31 december 2008

Dåligt slut

Detta år slutade illa. I stort som smått.
Krig i mellanöstern,igen.
I Sverige en regering som låter FRA 1.0 träda i kraft. Medan 2.0 ska analyseras. Jag känner mig som en ropandes röst i öknen: Riv upp, gör om, gör rätt.
Till detta IPRED och datalagringseländena.
"Inte i Sverige väl", suckar Mary, men man kan läsa misstron i hennes inlägg. Visst går Sverige samma väg som Egypten, även om ligger några steg efter.
Ännu.

Och själv sitter jag på andra sidan klotet, kroppen reagerar inte bra på den fuktiga värmen, men nu legat några dagar i feberyra också. Liksom sonen.

Nej, det var inget bra årsslut.

30 december 2008

"Kanos are rich"

Kanos-americans är den beteckning som filippinare har på alla (vita) västerlänningar. Och kanos är rika.

De vet det då de ju sett på amerikanska teveprogram att så är det. Männen är advokater, läkare eller ospecificerade mångmiljonärer. I dollar. Med slottsliknande hus och flera bilar.
För övrigt å bidrar turistande kanos till att sprida bilden, de gör ju inget, bara spenderar enorma mängder pesos. Och när de skaffat en filippinsk fru så vill hon gärna att släkten ska tro det också.

Att det är en sak att spendera pengar på semester, och en annan i vardagen. Det vill man inte tro. Att båda måste förvärvsarbeta för att det ska gå runt, tror de är en saga, det gör de ju inte i Filippinerna, i detta "fattiga" land. Att i västerlandet vi måste betala västerländska priser, det går inte hem. Eller att vi har enormt höga skatter. De ser ju hur vi stoppar in bankkortet i bankomaten (ATM), och där verkar ju finnas hur mycket som helst...

Att vi som regel jobbat hårt ett helt liv för att få ihop till en resa och för att köpa alla presenter, so what? Att vi måste snåla och prioritera hårt hemma, nej det kan de inte tro. Och där i Amerikat går ju de slanka, unga advokatfruarna och slår dank. Så är det på teve, vilket måste vara sant. De enda som jobbar i USA är fiippinska housemaids.

Nej, americans are rich, all of them. English spoken dollar. Och obegränsade mänger dollar strömmar in hela tien, utan egentligt arbete.

27 december 2008

Att vara snäll på rätt sätt! (Läs även kommentarerna.)

Detta inlägg är bl a inspirerat av Anders Widens bloggpost "de besinningslösa lagstiftarna"
(Länk:
http://djingis.blogspot.com/2008/12/de-besinningslsa-lagstiftarna.html )
och diskussionen till den.

I min ungdom tyckte jag att det var lite löjligt när man sa att "han är så snäll".
Jag såg inte skillnaden på snäll och menlös.
Det finns nog de som fortfarande blandar ihop begeppen. (Här bortser jag för enkelhetens skull från att menlös i biblisk mening har en något annorlunda innebörd än den vi till vardags ger det.)

Jag menar att för att vara snäll får man inte vara menlös.
Jag vill nog tro att jag är snäll.
Men därför känner jag att jag måste jag vara ganska skarp i debatten ibland mot de som inte är snälla, de som snarare är verktyg för ondskan.

Att vara snäll, i den betydelse jag ger ordet idag, det innebär att ta sitt ansvar för att göra världen bättre. Då får man inte vara för ömhudad när man försvarar de goda värdena. Och när man kämpar emot det onda.

Att man kan ha olika synpunkter på Guds existens, det kan jag förstå.
Men var det DN som 1914 (?) påstod sig ha avskaffat djävulen? Hur fel de hade!
Att djävulen finns runt om oss, det ser vi väl alla varje dag. Eller hur?

Den djävulska ondskan måste vi bekämpa. Vare sig den visar sig i form av FRA-lagar, Ipred, andra lagar, genom rovdrift på människor eller natur eller på andra sätt.

