Visar inlägg med etikett kultur. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett kultur. Visa alla inlägg

15 september 2010

Vad är piratpartiet för nått då?

Hittade precis en ganska bra, halvlång text om vad piratpartiet är och står för. Kommer att se lite långt ut på bloggen, men är egentligen inte sååå långt. Dock längre än en foldertext. Synd jag inte sett det tidigare. Borde ha pumpats ut för flera veckor sedan, i pappersform. Men nu är det val på söndag och här är det. I en av mig något förkortad version. Som dock får ses som en utvidgning av det jag publicerade häromdagen.
------
Vad 17 vill Piratpartiet?
Ta vara på alla möjligheter internet-revolutionen erbjuder, men stoppa övervakning, registrering och avlyssning!
Vi värnar din integritet! Samma princip på internet som utanför – ingen övervakning utan brottsmisstanke! Nej till FRA-lag, IPRED och datalagringsdirektiv.
Kunskap är till för att delas! Myndigheters information och kunskap nåbar för alla. Forskning publiceras med open access. Avskaffa patenten.
Låt kulturen spridas! Moderniserad upphovsrätt: Tillåt kopiering för eget bruk. Förkorta tiden med ensamrätt. Hjälp kulturskapare hitta nya affärsmodeller.
Demokrati kräver rättssäkerhet! Oskyldig tills motsatsen bevisats. Ingen övervakning utan misstanke. Proportion mellan misstänkt brott och ingrepp. Även på internet.
Piratpartiet står för integritet, kultur och kunskap. Din röst behövs!

Finns Piratpartiet bara till för att ungdomar ska kunna ladda ned gratis?
Piratpartiet är mest känt för sin inställning till fildelning och upphovsrätt, vilket gör att det kan kännas lätt att avvisa partiet som oseriöst. Det stämmer att Piratpartiet vill att fildelning för privat bruk ska avkriminaliseras. Det är dock inte särskilt kontroversiellt, egentligen. Det handlar bara om att legalisera vad miljoner människor redan gör. Piratpartiet är inte heller ensamt om åsikten, utan delar den med alla riksdagspartiers ungdomsförbund.
- Men Piratpartiets politik går mycket djupare än så. Först och främst vill Piratpartiet värna de grundläggande demokratiska värden som har med informationshantering att göra. Informationspolitik. Det handlar både om din brevhemlighet och din yttrandefrihet. Din rätt att inte godtyckligt övervakas, kontrolleras och registreras, och din rätt att sprida din egen information till din omgivning.
Under de senaste åren har dessa frågor ställts på sin spets, och misskötts å det grövsta av de etablerade partierna. I stället för att säkra brevhemligheten, yttrandefriheten och skyddet för den privata sfären, håller vi på att införa en kontrollapparat utan historiskt motstycke. FRA-lagen ger statliga myndigheter rätt att kontrollera din kommunikation. IPRED låter privata företag begära ut din IP-adress. Datalagringsdirektivet kommer låta staten skapa detaljerade kartor av ditt kontaktnät. Och många fler lagar och inskränkningar i privatlivet kommer.
För dagens ungdomar och vuxna innebär detta samma sak som om det för trettio år sedan hade suttit mikrofoner under alla kafébord, alla brev registrerats och kunnat ångas upp, telefonerna varit avlyssnade och agenter från musik- och bokförlagen när som helst hade kunnat komma och begära att få rota i folks väskor.
Piratpartiet är en koalition av politiska aktivister och tänkare med bakgrund från både höger och vänster som gått samman för att försöka stoppa detta. Det här är så viktigt så att Piratpartiet är villigt att samarbeta med endera blocket för att få igenom sina frågor. Piratpartiet är det enda alternativet som på allvar motsätter sig den framväxande övervakningsstaten.

Bilaga - vanliga frågor och svar
Varför talar Piratpartiet så mycket om internet?
- Internet är en av de största landvinningarna i mänsklighetens historia, och har förändrat hela världens infrastruktur. Internet är det bästa organ för demokrati och jämlikhet som någonsin uppfunnits. Det är ett världsomspännande blodomlopp för samtal, kultur, kommunikation, politik, kunskap, utveckling och frihet. En myllrande bazaar där alla människor i världen på sikt kommer kunna kommunicera med alla.
- Detta stärker demokratin, där all makt skall utgå från folket. En öppen idédebatt kan forma argument och idéer som hur samhället skall skötas och utvecklas. Internet ger större möjligheter för alla att vara med och påverka. För att detta skall fungera måste grundläggande rättigheter respekteras även på internet. En mångfald i värderingar och infallsvinklar måste accepteras och respekteras. Man måste kunna kommunicera, söka information och publicera texter fullt anonymt om man behöver det. Brevhemlighet och budbärarimmunitet måste värnas.
- Men starka krafter vill något annat. Stater och regeringar är styrda av rädsla och okunskap, och vill censurera, filtrera, övervaka, registrera och analysera allt som sker. Sverige är inte ensamt om detta. Liknande tendenser finns i andra EU-länder, men även i stater som t.ex Iran, Saudiarabien och Kina. För underhållningsindustrin och andra kommersiella krafter vore det bättre om man kunde göra om internet så att det blir någon sorts TV-liknande multimediakanal, eller ett maximalt kontrollerat och övervakat elektroniskt shopping-centrum.
- Det talas om förbud mot att människor skyddar sin privata kommunikation (genom att kryptera den), för om de gör det kan de ju inte avlyssnas. Det talas om identitetskontroll och registrering så att man måste "logga in" då man skall använda nätet, vare sig man är hemma, på internetkafé eller på annan plats. Det talas om att endast statligt godkända aktörer skall kunna publicera information eller sätta upp en web-plats, ungefär på samma sätt som TV fungerar idag.
Det här skulle få den myllrande bazaaren som är internet att tystna. Piratpartiet accepterar inte detta.
Piratpartiet vill att Sverige skall visa vägen och vara informationspolitisk spjutspets. En frihamn för yttrandefrihet. Pionjärer in i en ny tid.
Piratpartiet är internets politiska gren.

