statlig utredare av upphovsrätten!
Jan Rosén anser ju (jfr DN 14 mars: http://www.dn.se/kultur-noje/musik/skyddstiderna-maste-synka-battre-1.821292 ) att skyddstiderna för upphovsrätt ska förlängas (!) väsentligt!
Tänk om Jan Rosén i stället lobbade för och utredde patenttiden för läkemedel. Vilken höjdare för läkemedelsindustrin! Och vilka mängder ytterligare miljarder som skulle gå från skattebetalarna till läkemedelsindustrin. Ja, läkemedelssubventionerna skulle explodera. Vilket drabbar oss alla dubbelt genom dyrare mediciner och höjda skatter.
Det verkar ju vara så som upphovsrättsindustrin och Jan Rosén vill ha det också för sin bransch.
Han har (ännu) inte svarat på mitt mail med frågan om hur han såg på om jäv föreligger pga dessa faktorer.
Dock har han uttalat sig i andra sammanhang om detta. Att han får e-post om frågan verkar irritera honom en smula. Och nej, han anser inte att han är jävig och han anser inte att hans organisation SFU är en lobbyorganisation.
Nå, det är en tolkningsfråga, är LO en lobbyorganisation? Är Svenskt Näringsliv det? Det finns mängder av organisationer som ursprungligen inte bildats för direkt lobbying. Det begreppet är trots allt tämligen nytt i Sverige. Men organisationer bildas för att främja medlemmarnas intressen. Att främja en organisations syften kan ske på många sätt. Idag är opinionsbildning och direkt lobbying de vanligaste och kanske mest effektiva vägarna. Det är inte ens nödvändigt att svara på remisser om man har direktkanaler till politikerna och ser till att man får uttala sig som "expert" i media. Det egna partsintresset får då stort faktiskt utrymme framför andras åsikter.
En organisation med ekonomiska resurser och vältaliga förespråkare är därför de facto i dag effektiva lobbyorganisationer, vad de än kallar sig.
SFU har en vältalig företrädare i sin ordförande Jan Rosén. Dess medlemmar (ex-vis: Stim, Svensk Filmindustri, Svenskt Näringsliv (!), Microsoft, IFPI, SAMI och SKAP) måste rimligen se det som en fjäder i hatten att ha ordföranden som statlig utredare av upphovsrätten!
Jan Rosén anser ju (jfr DN 14 mars: http://www.dn.se/kultur-noje/musik/skyddstiderna-maste-synka-battre-1.821292 ) att skyddstiderna för upphovsrätt ska förlängas (!) väsentligt!
Tänk om Jan Rosén i stället lobbade för och utredde patenttiden för läkemedel. Vilken höjdare för läkemedelsindustrin! Och vilka mängder ytterligare miljarder som skulle gå från skattebetalarna till läkemedelsindustrin. Ja, läkemedelssubventionerna skulle explodera. Vilket drabbar oss alla dubbelt genom dyrare mediciner och höjda skatter.
Det verkar ju vara så som upphovsrättsindustrin och Jan Rosén vill ha det också för sin bransch.
22 mars 2009
Tigande och talande byråkrater
Att en alltför stor del av riksdagens ledamöter inte vill kommunicera med väljarna, att de inte ens svarar på frågor om sina åsikter om brännande aktuella frågor, det vet vi.
En annan viktig aspekt är dock om det egentligen är någon mening med vad de tycker. Eftersom man kan ifrågasätta vilka det är som styr i Sverige. Är det de folkvalda eller är det byråkrater och lobbyorganisationer?
En av de mäktigare lobbyisterna är en professor vid namn Jan Rosen. Han är ordförande i Svenska föreningen för upphovsrätt, samtidigt har han ett statligt utredningsuppdrag betr upphovsrätten.
Det innebär att han är en en synnerligen aktiv part i denna komplicerade fråga.
Statliga utredare skall vara opartiska och neutrala i förhållande till det som de utreder. Därför har jag mailat honom och frågat honom hur han ser på detta (jävs-)förhållande, att han sitter på flera stolar.
Något svar har han ännu efter snart tre veckor inte gett!
Däremot har han inte på minsta sätt tvekat att uttala sig till förmån för utökad upphovsrätt och för IPRED-lagen, med dess märkliga konstruktion av rättsosäkerhet och att ge polisiära befogenheter till – just det - till de internationella mediaföretag som profiterar på upphovsrätten!
En person som inte tvekar att föra politisk debatt, det är FRA-chefen Ingvar Åkesson. Det är han som till stor del fört den debatt för ökade befogenheter till FRA, som politikerna sedan ”snällt” ställt upp på. Det är helt fel tågordning enligt mitt sätt att se.
Lobbyister ska inte formulera lagar och utreda frågor där de är en part. Byråkrater ska verkställa beslut som politikerna tagit, de ska inte formulera besluten! Någon ordning och reda måste det vara i ett samhälle som hävdar demokratiska värden.