I denna mening är Hans Blix, som Anders Widén också skrev om, en snäll man. Visserligen verserad och diplomatisk, men glasklar i sin kamp mot ondskan. En sann liberal, nu 80 år men piggare i hjärnan än de flesta 30-åringar, av det slag som det är alltför få av inom dagens folkparti.

PS. Läs även kommentardebatten.

25 december 2008

Ett PS medan vi granskar FRA 2.0

Medan flera nu sitter och kollar förslaget till FRA 2.0 (OK, fler tänker väl, liksom jag, ta itu med det lite senare) så har jag en påminnelse.

Enklast är att hänvisa til denna länk.

http://lars-ericksblogg.blogspot.com/2008/09/fra-ju-fler-integritetsskydd-som-behvs.html

Slutsatsen är dock denna.

Ju fler integritetsskydd som införs kring en myndighet, desto mer talar för att den rör sig i gråzoner.

Det är Hans Lindblads ord, relaterat på min blogg bl a den 25 sept 2008, ord som tycks uttrycka en evig sanning, om än här uttalad just om FRA-lagarna.

Jag känner att detta är att tänka på medan vi grubblar över om den senaste versionen är ett tuppfjät framåt. Eller är ett jättekliv framåt, eller ett bakslag.

Lindblads uttalande är en glasklar beskrivning över varför det enda rätta vore att riva upp, göra om, göra rätt.

Lappa och laga gör ingen glad. Och tyder bara på att lagen är feltänkt och felkonstruerad från början.

Juldag och filippinskt barndop

Det är juldagsmorgon. Inte riktigt så tidigt som en svensk julotta, men det känns rätt tidigt ändå. Även om det inte glimmar, det finns ju ingen snö... Kan bara undra hur det är för de som avslutade julaftonen med midnattsmässa och som nu ska iväg på gudstjänst också. För vår del är programmet barndop, en svägerska har en nyfödd dotter, med föregående gudstjänst.
Nå, det var för ovanlighetens skull tämligen lätt att få tag i en taxi för färden till kyrkan, som uppskattningsvis ligger bortåt två mil från vårt boende, och kanske drygt tre mil utanför stadscentrum i miljonstaden Davao City. Och det är mycket gles trafik. Vi är framme på tjugo minuter, annars tar det aldrig under en halvtimme och oftast timmen eller drygt det. Plus väntetiden för taxin...

Kyrkan visar sig vara en stor, modern, ljus och luftig kyrka med högt i tak. Ordentligt julsmyckad med mängder av stjärnor efter väggarna och en julkrubba krönt med texten ”Gloria In Excelsis Deo”. Väggar är det förstås egentligen inte, utan en luftig och konstnärlig stålkonstruktion som bara markerar vägg och som släpper in eventuella vindpustar, för att ge svalka i den fuktiga trettiograders (eller mer)värme som är den vanligaste väderleken här. Även fåglar hittar lätt in, och en hund tog sig en strövtur framme i kyrkan under prästens predikan.


Prästen, som jag gissar var runt de fyrtio eller något yngre, fångade gudstjänstbesökarna genast med några ord som fick dem att skratta och höll sedan en ganska kort predikan med vardagliga anknytningar (tror jag, pga det åskådningsmaterial han använde). Gudstjänstritualen var tämligen lik den i en svensk kykra, om än orden är helt obegripliga för en västerlänning som inte kan bisayan. Några enstaka engelska ord gjorde det inte mycket mera förståeligt.
Som kuriosa kan nämnas att kollekt togs upp två gånger, varför fick jag aldrig riktigt klart för mig.

Körsången bestod inte i stämsång, utan mera som en mera välljudande allsång. Eftersom Filippinerna är katolskt, mycket katolskt, så var det förstås bara prästen som drack av nattvardsvinet. Brödet däremot delades ut av ett flertal medhjälpare som stod längst fram i gångarna, där besökarna fick köa tills det blev deras tur.