Sverige är en demokrati - då är väl övervakning ok?
Även om jämförelsen är relevant kan man självklart inte likställa Sverige med samhällen såsom Iran, Saudiarabien, Kina eller Östtyskland hur som helst. Östtyskland var en diktatur, medan Sverige är en demokrati. Den svenska staten är i jämförelse "god". Men demokrati kräver mer än bara majoritetsstyre och fria och allmänna val. Det krävs också respekt för vissa grundläggande rättigheter. Att en stat är "god" kan inte användas som ursäkt för att bedriva godtycklig övervakning och kartläggning av medborgarna. Tvärtom - en god stat förutsätter att så inte sker.
- Vi har haft brevhemlighet i Sverige i flera hundra år. Det är ett brott att öppna andras brev utan deras tillåtelse. Ett brev som kommer hem i brevlådan är oregistrerat, oöppnat och oläst av myndigheter och postverk. Telefoner avlyssnas inte om det inte föreligger misstanke om brott. Den enskilda människans rätt att få ha sina tankar, samtal och brevväxling i fred är en av de grundläggande demokratiska rättigheter vi har. Det finns inskrivet i Sveriges grundlag, Europakonventionen och FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Och de som vill nyttja denna rättighet, hålla sina hemligheter för sig själva, ska aldrig misstänkliggöras eller ställas till svars för detta.
- Men med FRA-lagen, datalagringsdirektivet och många andra lagar, rivs detta upp. Den övervakning som sker av internet i dag är som om man för trettio år sedan hade skickat alla brev genom en övervakningsmyndighet som fick öppna och läsa dem, registrerat vem du ringde, när du ringde och hur länge ni pratade, och installerat mikrofoner i alla bord på alla kaféer.
Den östtyska diktaturen under det kalla kriget var extremt säkerhetsmässigt och politiskt utsatt, och kan kanske sägas ha haft ett "rationellt" motiv till att övervaka alla medborgare. I Sverige motiverar vi övervakningen med t.ex. terrorismen, trots att inget terrordåd har riktats mot Sverige eller svenska intressen sedan Amalthea-dådet 1908. Det var över hundra år sedan.
Det är svårt att förstå hur det har kunnat gå så här långt. Massövervakningen överstiger allt tidigare skådat. Vi har i vissa avseenden redan vida överträffat Östtyskland. Och mer är på väg.
Piratpartiet vill vända denna utveckling. Vi vill värna om den framtid vi trodde på när Berlinmuren föll. Piratpartiet verkar för ett fritt, öppet och demokratiskt Sverige.
Piratpartiet verkar för en fri, öppen och demokratisk värld.

Den som har rent mjöl i påsen har väl ingenting att dölja?
Varje människa har ett behov av en intim sfär, skyddad från både bekanta och främmande. Oavsett vad man har för mjöl i sin påse. Ingen vill att ens kuvert ska ha öppnats på vägen om de skickar ett brev. De allra flesta vill veta att ingen utomstående ser dem när de är hemma. Man ogillar när någon tjuvlyssnar på en. Övervakningskameror på toaletter väcker obehagskänslor. Många hemlighåller vad de röstar på, och berättar kanske inte om hela sitt privatliv för sin chef.
Att kunna hålla sig hemlig i olika sammanhang, och inte visa upp alla delar av sitt privatliv hela tiden, är helt enkelt en grundläggande mänsklig rättighet. Historien visar också att det finns mycket goda skäl att värna om denna privata sfär, och vara restriktiv med övervakning och kartläggning av medborgare. Otaliga obehagliga fall av läckor och informationsmissbruk har förekommit. Den paranoida staten påverkar vanliga människors beteende och upplevelse av livet.
- Länder som Östtyskland är extremfall, men fortfarande relevanta att nämna. De flesta som levde där hade rent mjöl i påsen och borde således inte ha haft något att dölja. Behövde de inte oroa sig? De flesta är överens om att de faktiskt hade anledning att göra det, och att den typen av godtycklig övervakning av hela befolkningen är förkastlig.
Piratpartiet värnar om skyddet för ditt privatliv.

