Löfven och varför landsbygden ska få finnas.

Politik igen, efter några musikinlägg.
Statsminister Stefan Löfvén har varit ute och sagt saker om landsbygden, som verkar mindre väl genomtänkta. Eller var det bara så att han inte tänkte på vad han sa, utan sa det han tänkte?
Bakgrund: regeringen ska lägga ett förslag om landsbygdsutveckling. Det debatten nu handlar om var inte så mycket om förslagets konkreta innehåll (som i o f sig verkar rätt tunt) utan om hur Löfvén, som svar på en journalists fråga, formulerade sin motivering för att "stödja landsbygden". -  Något som under några decennier marknadsförts som "Låt hela Sverige leva."

Fråga från journalist: Är urbaniseringen ett problem?
Stefan Löfven: Ja, när man sitter i bilköer i Stockholm kan man hålla med om att urbaniseringen är ett problem. Men när storstadsbor ska åka ut på landsbygden och koppla av måste det fungera även där.

Dels ifrågasatte då många kommentatorer om Löfvén verkligen sagt så. Vilket han enligt direktreferat gjorde. Dels hur det skuille tolkas och då också hur det skulle se ut om man citerade mera fullständigt. Och så raljerades det - i olika riktning kring förslaget, men än mer kring uttalandet.

Först lite kommentarer, hämtade från FB,  om förslaget i sig.
   Niklas Starow, Medkännande liberal skriver: "Oavsett vad statsministern sade eller menade, så behöver inte landsbygden bidrag och allmosor.

Vi utanför storstäderna behöver infrastruktur. Inte bara lagade vägar och bredband på nåder.

Vi behöver en tillförlitlig postgång och då duger inte högre porto och en borttagen "dagen efter"-garanti.

Vi behöver definitivt INTE högre bränslepriser.
Allt ute på landsbygden kräver resor. Vi kan inte gå till vårdcentralen, vi måste köra. Vi kan inte gå på restaurang och bälja i oss en halflaska rödtjut och gissa varför...... japp, vi måste köra hem också."

   Anders Nordin, fd språkrör för Miljöpartiet, nu ledare för Skol- och landsbygdspartiet i Piteå.
"Regeringen gör nu en så kallad satsning på landsbygden. Av pengarna skall det mesta gå till företagande och näringsliv.

Nu är det inte detta som i första hand krävs för att återuppväcka en tynande landsbygd. Rättvisa är att återbefolka landsbygden med skolor, förskolor och vårdcentraler. Iordningställa kollektivtrafik och bygga cykel och gångbanor längs de mest trafikerade vägarna och mellan byarna. Ta bort idén att boende vid vägen skall bekosta allmänna vägar, och förhindra Trafikverkets plan att ännu fler allmänna vägar skall bli enskilda.

Stoppa den pågående nedsläckningen av gatlampor på landsbygden. Lokaler för spontana möten typ affärer eller varuutlämningsplatser är också värt att stödja och stimulera. Byggande av mindre hus i byarna, typ radhus, för de äldre som bott hela sitt liv på landet är också nödvändigt om man vill verka för en positiv ålderdom för de som önskar bo kvar i en hemtam miljö.

Resten klarar landsbygdens folk själva." 

Jag instämmer i dessa två kommentarer.
Men åter till Löfvéns "famösa" uttalande.  Vad han sa, och vad det innebär.
Det mera fullständiga citatet;


När jag läser hela citatet  får jag ett obehagligt intryck av vad han egentligen menar. Vilket är värre (om aningslöst eller inte, det vet jag inte) än i det kortare citatet. 
Han säger alltså: att landet överlever (betr landsbygden/glesbygden), inte leva, betr folket i glesbygden. Han talar om "geografin" inte om människorna.
Och varför ska landsbygden överleva? Jo, för att
a) där finns de naturtillgångar som Sverige (dvs storstäderna) till stor del lever på och av och 
b) landsbygden ska överleva som en rekreationsort för storstädernas folk. För dem krävs service i olika former. 

Jag ser inte att det är folket på landsbygden som Löfvén, i detta längre citat, bekymrar sig för.
Hans "bekymmer" och motiv för en landsbygdssatsning det är att landsbygden i sig ska kunna fungera som resurs för industri etc och för storstädernas folk att turista i. Det är helt sett ur storstadsbons perspektiv. Inte i ett perspektiv som innefattar hela Sverige att leva i.
Han vill ge bidrag för överlevnad, inte rättvisa förutsättningar för landsbygdens folk, likvärdiga med de som tätorterna och storstädernas folk har, ex-vis betr skolor, vårdcentraler, kollektivtrafik etc.