En annan viktig aspekt är dock om det egentligen är någon mening med vad de tycker. Eftersom man kan ifrågasätta vilka det är som styr i Sverige. Är det de folkvalda eller är det byråkrater och lobbyorganisationer?
En av de mäktigare lobbyisterna är en professor vid namn Jan Rosen. Han är ordförande i Svenska föreningen för upphovsrätt, samtidigt har han ett statligt utredningsuppdrag betr upphovsrätten.
Det innebär att han är en en synnerligen aktiv part i denna komplicerade fråga.
Statliga utredare skall vara opartiska och neutrala i förhållande till det som de utreder. Därför har jag mailat honom och frågat honom hur han ser på detta (jävs-)förhållande, att han sitter på flera stolar.
Något svar har han ännu efter snart tre veckor inte gett!
Däremot har han inte på minsta sätt tvekat att uttala sig till förmån för utökad upphovsrätt och för IPRED-lagen, med dess märkliga konstruktion av rättsosäkerhet och att ge polisiära befogenheter till – just det - till de internationella mediaföretag som profiterar på upphovsrätten!
En person som inte tvekar att föra politisk debatt, det är FRA-chefen Ingvar Åkesson. Det är han som till stor del fört den debatt för ökade befogenheter till FRA, som politikerna sedan ”snällt” ställt upp på. Det är helt fel tågordning enligt mitt sätt att se.
Lobbyister ska inte formulera lagar och utreda frågor där de är en part. Byråkrater ska verkställa beslut som politikerna tagit, de ska inte formulera besluten! Någon ordning och reda måste det vara i ett samhälle som hävdar demokratiska värden.
21 mars 2009
Intressant i DN om hur små skivbolag hotas av förlängd upphovsrätt
En kort notis med en länk.
Dagens DN skriver om hur förslagen om förlängd upphovsrätt kan bli ett hot mot mindre skivbolag, som specialiserar sig på äldre smalare musik.
http://www.dn.se/kultur-noje/hannas-bolag-hotas-av-95-arig-inspelningsratt-1.827006
Läs också detta.
http://www.dn.se/kultur-noje/etablerade-artister-gynnas-1.827009
Dagens DN skriver om hur förslagen om förlängd upphovsrätt kan bli ett hot mot mindre skivbolag, som specialiserar sig på äldre smalare musik.
http://www.dn.se/kultur-noje/hannas-bolag-hotas-av-95-arig-inspelningsratt-1.827006
Läs också detta.
http://www.dn.se/kultur-noje/etablerade-artister-gynnas-1.827009
17 mars 2009
Upphovsrätt och datorkrångel
Jag har inte bloggat på några dagar, dvs inte skrivit något. En krånglande dator/internet gör att man tappar inspirationen även om idéer och tankar finns. Men jag försöker läsa och i viss mån kommentera på andras bloggar... och hoppas att datorn inte lägger av eller tappar skrivna texter. Fick just veta att mina inlägg inte registrerats av nyligen.se sedan en månad. Besöksfrekvensen har därmed drastiskt minskat.
Nå, betr upphovsrätt. Jag anser den ska finnas. Men moderniseras. Finner att min inställning i mycket liknar Oscar Swartz.
Länk: http://swartz.typepad.com/texplorer/2009/03/fildelningshatare-sv%C3%A4nger-sk%C3%A4r-ned-upphovsr%C3%A4tten.html
En moderniserad upphovsrätt bör ligga på en "skyddstid" på någonstans mellan fem och tjugo år. Dvs om man tillåter fri kopiering för privat bruk. Gör man inte det borde den sk Privatkopieringsersättningen, som ju är en skatt, avskaffas.
Oscar noterar och kommenterar också att Dick Erixon har svängt från stark försvarare av upphovsrätten (som han tolkar som äganderätt) och fildelningshatare till att nu förespråka förkortad och moderniserad upphovsrätt.
Det man kan fundera över också är ju vart upphovsrättslobbyns framfart och krav skulle leda till om man överförde det till andra områden, t ex böcker...
Nå, betr upphovsrätt. Jag anser den ska finnas. Men moderniseras. Finner att min inställning i mycket liknar Oscar Swartz.
Länk: http://swartz.typepad.com/texplorer/2009/03/fildelningshatare-sv%C3%A4nger-sk%C3%A4r-ned-upphovsr%C3%A4tten.html
En moderniserad upphovsrätt bör ligga på en "skyddstid" på någonstans mellan fem och tjugo år. Dvs om man tillåter fri kopiering för privat bruk. Gör man inte det borde den sk Privatkopieringsersättningen, som ju är en skatt, avskaffas.
Oscar noterar och kommenterar också att Dick Erixon har svängt från stark försvarare av upphovsrätten (som han tolkar som äganderätt) och fildelningshatare till att nu förespråka förkortad och moderniserad upphovsrätt.