Löser inte övervakning brott?
Många gånger är det fullt rimligt att polisen får övervaka människor. Då det föreligger misstanke om brott ska domstol kunna besluta om att polisen får övervaka den misstänkte. Detta är bra, och gör att fler brott kan lösas.
- Massövervakning av hela befolkningen är dock inte bara odemokratiskt, det är också dyrt och ineffektivt. Alla studier som gjorts i de delar av världen där det finns mycket övervakning av olika slag, visar att ökad övervakning inte leder till färre brott, och att ytterst få brott klaras upp tack vare den.
Är det värt det? Piratpartiet tycker inte det.
Piratpartiet vill ha effektiv brottsbekämpning med skydd för integriteten.

Vad har övervakning med fildelning att göra?
Piratpartiet driver informationspolitik. Det handlar om rätten till sin egen information. Både rätten att sprida den information man har, och rätten att inte övervakas och få sin privata sfär och privata information kränkt. Ett förbud mot fildelning bryter mot båda dessa principer.
- Fildelning är nämligen privat kommunikation. När man fildelar använder man precis samma kommunikationsvägar som när man använder internet för att skicka post, samtala, göra bankärenden, söka information eller publicera texter. Om man ska stoppa fildelningen måste man kontrollera vilka som fildelar vad, och om man ska kontrollera vilka som fildelar vad måste man kontrollera allt som skickas via internet. Det går inte att bekämpa fildelningen med mindre än att man skadar demokratiska fundament i grunden.
- Internet gör att de gamla underhållningsindustrierna fått problem med att upprätthålla sina monopol på kopiering och distribution av kulturella verk på digital form. Men de vägrar vara innovativa och lära sig utnyttja internets möjligheter. Istället kräver de att även fortsättningsvis kunna tjäna pengar på sina föråldrade affärsmodeller - att i långtradare frakta runt ettor och nollor ingraverade i plastskivor runt jordklotet.
- Med intensivt lobbyarbete har de lyckats driva igenom lagar såsom IPRED. Dessa privata aktörer har givits långtgående rättigheter att övervaka människors privata kommunikation. På detta sätt vill de hindra folk från att spela in musik, film och annat material av varandra.
Det här bryter mot principen om medborgarnas rätt till förtrolig kommunikation. Alldeles oavsett vad man tycker om fildelning är det uppenbart ett alltför högt pris att betala. De särintressen underhållningsindustrins lobbyister företräder är långt ifrån så betydelsefulla. Flera av de etablerade partierna har fortfarande inte förstått det här.
Noteras bör dock att alla riksdagspartiers ungdomsförbund har det, och intar samma position som Piratpartiet.
Piratpartiet sätter demokrati och integritet före underhållningsindustrins särintressen.

Är inte fildelning något dåligt?
Fildelning ses av vissa som något dåligt. Debatten gäller då upphovsrättsskyddat material som folk spelar in av varandra på internet. Piratpartiet håller med om att ensamrätten för skaparen att sälja sitt verk för pengar skall bevaras - det skall ingen annan få göra - även om skyddstiden för detta skall förkortas till en rimlig nivå. Men att människor delar med sig av kultur och kunskap till varandra - utan att ta betalt för det - är något vi vill uppmuntra.
- Piratpartiet anser att de möjligheter som internet erbjuder världen är enorma, och det inkluderar fildelning. Internet är inte bara ett verktyg för kommunikation, demokrati och utveckling utan också för obegränsad distribution av kultur och kunskap. Distribution av text, musik och film är numera så gott som gratis, och kan ske mycket snabbt.
- Att dela med sig av kultur, och dela med sig av kunskap, är en grundläggande mänsklig instinkt. Piratpartiet vill tillåta detta, och göra det möjligt för alla människor att ta del av all kultur och all kunskap i världen. Det kan låta storslaget och utopiskt, men det är faktiskt väldigt enkelt. Tekniken finns. Resurserna är oändliga. Det är bara otidsenliga lagar som står i vägen.
Biblioteket i Alexandria brändes ned. Det var den största samlingen kunskap på sin tid. Piratpartiet vill bygga ett nytt kunskapssamhälle. Vi vill se ett nytt Alexandria - fast denna gång med fri tillgång för alla människor i hela världen.
Piratpartiet vill att alla människor ska kunna ta del av all kunskap och all kultur – utan hinder.

Hur ska artister få betalt?
I framtiden ska artister få betalt precis som nu – genom att sälja sina varor och tjänster! Skivförsäljningen har minskat de senaste tio åren, men i samma takt har försäljning av konsertbiljetter skjutit i höjden. Artister tjänar sammanlagt mer pengar nu än tidigare, vilket siffror från många oberoende undersökningar visar. Dessutom är det de som laddar ned mest som köper mest – både musik, film och datorspel.
- Samma sak gäller för filmbranschen. Den går strålande! Världens mest nedladdade film någonsin är James Camerons Avatar, som också är den film som har tjänat in mest pengar någonsin. I Sverige har varje år de senaste åren inneburit rekord i antal sålda biobiljetter för SF.
Att säga att kulturen håller på att dö stämmer inte. Musiker får in mer pengar, filmskapare får in mer pengar, och datorspelsbranschen får in mer pengar. Samtidigt får allt fler människor tillgång till allt mer kultur.
Samhällets förutsättningar för kultur har aldrig varit bättre! Piratpartiet vill uppmuntra den utvecklingen.
Piratpartiet vill göra det ännu lättare att ta del av, ändra, skapa och sprida kultur.