Efter den femkvart långa gudstjänsten var det då dags för dopet. Det dop, där jag var en av två gudfäder och dessutom var fyra gudmödrar vidtalade, det visade sig vara ett veritabelt massdop. Jag bedömer att det var minst ett sextiotal, kanske ett åttiotal barn, som skulle döpas. Senare fick jag veta att visst förekommer ”privata” dop, men de kostar mycket mera pengar än dessa dop för många barn på en gång.

Besökarna grupperade om sig, en del gick hem. Vi andra placerade oss så att varje barn med föräldrar, släkt och vänner fick en bänk var. Med barnet och föräldrar närmast mittgången, därnäst gudföräldrar och sedan övriga nära och kära. Antalet nära till varje barn varierade från cirka tio till en 30-40 stycken. Vilket betydde att några fick sitta vid sidobänkar också – alternativt fungera som familjens fotografer.
Det innebar att dopgudstjänsten hade sådär tolv till femtonhundra deltagare. Eller mer!

Det hela inleddes med en livfull ”föreläsning” av en kvinna, ett slags diakonissa, om föräldraskapets betydelse och om vikten att ge de små en sann kristen fostran. Det var inte så svårt att räkna ut.

Därefter kom prästen, men han var inte långrandig alls. Sa bara några ord, gick sedan till varje barn – bänkrad – sa lite till, varvid varje bänkrad stod upp och barnet skickades till gudföräldrarna så att var och en fick teckna ett korstecken i barnets panna. Varje gudförälder fick var sitt ljus av barnets föräldrar. I sinom tid tände fadern dessa ljus, efter att själv tillsammans med ett 60-80-tal andra fäder köat framme vid koret för att få eld. Tänk er själv vilken trängsel av mer eller mindre nervösa pappor.

Trots att ceremonin var kort för varje barn tog detta en avsevärd tid, då det var så många barn och gudfäder.


Först därefter vidtog det egentliga dopet, varvid prästen gick ner efter gången och döpte varje barn i välsignat vatten, läste en kort bön och de som hann med gjorde korstecknet. Detta gick snabbt, och den som stod en bit från barnet hade knepigt att hinna med att se och delta i denna del av akten.

Efter detta avslutades denna officiella del av dopet med ett upprop där varje fader fick hämta dopbeviset, ett pampigt dokument.

Därefter vidtog, som på de flesta håll gissar jag, fotografering av barn och föräldrar i olika kombinationer med släkt och vänner. Fotografering och videofilmande hade givetvis skett i diskreta former under hela dopet, men nu släppte alla hämningar. Och ett antal yrkesfotografer passade också på att tjäna pengar. Eller försökte i vart fall.

I de flesta fall så fortsatte dagen med dopfester hos barnets föräldrar. Filippinare är dels oerhört släktkära, dels älskar de fester. Om detta skall bara sägas att till en filippinsk fest kommer många, inklusive ett antal icke bjudna grannar, vilket bara är att räkna med...
Filippinare gillar att äta, mycket och ofta. Och fest för filippinare det är mat, mycket mat, ännu mera mat än annars.
Men hur det går till förtjänar ett eget kapitel.

... och när jag skriver detta hörs en böneutropare från en moské i närheten. För trots att Filippinerna nog är världens mest katolska land så finns här de flesta religioner inklusive en muslimsk minoritet i de södra delarna.

23 december 2008

Merry Xmas

Så dök FRA 2.0 upp, precis till Julafton.

Men trots det, God Jul till alla mina läsare och meddebattörer!
Ni har ökat i en stadig takt de senaste halvåret.

God jul även till regeringen och riksdagsledamöterna. Hoppas ni alla tar er tid att tänka efter var ni befinner er i tillvaron, över era ideal och att ni hittar tillbaka till dem. Snabbt.