Det man kan fundera över också är ju vart upphovsrättslobbyns framfart och krav skulle leda till om man överförde det till andra områden, t ex böcker...
08 mars 2009
Betr skydd av musik och medicin
Visserligen är musik ofta ett bra botemedel i vissa sjukdomstillstånd, men att musik ska ha ett längre upphovsskydd än patentskyddet för mediciner, nog känns det märkligt.
Upphovsrätten för musik är femtio år. Inom EU finns krafter som vill förlänga det till nittiofem år!
En medicin är skyddad i tjugo år.
Vad är det för konsekvens i detta? I båda fallen behövs ett skydd, men jag ser inte konsekvensen i dessa skillnader.
Upphovsrätten för musik är femtio år. Inom EU finns krafter som vill förlänga det till nittiofem år!
En medicin är skyddad i tjugo år.
Vad är det för konsekvens i detta? I båda fallen behövs ett skydd, men jag ser inte konsekvensen i dessa skillnader.
15 februari 2009
Vem tar pengarna?
Jag följer inte PB-rättegången i alla turer. Häromkvällen visade Aktuellt ett inslag som gjorde mig beklämd, en mycket subjektiv presentation av orsakerna till rättegången och ett långt inslag med upphovsrättsindustrins advokat. Det var juristsnack som balanserande på gränsen till hånfullhet. Och en intervju med en tjej från Piratbyrån, som inte lyckades speciellt bra. Slängigt, otydligt och gav ett nonchalant intryck.
Jag har för mig att rättegången ska handla om huruvida Pirate Bay har gjort något olagligt - eller inte - när de fungerar som en anslagstavla för de som är intresserade att ladda ner eller byta filer.
Men diskussionen handlar, liksom betr IPRED, mest om anklagelsen att det är att stjäla om man laddar ner musik eller film, som finns tillgänglig på nätet. Upphovsrättsindustrin (Stim, Ifpi etc) gråter krokodiltårar över hur mycket inkomster som de stackars artisterna förlorar när någon laddar ner en låt eller två.
Och en mindre grupp artister fungerar som industrins megafoner.
Som jag skrev i föregående inlägg liksom redan ifjol:
( http://lars-ericksblogg.blogspot.com/2008/11/privatkopieringsersttning-allts-de-fr.html ) så får upphovsrättsinnehavarna i vart fall indirekt rundliga ersättningar, den sk privatkopieringsersättningen.
Nu har bl a Scaber Nestor ånyo visat siffror (och länkar) som än en gång visar att det inte är några småsummor det är frågan om.
Samtidigt vet vi att i många fall så leder en nerladdning till att personen som gjort denna antingen går och köper den aktuella CDn eller DVDn, eller tankar hem den via någon betaltjänst på internet. Vi vet också att många musiker lägger upp musik för fri nerladdning, eftersom de ser det som en möjlighet att bli kända för att få spelningar.
Vi vet också att mediaindustrin säljer mer än någonsin men att för främst musiker är konserter den stora inkomstkällan, skivorna betraktar de som reklam.
Nå, Copyswede är en organisation som inkasserar och fördelar uphovsrättsersättningar. I vart fall beskriver de sig själva så. Utan att här gå in i sifferexcersis (den som vill kan själv försöka tränga in i deras redovisning, länk t ex: http://www.copyswede.se/files/hTPPvQQV.pdf ) så vill jag bara peka på några saker.
1) Copyswedes intäkter har ökat dramatiskt under redovisade år!
2) Privatkopieringsersättningen står för den största delen av intänkterna!
3) Copyswede anger att ersättningen i möjligaste mån fördelas individuellt
till rättighetshavarna!
Mina frågor blir då.
Intäkternas ökning pekar knappast på att det är magra tider för upphovsrättsinnehavarna. Varför då denna klagan över uteblivna intäkter, som många menar är högst fiktiva?
Privatkopieringsersättningen är ett slags skatt. En ersättning som varje konsument betalar när man köper lagringsmedia. (Tidigare kallad kassettskatt)
Lagringsmedia kan användas till mycket annat än att lagra musik eller film på. I själva verket används de i mycket liten utsträckning för sådan lagring. I mitt och många andras fall inte alls, men skatten betalar vi ändå.
Hur kan upphovsrättsindustrin med någon trovärdighet påstå att ersättningen är för låg mot den bakgrunden?
Hur i allsin dag kan Copyswede säga att de fördelar ersättningarna individuellt?
Det verkar vara ren bluff, eftersom den övervägande delen av intäkterna kommer från den helt generella privatkopieringsersättningen. Hur kan de härleda vilken artist eller musiker som ska ha pengar för att vi köper inspelningsbara CD/DVD och hårddiskar?
Och dessutom är vi ju många som inte laddar ner musik el film ("olagligt").
Till råga på allt får vi ju mängder av vittnesmål från musiker, artister och författare, som säger att de inte får några ersättningar alls från Copyswede (eller annan "förmedlande" part i upphovsrättsindustrin), eller i vart fall mycket litet och att avgifterna de själva betalar till industrin är högre än det de får tillbaka.