Ska inte den som skapat ett verk få bestämma hur det sprids?
Självklart ska den som har skapat någonting bestämma vem han eller hon vill sprida det till. Om jag skriver en bok måste jag själv få bestämma vem som ska få ge ut den, och vem jag ska ge den till. Men jag kan inte hindra någon från att ge den vidare.
- Precis så fungerar det även på internet. Om jag har gjort en skiva måste jag själv få bestämma vem jag ska sprida den till, oavsett om jag ger bort den eller säljer den. Men jag ska inte få bestämma hur andra personer hanterar sin information. Om du innehar musiken som jag gett ut ska du ha rätt att sprida den vidare. Du ska också ha rätt att remixa den, bygga vidare på den, skapa nytt utifrån den.
- Den ideella upphovsrätten skall vara kvar. Skyddstiden inom den kommersiella upphovsrätten skall förkortas. Informationsspridning för icke-kommersiellt bruk ska inte kunna hindras av upphovsrätten.
- Piratpartiet menar att upphovsrätten som den ser ut i dag är en allt för stor inskränkning i människors rätt att använda och kopiera sin egen information. Vi vill låta alla människor bestämma över informationen de innehar. Det kommer leda till mer kulturspridning och bättre förutsättningar för kulturskapande.
- Piratpartiet vill att varje människa ska få dela med sig av kultur och kunskap till sin omgivning.

Piratpartiet är positivt till samhällsförbättringar och nytänkande - en motpol till antipiraterna.

Varför tar Piratpartiet inte ställning i de viktigaste frågorna?
Piratpartiet tar ställning i de viktigaste frågorna. Piratpartiet tar ställning för demokrati, för integritet, för yttrandefrihet, för kunskap och för kultur.
Det är sant att vi inte tar ställning i de flesta andra frågor. Det betyder förstås inte att de frågorna inte är viktiga. Alla är överens om att vi måste göra allt för att undvika krig och klimatkatastrofer, och att vård, skola och omsorg skall fungera väl. Massor behöver göras. Men detta är frågor som redan drivs, och som partierna redan känner till.
Och de verkar många gånger vara tämligen överens.
- Piratpartiet driver frågan om vi ska gå in i det nya informationssamhället med demokratins förutsättningar och grundläggande medborgerliga rättigheter intakta. Här brinner det i knutarna. Här kan din röst göra verklig skillnad.
- Informationspolitik är tyvärr är någonting de etablerade partierna inte förstår. Därför behövs Piratpartiet. Men vi är ett litet parti. Vi vet att vi inte kommer kunna driva ett heltäckande partiprogram, precis som t.ex Kristdemokraterna eller Vänsterpartiet inte heller kan det. Skillnaden är att vi är tydliga med detta.
Vi fokuserar all vår politiska kraft på våra frågor. Piratpartiet fokuserar all sin politiska kraft där den behövs allra mest just nu.
Och självfallet kan piratpartiets principer om personlig integritet, rättssäkerhet, kunskap och kultur tillämpas på fler än de frågor av mera utpräglad informationspolitisk karaktär vi hittills fördjupat oss i.

12 september 2010

Isobel saknar, liksom jag, alternativ, men...

Just jag skulle posta föregående post, så hittade jag Isobel Hadley-Kamptz artikel i Expressen om dåliga partier och bra människor. Hon vet inte vilket parti, eller ens block hon ska rösta på.

Jag kan ju börja med att rekommendera henne att inte rösta på block!!! Rösta på ett parti, och då helst ett parti som inte bara har en-två bra kandidater, utan en bra politik.

Erkännes att det är inte lätt dock. Det belyser hon väl.
Skriver ex-vis: "Trots personvalets uppenbara begränsningar väljer jag alltså hellre enskilda kandidater. För det finns massor av bra människor i nästan alla partier. Om jag fick drömma skulle Alice Åström (V) vara de rödgrönas justitieministerkandidat och då skulle jag inte längre tveka lika mycket."
Så går hon igenom flera kandidater, summerar plus och minus, där minusen står för resp parti som sådant.

Men hur kan det bli annat, i ett land där opinionsundersöknigar blivit viktigare än politikens innehåll?
Och där man bara räknar med de partier som f n befinner sig i riksdagen. Och försöker parera för vad som händer om ännu ett kommer in.

Nå, ett hyfsat alternativ finns just utanför riksdagen, och jag menar piratpartiet. Jag har det verkligen inte lätt heller att välja parti. Piratpartiet är inte perfekt, långt därifrån. Det har ett löjligt och missledande partinamn, dess partledare har klampat rejält fel ett par gånger, och partiet har inte den bredd jag önskar. Det har inte ens orkat exemplifiera speciellt tydligt hur dess huvudinriktning - integriteten - kan tillämpas på så många områden.

Men det har inte de andra partierna heller. Tvärtom, de slirar eller direkt motarbetar den personliga integriteten liksom övriga viktiga principer som piratpartiet står för. Och integritet har en nära koppling till om och hur människan ska få rätt till kontrollen över sitt eget liv, inklusive arbete.