Än en gång, GOD JUL och förhoppningar om ett nytt bättre 2009, ett år då demokratin får en pånyttfödelse i vårt land.

Låt oss lyssna på varandra och hjälpas åt i detta.

22 december 2008

Censur i alla former är mord

Med anledning av Anders Widéns bloggpost "Habata riksdagen, habata"
http://djingis.blogspot.com/2008/12/habata-riksdagen-habata.html
vill jag bara säga.

Censur och censurlagstiftning är mord på den fria tanken.
Självcensur som framprovocerat av dålig lagstiftning måste anses som att det är anstiftat av lagstiftarna.

Dessa, lagstiftarna, bör därför dömas till mord. I båda fallen.

För mord på den fria tanken som är demokratins grundfundament.

Och därmed mord på demokratin.
Basta.

21 december 2008

Tankar om piratpartiet och om partiers liv och utveckling. (Uppdatering.)

Under några dagar har piratpartiet diskuterats livligt. Tyvärr har då sakfrågorna kommit i skymundan, vilke jag ogillar.
Är pp höger eller vänster, fågel eller fisk. Till min bloggpost om att jag fann en sosse som tillåter diskussion utvecklades just - diskussion. Då mitt senaste svar till denna sosse, Alexandra Einerstam, blev rätt långt så lyfter jag också upp det till en egen post. Förhistorien kan läsas i föregående inläg och kommentarerna därtill.

Here we go:
Alexandra. Ja, du är ny, jag är en politisk veteran. Jag har visserligen i huvudsak verkat på lokalplanet, men med stor frenesi och energi under flera decennier. Jag vet att flera tidigare partiledare lyssnat på mig. Likaså många andra på olika poster på skilda nivåer. Men inte så de senaste partiledarna eller deras omgivning.

På något sätt ligger det i liberalismens natur att vara ifrågasättande, och att debatt inte bara accepteras utan stimuleras. Det sägs ju att när 2 liberaler diskuterar så finns minst 3 åsikter.
Denna öppna, tillåtande liberala attityd försvagades gradvis under detta sekels första år. Socialliberalismen lever inom fp nästan bara som ett honnörsord, men sällan i praktisk politik. I stället är dagns fp-politik en mix av mycket, där liberalismen, som den tidigare utformats, har ett marginellt utrymme.

Betr detta med missnöjespartier. Startar inte alla partier på grund av missnöje med tingens ordning? Man vill ha en förändring. T.o.m. konservativa partier vill ju förändra det som i deras tycke är för radikalt.

Jag har i tidigare inlägg noterat, som något positivt, att miljöpartiet utvecklats till ett parti med heltäckande program. Men inte gick det fort...

At jämställa pp med ny demokrati bara för att de är/var nya partier tycker jag är för förenklat.

Jag skulle också gärna se att pp orkade utvecklas till ett parti med ett helt program. Det skulle - kanske - göra det lättare för mig att rösta på det. Givetvis föutsatt att det någorlunda väl stämmer med min grundsyn.

Men det är partiets eget val om de vill göra det. Samtidigt har jag klargjort min inställning.

Jag såg att just nu tycks det främst vara från vänsterpartiet som pp får sina sympatisörer.

Personligen vill jag (bl.a.) ha ett starkare inslag av personval. Kanske är pp´s opinionsframgångar ett utslag för en snarlik inställning?

---
UPPDATERING.
Debatten går vidare. Denna text har föranlett ett par långa och intressanta kommentarer av JörgenL resp Rickard. Läs även dem, begrunda och kommentera.

På annat ställe fick jag också frågan hur man skulle förebygga maktkorruption, om man inte inför en begränsning av den tid en riksdagsman får väljas till åtta år. Mitt svar på det är starkare personval, författningsdomstol samt att söka finna sätt att minska partiledningarnas makt över ledamöterna. Jag skulle också gärna se att man söker vägar att minska inflytandet för lobbyorganisationerna.