Vart tar pengarna vägen? Copyswede redovisar tämligen låga administrationskostnader, men då det i hög grad borde vara datoriserade rutiner kunde de möjligen vara lägre. Var tar då pengarna vägen? Försvinner de hos andra inblandade, hos STIM, hos Ifpi eller var? Varför når de inte musiker och artister annat än i ett sådant fåtal att det verkar vara rena undantagen?
Är allt detta tal om stöld från svältande artister i själva verket ett sätt för de internationella skiv- och filmbolagen och upphovsrättsindustrin att blanda bort korten? Varför når inte de pengar vi alla betalar fram till konstnärerna? Vart tar de vägen?
Jag har för mig att rättegången ska handla om huruvida Pirate Bay har gjort något olagligt - eller inte - när de fungerar som en anslagstavla för de som är intresserade att ladda ner eller byta filer.
Men diskussionen handlar, liksom betr IPRED, mest om anklagelsen att det är att stjäla om man laddar ner musik eller film, som finns tillgänglig på nätet. Upphovsrättsindustrin (Stim, Ifpi etc) gråter krokodiltårar över hur mycket inkomster som de stackars artisterna förlorar när någon laddar ner en låt eller två.
Och en mindre grupp artister fungerar som industrins megafoner.
Som jag skrev i föregående inlägg liksom redan ifjol:
( http://lars-ericksblogg.blogspot.com/2008/11/privatkopieringsersttning-allts-de-fr.html ) så får upphovsrättsinnehavarna i vart fall indirekt rundliga ersättningar, den sk privatkopieringsersättningen.
Nu har bl a Scaber Nestor ånyo visat siffror (och länkar) som än en gång visar att det inte är några småsummor det är frågan om.
Samtidigt vet vi att i många fall så leder en nerladdning till att personen som gjort denna antingen går och köper den aktuella CDn eller DVDn, eller tankar hem den via någon betaltjänst på internet. Vi vet också att många musiker lägger upp musik för fri nerladdning, eftersom de ser det som en möjlighet att bli kända för att få spelningar.
Vi vet också att mediaindustrin säljer mer än någonsin men att för främst musiker är konserter den stora inkomstkällan, skivorna betraktar de som reklam.
Nå, Copyswede är en organisation som inkasserar och fördelar uphovsrättsersättningar. I vart fall beskriver de sig själva så. Utan att här gå in i sifferexcersis (den som vill kan själv försöka tränga in i deras redovisning, länk t ex: http://www.copyswede.se/files/hTPPvQQV.pdf ) så vill jag bara peka på några saker.
1) Copyswedes intäkter har ökat dramatiskt under redovisade år!
2) Privatkopieringsersättningen står för den största delen av intänkterna!
3) Copyswede anger att ersättningen i möjligaste mån fördelas individuellt
till rättighetshavarna!
Mina frågor blir då.
Intäkternas ökning pekar knappast på att det är magra tider för upphovsrättsinnehavarna. Varför då denna klagan över uteblivna intäkter, som många menar är högst fiktiva?
Privatkopieringsersättningen är ett slags skatt. En ersättning som varje konsument betalar när man köper lagringsmedia. (Tidigare kallad kassettskatt)
Lagringsmedia kan användas till mycket annat än att lagra musik eller film på. I själva verket används de i mycket liten utsträckning för sådan lagring. I mitt och många andras fall inte alls, men skatten betalar vi ändå.
Hur kan upphovsrättsindustrin med någon trovärdighet påstå att ersättningen är för låg mot den bakgrunden?
Hur i allsin dag kan Copyswede säga att de fördelar ersättningarna individuellt?
Det verkar vara ren bluff, eftersom den övervägande delen av intäkterna kommer från den helt generella privatkopieringsersättningen. Hur kan de härleda vilken artist eller musiker som ska ha pengar för att vi köper inspelningsbara CD/DVD och hårddiskar?
Och dessutom är vi ju många som inte laddar ner musik el film ("olagligt").
Till råga på allt får vi ju mängder av vittnesmål från musiker, artister och författare, som säger att de inte får några ersättningar alls från Copyswede (eller annan "förmedlande" part i upphovsrättsindustrin), eller i vart fall mycket litet och att avgifterna de själva betalar till industrin är högre än det de får tillbaka.
Vart tar pengarna vägen? Copyswede redovisar tämligen låga administrationskostnader, men då det i hög grad borde vara datoriserade rutiner kunde de möjligen vara lägre. Var tar då pengarna vägen? Försvinner de hos andra inblandade, hos STIM, hos Ifpi eller var? Varför når de inte musiker och artister annat än i ett sådant fåtal att det verkar vara rena undantagen?