Jag ser också tydligt hur integritespolitiken kan tillämpas över ett brett fält, så det bör inte bli ett problem i praktisk politik. Att integritet och rättssäkerhet hänger ihop är också rätt givet!

Kultur och kunskap är två andra piratpartiteman. De är inte lätta att göra one-liners av, men beskriver hur kulturen är inlåst idag, men måste öppnas upp för de nyskapande kreatörerna och för utveckling av samhället. Varvid bl a sysselsättning kan skapas som ersättning för tynande branscher i gammalmodig teknik. Där ser jag en koppling, som pp självt inte förmått marknadsföra, men som borde tas fram bättre i jobbdebatten.

Och piratpartiet har ett flertal mycket kompetenta och vettiga kandidater, som inte ens behöver stå i motsats till partiets program för att vara vettiga! Här bara ett exempel, det finns fler.

Läs Isobels artikel, och tänk sedan efter vad som är väsentligt för dig!

10 september 2010

Vad står piratpartiet för?

Jag börjar bli rätt trött på alla nidbilder och vantolkningar jag möter beträffande vad piratpartiet står för. Nidbilderna har ju uppstått till stor del ur den propaganda som upphovsrättsindustrin bedrivit under lång tid. Den industri som lever gott på vad upphovsmännen gjort, men som endast ger smulor vidare till de faktiska upphovsmännen. En bild som villigt getts spridning av dagspressen och de etablerade riksdagspartierna.

Trots det blir jag förbryllad och upprörd när jag märker att annars seriösa och, som jag trodde, tämligen välorienterade människor svalt denna propaganda. Att de inte går till källorna, inte förmår se igenom det som är motståndarnas propagandabild.

Därför skrev jag ett inlägg om FarmorGun, som verkligen inte motsvarar bilden av en piratpartist enl gängse nidbilder. Men det känns som det inte räcker.

Alltså, de gängse fördomarna är dessa. Fördom som framförs som påståenden:
* Pirater är unga osnutna, finniga grabbar.
Svar: Se länken till FarmorGun och ovan. Piratpartister och sympatisörer finns i alla åldrar. Så även kandidater.

* Piratpartiet är ett parti för ungdomar som vill ladda hem filmer och musik gratis. Illegal nedladdning.
Svar: Pp är till för alla människor, även för de som vill kunna använda internet för att kommunicera med andra. Mycket nedladdning är laglig och ibland gratis. Det pp vill är att fildelningsteknik inte ska vara förbehållen enbart de stora kommersiella intressen som vill sälja oss media, och vara förbjuden för annan och mer horisontell distribution.
Pp vill bejaka möjligheten i teknik för fildelning. Allt icke-kommersiellt inhämtande, nyttjande, förädlande och spridning av kultur skall uttryckligen uppmuntras.
Lagstiftningen skall ändras så att det görs helt klart att den endast reglerar användning och kopiering av verk i kommersiella sammanhang, vilket ju också var det ursprungliga syftet med konceptet "exklusiv distributionsrätt". Att dela med sig av kopior, eller på annat sätt sprida eller använda annans verk, skall aldrig vara förbjudet så länge det sker på ideell basis utan vinstmotiv.

Varför skulle icke-kommersiell nedladdning vara förbjuden?

* Integriteten på nätet är bara en sak som gäller när nedladdarna inte vill bli påkomna.
Svar: Typiskt svartmålning. Integritetskydd skall gälla i princip överallt. Piratpartiet anser att alla ska kunna känna sig trygga i samhället. Pp anser att ett fritt internet utan övervakning, och en fungerande rättsstat, är förutsättningar för detta. Vi tror att om staten bemöter sina medborgare med respekt så kommer medborgarna att respektera staten – förtroende måste vara ömsesidigt.
Fri kommunikation är en grundbult i ett demokratiskt samhälle. Du ska kunna lita på att din privata information är just privat, oavsett om du surfar på internet, mejlar, skickar brev, sms:ar eller pratar i telefon.


Piratpartiets huvudpunkter i valmanifestet är: Integritet, Kultur och Kunskap. Självfallet hänger dessa begrepp ihop. Ett övergripande begrepp är även rättssäkerhet. Om detta har jag skrivit mycket på denna blogg. Integriteten gälller privatlivet såväl på internet som i de flesta andra sammanhang och berör frågor som övervakning, FRA-lagarna, datalagringsdirektivet och andra befintliga eller kommande lagstiftning. Givetvis gäller det t ex även hur myndigheter, kommuner och landsting behandlar sina medborgare.
Vad gäller övervakning etc skall den gälla misstänkta, inte alla medborgare!
Kulturen ska inte låsas in utan vara tillgänglig för alla. Kunskap ser pp som nyckeln till utveckling - och nya jobb.

Den som har fler frågor och vill veta mera på djupet om vad piratpartiet självt vill arbeta för, de kan läsa på piratpartiets hemsida. Där finns länkar till flikar till det mesta du vill veta. Om du vill veta...

Därför ger jag också en länk till Mikael Elmlunds blogg, en liberal som röstar pirat och förklarar varför.