20 december 2008

Hittat en sosse man kan kommentera! Eller, sluta propagera, börja diskutera.

Kors i taket. Jag har hittat en sosse med blogg, som man kan kommentera inläggen hos!
OK, det finns några till, men inte är de många. Denna kvinna, HBT-sossen - Alexandra Einerstam, har skrivit ett smått avundsjukt inlägg om piratpartiet, som enfrågeparti. Men hon har några mindre trevliga slängar, som gjorde att jag skrev en kommentar. Och den kom in!

Jag skrev ungefär såhär.

Piratpartiet kämpar för ett par-tre för många väljare VIKTIGA frågor. Det är obegripligt att gammelpartierna inte insett detta.
Om dessa äldre partier levde upp till sina grundläggande principer så skulle piratpartiet i ett nafs vara avväpnat.
Men t ex (och i första hand) sossarna och moderaterna vill ju inte ens diskutera med väljarna, bara basunera ut sin propaganda.

Det är ett stort demokratiskt problem.

I långa stycken håller jag med om Alexandras analys av pps "program", men hon (och de etablerade partierna) lever uppenbarligen avskärmade från väljarna. Dessutom är hon hånfull emot pp på ett sätt som bara gynnar piratpartiet.

Jag menar att pp´s löjliga namn är ett stort hinder för deras framgång, liksom deras bristfälliga program. Men jag ser inga egentliga likheter med de klart odemokratiska Ian och Bert, vilket hon lyfter fram i sitt inlägg.

Och erkänn att såväl sossarnas som alliansens okänsliga maktpolitik spelar piratpartiet i händerna.

Fortsätter det såhär behöver pp inte göra mer än att dela ut sina valsedlar. Resten sköter de gamla partierna om...
---
Än en gång. Om de etablerade partierna följde sina ideologier och hade en levande dialog, såväl internt som med medborgarna, funnes det inget underlag för piratpartiet.

Min uppmaning blir, sluta håna pp för dess uppenbara brister. De finns sannerligen. Men ägna er i stället åt att granska er själva.
Back to the roots.
Vakna, återuppväck de fina idealen. För en dialog med vljarna. Spola spin-doctorer och reklambyråer.
Sluta propagera, börja diskutera.

F.ö. anser jag att FRA-lagarna ska rivas upp samt att IPRED och datalagringslagarna aldrig införs.

18 december 2008

Svårt diskutera med sossepamp

Såg att sossen Bengt Silfverstrand försvarade sossarns motstånd mot författningsdomstol på sin blogg.

Se
http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1427&blogg=28598


Gick in och skrev ett inlägg.

Men nej, det godtogs inte, trots att jag följde alla anvisningar - och de var många.
Fick t e x veta att min IP-adress skulle registeras.

Förutom namn och adress finns följande anvisninar och hotfullt hållna regler.
"Regler för kommentarer

I den här bloggen eftersträvar vi en öppen debatt och välkomnar kommentarer. Men vi vill att tonen där vi tilltalar varandra är artig och att det som lyfts fram hör till ämnet för det inlägg som kommenteras.

Kommentarer som bryter mot följande punkter tas bort:
ej undertecknade med förnamn och efternamn
kränker andra personer eller utmålar dem som brottsliga
är rasistiska, homofobiska, sexistiska eller diskriminerande
innebär brott mot tystnadsplikten
uppmanar till brott eller annat som bryter mot lagen
Observera även att kommentarer med länkar till webbsidor innehållande något av ovanstående, inte är tillåtet, såvida det inte är av stor vikt i sammanhanget.

Din kommentar kan även bli borttaget om:

du använder hundratals utropstecken eller nonsensord
vi misstänker att skribenten inte använder sitt eget namn
Ägaren till respektive hemsida har dock rätt att, utöver dessa regler, själv avgöra vilka kommentarer som skall finnas i bloggen. Upprepade brott mot dessa regler kan innebära att du spärras från att kommentera i bloggen på hemsidan.