Är allt detta tal om stöld från svältande artister i själva verket ett sätt för de internationella skiv- och filmbolagen och upphovsrättsindustrin att blanda bort korten? Varför når inte de pengar vi alla betalar fram till konstnärerna? Vart tar de vägen?
14 februari 2009
Förlängd upphovsrätt på g inom EU (1.01)
Såg detta hos HAX.
"EU-Kommissionens förslag om förlängning av upphovsrätten från 50 till 95 år seglade nu i veckan rakt igenom Europaparlamentets rättsliga utskott – utan någon som helst förändring eller invändning."
Rättsliga utskottet alltså, inte parlamentet. Men illa nog ändå.
I kommentarerna ser jag att Eriks Josefsson (v) hoppas på Olle Schmidt (fp) i parlamentet.
Olle har en nystartad blogg, kolla gärna in den och kommentera eller skriv direkt till honom om detta. Förlängd upphovsrätt...
http://schmidtblogg.blogspot.com/
Samtidigt noterar jag med glädje detta ytterligare tecken på att när det gäller denna typ av frågor så är det samarbete över partigränser som gäller.
Ett annat tecken var ju när nämnde Erik skrev om liknade frågor (datalagringsdirektivet) tillsammans med Camilla Lindberg (fp).
http://www.expressen.se/debatt/1.1433917/lat-hederligt-folk-fortsatta-tala-fritt
Texten finns också på Camillas hemsida.
För övrigt anser jag att FRA-lagarna skall avskaffas.
Ett tillägg. Läs också detta, såg det just efter det jag pingat denna bloggpost.
Det handlar om den förlängda upphovsrätten, som är på gång inom EU, om vi inte samarbetar.
http://patrikohman.blogspot.com/2009/02/upphovsrattsmaffian.html
"EU-Kommissionens förslag om förlängning av upphovsrätten från 50 till 95 år seglade nu i veckan rakt igenom Europaparlamentets rättsliga utskott – utan någon som helst förändring eller invändning."
Rättsliga utskottet alltså, inte parlamentet. Men illa nog ändå.
I kommentarerna ser jag att Eriks Josefsson (v) hoppas på Olle Schmidt (fp) i parlamentet.
Olle har en nystartad blogg, kolla gärna in den och kommentera eller skriv direkt till honom om detta. Förlängd upphovsrätt...
http://schmidtblogg.blogspot.com/
Samtidigt noterar jag med glädje detta ytterligare tecken på att när det gäller denna typ av frågor så är det samarbete över partigränser som gäller.
Ett annat tecken var ju när nämnde Erik skrev om liknade frågor (datalagringsdirektivet) tillsammans med Camilla Lindberg (fp).
http://www.expressen.se/debatt/1.1433917/lat-hederligt-folk-fortsatta-tala-fritt
Texten finns också på Camillas hemsida.
För övrigt anser jag att FRA-lagarna skall avskaffas.
Ett tillägg. Läs också detta, såg det just efter det jag pingat denna bloggpost.
Det handlar om den förlängda upphovsrätten, som är på gång inom EU, om vi inte samarbetar.
http://patrikohman.blogspot.com/2009/02/upphovsrattsmaffian.html
12 februari 2009
S-motion utan upphovsrättsnoja! (1.01)
Efter en seg morgon får jag äntligen en chans att öppna datorn, och där ligger den: Den efterlängtade integritetsmotionen till sosse-kongressen i höst! Den motion som några av mina bloggarkollegor slitit med en tid.
Och den är bra! Visserligen, som Johan "Mitt i steget" Westerholm skriver, bara ett första steg. Men i helt rätt riktning. (Känner mig också smickrad av att någon av undertecknarna vid något tillfälle skrev att den var inspirerad av mitt skrivande och tänkande.)
Kärnan i motionen är detta, jag citerar:
"Vi vill att socialdemokratiska partiet sätter ner foten och verkar för ett moratorium, ett stopp för vidare ratificeringar eller godkännande av lagar som innebär intrång i oskyldigas privata sfär intill dess att samhället utvecklat eller återupprättat den process som erfordras för att säkerställa
• Transparens i den demokratiska processen
• Respekt för de parlamentariska institutionerna
• Medborgardialog och förankring samt legitimering av lagar genom folkbildning"
Om motionen får en seriös behandling och bifall av sosse-kongressen bör den rimligen få visst medialt genomslag också.
Jag kan erkänna att om (s) leddes av personer som motionsskrivarna skulle jag inte känna några större farhågor för landets framtid om (s) tog över efter alliansen. I vart fall vad gäller integritetsfrågorna och närbesläktade viktiga demokratifrågor.
Det jag nu gärna önskar är att några fler partier behandlade samma fråga, dvs att likartade motioner skrivs av demokratiförkämpar också inom övriga partier till deras kommande partikongresser och landsmöten.
Jag ser inga ideologiska hinder för något riksdagsparti att anamma motionen.
Möjligen får de stryka Branting-citatet och hitta ett liknande från den egna fållan.