Jag är mycket bekymrad över Löfvéns syn på detta. För finns inte den grundläggande infrastrukturen så kan inte folk bo på landsbygden, då kan inga företag och arbetsplatser finnas där. Och inga som servar gästande storstadsturister.  

Debattartikel publicerad i PT och NV

Nedanstående debattartikel har publiserats i Norra Västerbotten (Norran) den 20 april och i Piteå-Tidningen (PT) den 22 april. Undertecknare är Lars-Erick Forsgren, Gun Svensson, Jens Odsvall och Niklas Starow. Texten citeras i sin helhet nedan, men jag ger er även länkarna.

Länk till PT: http://www.pitea-tidningen.se/debatt/artikel.aspx?ArticleId=4582128
Länk till Norran: http://norran.se/asikter/debattartiklar/article277501.ece

"Internet hotas av förhandlingar inom EU
Politiker i EU avgör internets framtid under de kommande veckorna. Telekompaketet är arbetsnamnet på en uppgradering av en handfull EU-direktiv från seklets början.
Tyngdpunkten ligger på standardiseringar av regler för utrustning och larmnummer, harmonisering av reglerna för hur operatörer ska hantera tillträde till varandras nät och tjänster. Sverige och England ligger före Tyskland och Spanien, vad gäller avreglering. Det bäddar för konflikter, som inte underlättas av att Frankrike dessutom verkar för skrivningar att intrång i upphovsrätten ska beivras med hjälp av åtgärder från internetleverantörernas sida. Trots en enig operatörskårs vädjan om att inte göras ansvariga för att bedöma vad som utgör "lagenligt innehåll", "lagenliga tjänster" och "lagenliga applikationer", finns sådana skrivningar fortfarande kvar i Telekompaketet. Nu handlar det mycket om innehåll och övervakning av vad medborgare gör när de använder sina internetabonnemang. I Frankrike har HADOPI, på svenska "högsta myndigheten för spridandet av verk och beskyddandet av rättigheter på internet" röstats ner i nationalförsamlingen, men kulturministern hotar avgå om hon inte får igenom lagen vid en ny omröstning den 28 april.
Vad vi kan se svajar nu majoritetsbeslutet vid förstabehandlingen: att den gängse rättsordningen ska råda även på nätet, håller i skrivande stund på att förhandlas bort. Det så kallade förslaget 138 görs om, för att möjliggöra HADOPI och liknande organisationer inom EU. Vi menar att direktiven, som ska garantera medborgarnas rätt till internet, behöver gå längre än att tillmötesgå operatörernas behov.
Christoffer Fjellners (M)och senare under processen Eva-Britt Svenssons (V) förslag 166 går ut på att inskränkningar i medborgarnas rätt måste kunna motiveras utifrån ett medborgerligt perspektiv. Men även detta tidigare majoritetsbeslut är under omförhandling, trots brett stöd i det ansvariga utskottet.
Det är djupt oroande att ministerrådet och EU-kommissionen, inte låter sig nöja med den definition som även norska Post- og teletilsynet använder för att beskriva användares rättigheter. Inser Europaparlamentets ledamöter allvaret i vad de är på väg att ställa till med? Direktivets omförhandlade tillåter HADOPI, som styckar upp internet och öppnar för att våra medborgerliga fri- och rättigheter ska säljas tillbaka till oss, som enskilda tjänster. Det räcker inte med att reglera accessleverantörernas ansvar för innehållet på internet, när inskränkningar riskerar att drabba enskilda individer. Med individen som utgångspunkt, kommer rättsäkerheten i fokus.
Rättsäkerhet är en förutsättning för tilltron till elektronisk kommunikation. Utan tillit riskerar tillväxten av ett öppet, dynamiskt internet dämpas eller helt utebli. Direktiven får även ekonomiska konsekvenser. Nuvarande skrivningar till Telekompaketet öppnar för diskriminering av programvara, applikationer och tjänster, långt bortom den differentiering, som av tekniska skäl ibland kan vara nödvändig för att trafiken på nätet ska flyta.
Direktiven blir därför ett hot mot fri- och öppen källkod, programvara och applikationer. Företrädare för dessa utvecklingsmetoder och licensmodeller, har inte fått komma till tals i de pågående förhandlingarna, trots att dessa utvecklingsmetoder och licensmodeller möts av ett allt större intresse, bland annat hos Sveriges kommuner och landsting."

Texten är aningen längre än vad tidningar brukar vilja ta in, men det gick ändå. I Norran ges undertecknarna lite mera presentation och texten är även mera luftigt redigerad.