03 augusti 2010

Kortis om pp:s valplattform

Jag har haft annat för mig så jag har inte hunnit läsa pp:s valmanifest/valplattform. Det ska jag nog försöka göra senare. Nyheten fick pliktskyldigt utrymme i SR, SVT, SvD och DN mm. Till vissa delar verkar presentationen varit ganska neutral, men det har även förkommit hårddragna rubriker och slutsatser... Ofta framgår ändå att det pp fokuserar på är integritet, kultur, kunskap.

De bloggarkommentarer jag tagit del av visar att piratpartister är övervägande positiva, men att det också finnns en del invändningar, t ex mot bristande förankring. Andra bloggar har mera spridda åsikter.

Vad säger då detta? Ja, för mig förefaller det som att pp:s huvudprinciper står i centrum även i valplattformen. Den önskade utvidgningen av intresseområdet verkar ha uteblivit. I vart fall enl gammelmedia. Däremot är det för långt, för detaljerat. Någonstans läste jag att det är på 27 sidor!
En valplattform ska vara ganska kort! Slå fast de viktiga principerna och eventuella sakfrågor som partiet vill arbeta för den kommande valperioden.

Att gå in i detaljer, som vilka straffsatser som skall drabba de som bryter emot de lagändringar som piratpartiet vill driva igenom. Det är onödigt. Och ger motståndarna chansen att komma bort från det viktiga - principerna.

Naturligtvis är det bra om partiet, gärna efter en grundligare förankring, har en tämligen konkret bild av hur det ska gå för att förverkliga sina förslag. Detaljerna kan sparas till debatterna och den fortsatta fördjupningen som kan ske i valrörelsen.

Vi får se om jag kan revidera dessa slutsatser när jag läst igenom manifestet.

25 juli 2010

Vart tog Snoddastorget vägen?

Under veckans hemsökande av ungdomsplatser kollade jag som hastigast in också Bollnäs. Bodde där några år och besökte staden och mina föräldrar regelbundet även sedan jag flyttat hemifrån.

Bollnäs uppstod som en järnvägsknut. En köping som blev stad. Inte speciellt vacker, i vart fall inte i stadskärnan. Men med en gedigen liberal och frisinnad tidning, Ljusnan. Med namnet efter den vackra älven Ljusnan. Någon gång under sent 50-tal el tidigt 60-tal (?) revs en del anskrämliga träkåkar i centrum och det uppstod ett tomrum, minns jag rätt kallades det Brotorget. På ena sidan fanns (och finns!) bl a Helins bokhandel, där jag köpte läroböckerna under min läroverkstid i staden (daglig busspendling från den lilla byn Vallsta).

Nå tiden gick, Tempo etablerade sig norr om den tomma tomtplätten. Tempohuset finns kvar men härbärgerar ett rätt avskalat Åhléns.
Tiden gick än mer och Snoddas blev inte bara en rikskändis som bandyspelare och folklig sångare. Han blev ett slags varumärke för Bollnäs och stan anlade ett Snoddastorg. Med staty, och fontän och allt. Minns inte om Snoddastorget var det officiella namnet, men det fanns där. Jag skrev en gång t.o.m. en artikel om det, så det måste vara sant. Borde kanske kolla om jag har kvar artikeln i pappersformat någonstans.

När jag nu skulle titta på torget fanns det inte! Dvs, där finns än en gång en tom grus- och leryta. Vad hände? Läser så i Ljusnan, där den liberale (jo, hon kallar sig så) ledarskribenten hoppas på att några av dessa butikskedjor som befolkar alla stadskärnor, ska etablera sig där. Minns jag rätt nämnde hon HM, eller var det Kapp-Ahl? Sak samma, det märkliga var att hon fick det till att det skulle vara något slags kulturgärning om ett affärskomplex skulle bygga på "torget".

Apropå det finns i ett tämligen nytt affärshus, strax nedanför det fd Snoddastorget och intill Stadshuset, där om jag minns rätt ICA huserade en tid men där den största ytan upptas av en nattklubb! Skön motvikt är dock den välsorterade torghandeln, alla möjliga grönsaker och frukter, precis intill Stadshuset, med Bollnästranan (också kallad Maraboustorken...)

Visst är det bra med affärer i stans centrum, inte bara i utkanternas lador för lågpris- och elvaruhus. Men borde det inte finnas plats för kultur i verklig mening också? Och Snoddas var ju dessutom inte precis finkultur, utan både folklig. Och en sportsman! På den tiden dessa inte var multimiljonärer.

Som sagt, vad hände med Snoddastorget? Och vilket kulturbegrepp har Ljusnans nutida ledarskribenter?

28 oktober 2009

Den stora resan

Ja, de finns ännu. Människor som lever ”primitivt” djupt inne i djungeln eller i halvöken, och utan större kontakt med civilisationen.

Svt´s tisdagssatsning ”Den stora resan” under åtta veckor i september-oktober var oväntat bra. Det hela föregicks ju av negativ publicitet där producentbolaget fick på pälsen för snål arvodering av de medverkande i Namibia. Jag gissar att det möjligen gjorde att tittarsiffrorna blev något lägre än de annars kunde ha blivit.

För de som missat programmen kan sägas att de handlade om tre svenska familjer som under tre veckor följde och levde med i ”primitivt stamliv” (SVTs ord) på var sitt håll, långt ifrån Sverige. En familj for till Namibias torka i södra Afrika, en familj levde med en stam på ön Siberut i Indonesien och den tredje hamnade i Vanuatu i Melanesien i Stilla havet.