Problemet är förstås att det är ideologierna som partierna tappat i det vardagliga tröskandet.
Men, alltså, ni som är medlemmar i andra partier gå nu och skriv av motionen, anpassa den i den mån det behövs till ert parti, och lämna in den till ert partis närmaste kongress.
Jag tror mig veta att de som ligger bakom motionen inte har det minsta emot att den lanseras även inom andra partier!
Ingen copyright eller upphovsrättsnoja där inte!
De som arbetat fram motionen och skrivit under den är dessa hedervärda personer.
Ann-Catrin Brockman, S-bloggare gör det tillsammans
Erik Laakso, Sossar mot storebror
Johan Westerholm, Ett första steg att göra om och göra rätt
Thomas Hartman, Dags för ett integritetsmoratorium
Ulllis Sandberg, Integritetskränkande politik - gör om gör rätt
Anders Widén, Det handlar om vilket samhälle vi vill leva i
Kristian Krassman, In Your Face
Uppdatering.
Motionen redovisas och diskuteras nu på flera bloggar. Så t ex på MinaModerataKarameller, där jag också gjort flera kommentarer. Likaså finns kommentarer till denna bloggpost.
Och den är bra! Visserligen, som Johan "Mitt i steget" Westerholm skriver, bara ett första steg. Men i helt rätt riktning. (Känner mig också smickrad av att någon av undertecknarna vid något tillfälle skrev att den var inspirerad av mitt skrivande och tänkande.)
Kärnan i motionen är detta, jag citerar:
"Vi vill att socialdemokratiska partiet sätter ner foten och verkar för ett moratorium, ett stopp för vidare ratificeringar eller godkännande av lagar som innebär intrång i oskyldigas privata sfär intill dess att samhället utvecklat eller återupprättat den process som erfordras för att säkerställa
• Transparens i den demokratiska processen
• Respekt för de parlamentariska institutionerna
• Medborgardialog och förankring samt legitimering av lagar genom folkbildning"
Om motionen får en seriös behandling och bifall av sosse-kongressen bör den rimligen få visst medialt genomslag också.
Jag kan erkänna att om (s) leddes av personer som motionsskrivarna skulle jag inte känna några större farhågor för landets framtid om (s) tog över efter alliansen. I vart fall vad gäller integritetsfrågorna och närbesläktade viktiga demokratifrågor.
Det jag nu gärna önskar är att några fler partier behandlade samma fråga, dvs att likartade motioner skrivs av demokratiförkämpar också inom övriga partier till deras kommande partikongresser och landsmöten.
Jag ser inga ideologiska hinder för något riksdagsparti att anamma motionen.
Möjligen får de stryka Branting-citatet och hitta ett liknande från den egna fållan.
Problemet är förstås att det är ideologierna som partierna tappat i det vardagliga tröskandet.
Men, alltså, ni som är medlemmar i andra partier gå nu och skriv av motionen, anpassa den i den mån det behövs till ert parti, och lämna in den till ert partis närmaste kongress.
Jag tror mig veta att de som ligger bakom motionen inte har det minsta emot att den lanseras även inom andra partier!
Ingen copyright eller upphovsrättsnoja där inte!
De som arbetat fram motionen och skrivit under den är dessa hedervärda personer.
Ann-Catrin Brockman, S-bloggare gör det tillsammans
Erik Laakso, Sossar mot storebror
Johan Westerholm, Ett första steg att göra om och göra rätt
Thomas Hartman, Dags för ett integritetsmoratorium
Ulllis Sandberg, Integritetskränkande politik - gör om gör rätt
Anders Widén, Det handlar om vilket samhälle vi vill leva i
Kristian Krassman, In Your Face
Uppdatering.
Motionen redovisas och diskuteras nu på flera bloggar. Så t ex på MinaModerataKarameller, där jag också gjort flera kommentarer. Likaså finns kommentarer till denna bloggpost.
17 december 2008
Är det bara FRA som läser och bevarar våra tankar?
Jag har ett par favoritsossar bland bloggarna. Uppriktiga, tänkande och på intet sätt ingående i den doakör som deras parti vill de ska utgöra.
På samma sätt så har jag funnit intressanta och medvetna bloggare med hemvist inom de flesta andra partier. Inte heller de tuggar och sprider partiernas reklamtexter. I stället tänker de självständigt, med resp partis ideologi som grund.
Min och deras förtvivlan över tillståndet inom de partier som på något sätt står oss närmast är så lika, så lika. Samma djupa och ärliga förfäran över hur partierna kan gå ifrån det de säger sig stå för, i synnerhet betr integritet och rättssäkerhet. Och den närmast totala bristen på intern debatt inom de officiella kanalerna.
På något sätt omfattar vi samma grundsyn på vad som är väsentligt för att en demokrati ska kunna fortleva som demokrati.
Men på detta lyssnar inte partierna. Inte riksdagspartierna.
De är döva och förblindade av makten, eller strävan efter makt.
Sannerligen, gammelpartierna gör allt för att mobba bort sina väljare, till soffan, eller till piratpartiet.
Gammelpartiernas hejaklackstänkande är alltför tydligt. Om detta skriver vi och utvecklar vi våra tankar. Mängder av goda och analyserande artiklar publiceras på våra bloggar.
Varje dag.
Visst, bloggarna läses. Men samtidigt måste jag medge att en brist med bloggandet är att de många goda texter man läser, de försvinner för snabbt pga nyproduktionen av fler goda texter.
Varje dag.
De finns kvar, men hur många går tillbaka till dem? För det är de ofta värda. Grundliga analyser, mängder av infallsvinklar. Ett enormt grupparbete. En evolution, en ständigt pågående nyskapande, utan krav på upphovsrätt och ersättningar.
Vart tar det vägen?
Ibland undrar jag om FRA är de enda som systematiskt registrerar oss, skapar sociogram och läser oss...
Det känns som att strö pärlor för svinen.
Vi vill ju återskapa en levande demokrati. Inte bli arbetsmaterial för svenska Stasi.
F.ö. anser jag att FRA-lagarna skall rivas upp och IPRED och datalagringslagen aldrig införas.
På samma sätt så har jag funnit intressanta och medvetna bloggare med hemvist inom de flesta andra partier. Inte heller de tuggar och sprider partiernas reklamtexter. I stället tänker de självständigt, med resp partis ideologi som grund.
Min och deras förtvivlan över tillståndet inom de partier som på något sätt står oss närmast är så lika, så lika. Samma djupa och ärliga förfäran över hur partierna kan gå ifrån det de säger sig stå för, i synnerhet betr integritet och rättssäkerhet. Och den närmast totala bristen på intern debatt inom de officiella kanalerna.
På något sätt omfattar vi samma grundsyn på vad som är väsentligt för att en demokrati ska kunna fortleva som demokrati.
Men på detta lyssnar inte partierna. Inte riksdagspartierna.
De är döva och förblindade av makten, eller strävan efter makt.
Sannerligen, gammelpartierna gör allt för att mobba bort sina väljare, till soffan, eller till piratpartiet.
Gammelpartiernas hejaklackstänkande är alltför tydligt. Om detta skriver vi och utvecklar vi våra tankar. Mängder av goda och analyserande artiklar publiceras på våra bloggar.
Varje dag.
Visst, bloggarna läses. Men samtidigt måste jag medge att en brist med bloggandet är att de många goda texter man läser, de försvinner för snabbt pga nyproduktionen av fler goda texter.
Varje dag.
De finns kvar, men hur många går tillbaka till dem? För det är de ofta värda. Grundliga analyser, mängder av infallsvinklar. Ett enormt grupparbete. En evolution, en ständigt pågående nyskapande, utan krav på upphovsrätt och ersättningar.
Vart tar det vägen?
Ibland undrar jag om FRA är de enda som systematiskt registrerar oss, skapar sociogram och läser oss...
Det känns som att strö pärlor för svinen.
Vi vill ju återskapa en levande demokrati. Inte bli arbetsmaterial för svenska Stasi.
F.ö. anser jag att FRA-lagarna skall rivas upp och IPRED och datalagringslagen aldrig införas.
09 december 2008
Utveckling eller tillbaka till stenaldern?
(engelskt tangentbord, sa tank till prickar och ringar...)
Jag vill nog pasta att de unika verkligt nyskapande genierna ar ytterst fa. Jag tvivlar pa att det idag finns ett enda geni av den yttersta digniteten.
Men det betyder ju inte att utvecklingen avstannat, tvartom! Utveckling kommer av att ta del av andras erfarenheter, att diskutera, att vrida och vanda pa tidigare upptackter och uppfinningar, tidigare musik, konst, forfattande. Upphovsratt ar darfor nagot synnerligen relativt.
Jag har skrivit det tidigare, men likafullt, var skulle dagens musik varit utan Louis Armstrong? Oj, sa tyst! Men inte tjanade han manga dollar pa upphovsratt! Han sysslade med genial improvisation. Som inte ger nagra inkomster. Men som inspirerat alla musiker efter honom, numera helt omedvetna om var ursprunget var.
Och alla dessa bluesmusiker i USAs south. Kanske inte genier alla, men genom sin mix av andra traditioner utvecklade de, tillsammans med Louis A, basen for all popularmusik idag.
Sa tyst det vore utan dessa upphovsman!
Men de som tar inkomsterna ar andra. Forlaggare, grammofonbolag etc.
Varfor infordes en gang regler om upphovsratt? Jo, for att skydda t ex forfattare fran att utnyttjas av bokforlaggare, som inte ville betala for det de tryckte och salde.
Vilka ar det idag som tjanar pengar pa upphovsratten? Ja, inte i nagon storre grad forfattare etc, utan just forlaggare av olika slag. Och deras organisationer.