Det glädjande var att det var program fyllda av respekt. Från alla sidor. Upplägget visade visserligen hur primitivt stamliv fortfarande levs på flera håll i världen, liv utan (vanliga) kläder, utan el, utan duschar, utan kylskåp och el-spis, och utan pengar. Men det var inte turism, där vita turister såg ner på de stackars infödingarna. De deltog i vardagslivet och lärde sig uppskatta framför allt människorna och även det liv de för. Ett liv utan klockor, med kamp för födan men i eget tempo och med omsorg om varandra. Trots att både de tre familjerna var mycket olika, liksom deras värdfamiljer hade allt den gemensamma nämnaren av förståelse och kärlek. Ja, människokärlek. En djup vänskap som växer fram genom att lära känna varandra. Trots alla olikheter.
Jag fick en känsla av att alla som möttes saknade varandra när de skildes efter tre omtumlande veckor. Visst var det skönt att duscha vid hotellövernattningen före hemresan, inte minst för de som levat utan vatten i öknen. Men alla fick minnen, positiva minnen, som följer dem hela livet. Minnen av en gemenskap som troligen kommer att prägla dem i deras fortsatta liv.
Det gäller både de ”primitiva stamfolken” och de svenska familjerna. Programmen visade att trots olika kultur och vanor så är vi i grunden mycket lika. Lika värda. Och att vad som är lycka, det kan diskuteras. Är det tillgång till kyl och dusch, eller är det att leva i en gemenskap där alla tar hand om varandra?

02 april 2009

Svar på 2 frågor från en sosse om Ipred.

Göran Eriksson, en sosse i Värmland ställer på sin blogg, ett antal frågor, som uppenbart är kopplade till IPRED och debatten.
Jag citerar här hans frågor, likaväl som mitt svar till honom.

Anmärkas bör att han har den sortens "partiblogg (s)" som är helt omgärdad av skyddsmurar och märkliga föreskrifter inkl uppgiften att IP-adressen loggas och sparas... Det är en attityd som antingen skrämmer bort kommentatorer -- eller retar upp folk.

Hans frågor:
"1. Ska skapare av konstnärliga verk, film eller musik, få betalt för det de skapat?

2. Ska det finnas något som heter UPPHOVSRÄTT?

Om svaret på en eller båda dessa frågor är nej, förklara då för mig vad som skulle kunna motivera mig till att skapa ett konstnärligt verk?"

Sålunda lyder mitt svar:
"1) Det kan/ska inte finnas en automatisk ersättning för ngt som görs, om det inte efterfrågas av ngn som anser det vara värt ett pris. Jag kan inte begära betalt bara för att jag skriver här t ex. I princip gäller det givetvis även artister av olika slag. Om de gör ngt som andra vill betala för, då får de ju betalt! Vill ingen gå på min konsert eller köpa mina skivor, så what, no money. Då är jag inte nog bra och får bli bättre eller göra ngt annat. Eller hitta andra vägar att få betalt, utan att ta pengar från folk som inte efterfrågar mitt "skapande"! Så enkelt är det!

2) Ja, det ska det, och det säger de flesta. Men samtidigt måste erkännas att idag är den rätten i behov av modernisering. Kraftigt förkortas - så att ersättning utgår till större del direkt och inte som nu till arvingarna... Anpassas till modern teknik, modern distribution och så den inte hämmar utveckling och nyskapande. OCH det är de reella upphovsmännen som ska ha ersättningen. Inte fastna hos diverse internationella storbolag och profiterande organisationer.

Konstnärligt skapande sker utifrån ett behov att uttrycka sig. Givetvis är det trevligt med en ersättning, men om det är den ekonomiska vinsten som är drivkraften, då är det något fel. Då är det inte fråga om konst! Ditt sätt Göran, att formulera frågan gör att jag inser att detta tänkande är helt främmande för dig. Men så är det, och betänk att för de flesta (YES) människor är till och med politik och politiskt arbete något man drivs till av en vilja att förbättra samhället för andra, för att fördjupa demokratin och skydda den emot hot i form av t ex rättsosäkerhet och kränkt integritet. Så drivs t ex tiotusentals bloggar av denna ideela syn på demokratin, helt utan tanke på ersättningar.

Jag vill tillägga att i bloggarvärlden finns ingen copyright. Här diskuterar, citerar vi fritt i en ständig dialog. Vi omgärdar oss inte av en massa regler för att begränsa debatten. Ofta vill vi förstås att debatten förs hyfsat och anständigt, men i övrigt fritt. Vi gillar demokrati. Vi kämpar för en levande demokrati. Och emot förtryck och överhetsfasoner.

13 november 2008

Om kultur, klokhet - och om riksdagens uppgift och ansvar.

Oj, vad jag önskar att riksdagens ledamöter ville följa åtminstone en del av de många kloka inlägg som finns hos internets bloggare! Nu hör jag i andanom hur ledamöterna suckar, om de mot förmodan skulle nås av detta. De känner sig dränkta i floden av vanliga riksdagsärenden och den pappermängd som följer av den. Ska de också behöva gå ut på internet, kolla bloggar och mail också?