Jag vill nog mena att det hela urartat. Kommit langt fran de ursprungliga tankarna. IPRED ar pervers. Vilar pa en perverterad tanke. Som dessutom innebar rattsrota.
Tank om den som uppfann hjulet skulle ha tagit patent pa det. Tank om den forste som malade pa grottvaggarna skulle ha kravt pengar for att andra skulle fa mala ocksa.
Tank om den forste som ristade nagra runor eller hieroglyfer tagit copyright pa detta. Och jag gissar att aven dessa enorma innovationer kom genom nagot slag av utveckling.
Vi skulle levt kvar pa stenaldern. Eller annu tidigare.
Vill upphovsrattsmaffian att vi skall avstanna i utvecklingen. Genom att avgiftsbelagga varje litet steg och anvandande av mansklig erfarenhet? Utveckling leder till okat valstand - for fler. Men om upphovsrattsmaffians tankar skall styra sa dels avstannar utvecklingen, dels blir ett litet antal upphovsrattsbyrakrater enormt rika, medan vanliga manniskor far det allt fattigare.
Betank att stillastande betyder tillbakagang. Och att i stora delar av varlden lever massor av manniskor i fattigdom. Slapp utvecklingen fri, for allas vart basta.
- Vilket inte betyder att den som gor en insats inte skall ha betalt. Men det ar en helt annan sak.
OBS. Den direkta inspirationen till denna text var FarmorGuns bloggpost vari hon undrar vem som har upphovratt till hennes tankegods. Likasa en egen tidigare text pa snarlikt tema. Och en massa andras.
Till sist, riv upp FRA-lagarna och stoppa IPRED1. Och tank aldrig tanken pa ett IPRED2.
Jag vill nog pasta att de unika verkligt nyskapande genierna ar ytterst fa. Jag tvivlar pa att det idag finns ett enda geni av den yttersta digniteten.
Men det betyder ju inte att utvecklingen avstannat, tvartom! Utveckling kommer av att ta del av andras erfarenheter, att diskutera, att vrida och vanda pa tidigare upptackter och uppfinningar, tidigare musik, konst, forfattande. Upphovsratt ar darfor nagot synnerligen relativt.
Jag har skrivit det tidigare, men likafullt, var skulle dagens musik varit utan Louis Armstrong? Oj, sa tyst! Men inte tjanade han manga dollar pa upphovsratt! Han sysslade med genial improvisation. Som inte ger nagra inkomster. Men som inspirerat alla musiker efter honom, numera helt omedvetna om var ursprunget var.
Och alla dessa bluesmusiker i USAs south. Kanske inte genier alla, men genom sin mix av andra traditioner utvecklade de, tillsammans med Louis A, basen for all popularmusik idag.
Sa tyst det vore utan dessa upphovsman!
Men de som tar inkomsterna ar andra. Forlaggare, grammofonbolag etc.
Varfor infordes en gang regler om upphovsratt? Jo, for att skydda t ex forfattare fran att utnyttjas av bokforlaggare, som inte ville betala for det de tryckte och salde.
Vilka ar det idag som tjanar pengar pa upphovsratten? Ja, inte i nagon storre grad forfattare etc, utan just forlaggare av olika slag. Och deras organisationer.
Jag vill nog mena att det hela urartat. Kommit langt fran de ursprungliga tankarna. IPRED ar pervers. Vilar pa en perverterad tanke. Som dessutom innebar rattsrota.
Tank om den som uppfann hjulet skulle ha tagit patent pa det. Tank om den forste som malade pa grottvaggarna skulle ha kravt pengar for att andra skulle fa mala ocksa.
Tank om den forste som ristade nagra runor eller hieroglyfer tagit copyright pa detta. Och jag gissar att aven dessa enorma innovationer kom genom nagot slag av utveckling.
Vi skulle levt kvar pa stenaldern. Eller annu tidigare.
Vill upphovsrattsmaffian att vi skall avstanna i utvecklingen. Genom att avgiftsbelagga varje litet steg och anvandande av mansklig erfarenhet? Utveckling leder till okat valstand - for fler. Men om upphovsrattsmaffians tankar skall styra sa dels avstannar utvecklingen, dels blir ett litet antal upphovsrattsbyrakrater enormt rika, medan vanliga manniskor far det allt fattigare.
Betank att stillastande betyder tillbakagang. Och att i stora delar av varlden lever massor av manniskor i fattigdom. Slapp utvecklingen fri, for allas vart basta.
- Vilket inte betyder att den som gor en insats inte skall ha betalt. Men det ar en helt annan sak.
OBS. Den direkta inspirationen till denna text var FarmorGuns bloggpost vari hon undrar vem som har upphovratt till hennes tankegods. Likasa en egen tidigare text pa snarlikt tema. Och en massa andras.
Till sist, riv upp FRA-lagarna och stoppa IPRED1. Och tank aldrig tanken pa ett IPRED2.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)