Räcker det inte att skumma igenom ett par dagstidningar till frukostkaffet?
Till er säger jag: Nej, det räcker inte!
Ert uppdrag är inte att snöa in på regeringens förslag. Ni ska kolla regeringen och dess byråkrater. För det krävs att ni håller både bredd och djup i er kontakt med omvärlden. Idag är det smartaste, och faktiskt mest rationella sättet, att följa debatten på internet! Utan att därför helt glömma dags- och en del fackpress. Jag beklagar, men så är det. Det räcker inte att lusläsa propositioner och utskottsbetänkanden. Ni måste få perspektiv, se helheten. För det är helt uppenbart att det klarar inte regeringen, inte denna och inte förra.

(Psst, ni riksdagspolitiker, ni är vana att kunna definiera era motståndare som ett parti, eller en organisation. Idag är det annorlunda, alla era "motståndare" är inte piratpartister. I den mån vi kan definieras är det som "folket". Vi vill inte se er som fiender. Vi vill däremot att ni lyssnar på oss. Men, vill ni se folket som era fiender?)

Till exempel, låt mig fundera kring detta med kultur och hur den ska ersättas, med anledning av IPRED (fildelningslagen, piratjägarlagen).

Den större delen av det vi kallar kultur innefattar även "nöje" (yes, det är flytande gränser, but, so what?) och befinner sig på en marknad. En del klarar marknadens villkor. En del klarar sig till och med mycket bra. Konstnärerna/artisterna/musikerna (vad de nu än kallar sig) gör något vi vill betala för, i varierande mån.
Dessutom finns det organisationer (och privata företag) som hjälper artisterna att marknadsföra sig och ibland även att få betalt. Men detta sker på marknadens villkor, att vi kulturkonsumenter är villiga att betala.

På köpet har dessa organisationer sett till att de tar in stora inkomster själva.

Snart sagt från "tidernas begynnelse" har det även funnits en kultur som levt på andra villkor. Jag tänker på hovnarrar, hovmusiker, "kungliga leverantörer" av kultur. Offentligt stöd säger vi idag. Förr fick de sitt uppehälle av fursten, som använde en smula av de skatter han plågade folket med, till denna lyxkonsumtion. Idag beslutas på mer el mindre demokratiskt sätt att stöd till sådan kultur ska utgå av skattemedel. Genom att det är demokratiskt grundat kan vi acceptera detta, det kostar oss inte heller många kronor. Men förr liksom nu är inte detta en fullt fri konst/kultur. En alltför frispråkig hovnarr kunde bli av med huvudet, och dagens för kontroversielle kulturarbetare kan bli av med sina stipendier eller offentliga uppdrag.

Denna senare, ofta som "finare" betraktad, understödskultur behöver vi egentligen inte behandla mera här. Dess bekymmer är hur den ska kunna kombinera något slags självständighet utan att bita den hand som föder den (stat, kommun).

Men det märkliga är att nu i IPRED-debattens dagar så söker vissa lobbyister för den kommersiella marknadens distributörer och marknadsförare ta statens stöd för sin inkomstbringande verksamhet genom en lagstiftning, som ska ge dessa organisationer en rätt att pungslå oss medborgare för kultur vi inte är beredda att betala för i den mån som dessa mellanhänder vill.

De har inte insett marknades villkor, inte heller inser de att de måste anpassa sig till den nya tekniken. Vi konsumerar och betalar ju som aldrig förr för kommersiell kultur.
Vi anser att det är fel av dessa den fria marknadens företrädare att de ska springa till pappa staten för att begära konkurrenshämmande inskränkningar och för att tvinga oss att betala för något vi inte vill ha.

Vi betalar för det vi vill ha. Det vi inte förstår är varför dessa distributörer inte ser till att de faktiska upphovsmännen får sina ersättningar genast, och varför de själva är så giriga. Och varför de vill förhindra framtiden.

För övrigt anser jag att FRA-lagarna ska rivas upp.

26 augusti 2008

Varför ska vi vara så inkrökta?

Lite plock i dagens AB. Granska spanarna, OK. Det är ju rätt. FRA-spanarna verkar ju leva i en egen värld. Instängda i sin bubbla.

Moderater vill skärpa kraven på invandrarna. Igen. Suck. OK, invandringspolitiken är inte bra. Men det är inte precis skärpning som behövs. I vart fall inte så att den drabbar vanliga invandrare och flyktingar. Givetvis bra om man kan underlätta för invandrare att få jobb.
Men själva ansatsen, att tala om skärpta krav, den känns fel. Som om invandrare vore lata smitare.

Lata smitare kanske vi vita "rika" europeer är i st. Som många av oss bär oss åt som turister i den fattiga världen. Det är bra att resa och se sig om. Att ta till sig kunskaper och intryck från andra kulturer, andra människor. Vi ska inte se på folk i andra länder som ngt slags djur i bur.
Inse att de är just människor. I grunden rätt lika. Men med andra vanor och ofta sämre levnadsvillkor. Möt dem som du själv vill bli bemött. Var en vanlig människa.

Vidga vyerna. Se människor som människor, inte som presumtiva terrorister, skurkar eller exotiska djur.