När en kommentar görs loggas IP-adress samt tidpunkten när kommentaren gjordes, vilket gör det möjligt att ta reda på från vilken dator kommentaren härstammar ifrån. Alla kommentarer som bryter mot svensk lag rapporteras till polis och Internetleverantör, vilket kan medföra fängelse och/eller böter samt att Internetleverantören stänger ner Internetuppkopplingen för personen som gjort kommentaren."


Det är tydligt att sossepolitikerna bygger upp en mur för att förhindra att folkets röst når dem.

Men gör gärna ett försök även ni att komma igenom muren.

Jag förstår inte att man (s) har en blogg om det inte går att diskutera i hövlig ton, utan blir bortmotad redan när man försöker skicka en kommentar.
Ynkligt.

Men betecknande för många av dagens politiker.

Är parti eller politik det viktiga?

Joshen skriver på sin blogg idag att Sverige är en skendemokrati. Bland annat därför att tjänstemännen styr. Nog ligger det snubblande nära att tänka så.

Riktigt så illa är det kanske inte. Ännu kan vi i val avsätta politiker, välja fram nya majoriteter. Och politikerna kan återta makten, om de vill.
Frågan är just det, om de vill!

Idag är, i vart fall för oss bloggare, frågorna om integritet och rättssäkerhet viktiga och väsentliga frågor, som de flesta politiker i gammelpartierna skamligt försummar.
Därför ropar vi på nya politiker och nya partier.
Partier som tar makten från tjänstemännen.

Ett problem är ju att många (nästan alla) politiker tror att de har makten bara därför att de får färdiga förslag från byråkraterna, i stället för att behöva tänka fram dem själva. De litar på tjänstemännen.

Ett annat problem är att i ropet på nya politiker så klagas det ofta på att de nuvarande vet för lite, är för lite insatta t ex om internet... Men vill vi ha politiker som är tjänstemän-experter?

På senare tid har just frågan om nya partier, läs piratpartiet, blivit alltmera accentuerad.

Men då blir jag betänksam. Vad är det vi vill ändra? Är det partierna som är det viktiga?

Eller är det den politik som förs, dvs ideologin i praktisk tillämpning.


Felet med partierna är, som jag ser det, att de blivit maktapparater, i koalition med tjänstemännen. Ideologierna har underordnats, eller helt kommit bort. Möjligen pga tjänstemännen och att det blivit ett jobb att vara politiker.

Därför har jag idag, och sedan några år, allt svårare att identifiera mig med ett parti, nytt eller gammalt.

För mig är politiken i praktiken det viktiga, dvs vilken ideologi som styr. Vilka frågor som är aktuella varierar över tiden, men jag vill veta att de som styr har en ideologisk kompass.

Och helst att den kompassen visar rätt. Inte bara i dagens frågor.

17 december 2008

Är det bara FRA som läser och bevarar våra tankar?

Jag har ett par favoritsossar bland bloggarna. Uppriktiga, tänkande och på intet sätt ingående i den doakör som deras parti vill de ska utgöra.
På samma sätt så har jag funnit intressanta och medvetna bloggare med hemvist inom de flesta andra partier. Inte heller de tuggar och sprider partiernas reklamtexter. I stället tänker de självständigt, med resp partis ideologi som grund.

Min och deras förtvivlan över tillståndet inom de partier som på något sätt står oss närmast är så lika, så lika. Samma djupa och ärliga förfäran över hur partierna kan gå ifrån det de säger sig stå för, i synnerhet betr integritet och rättssäkerhet. Och den närmast totala bristen på intern debatt inom de officiella kanalerna.

På något sätt omfattar vi samma grundsyn på vad som är väsentligt för att en demokrati ska kunna fortleva som demokrati.
Men på detta lyssnar inte partierna. Inte riksdagspartierna.
De är döva och förblindade av makten, eller strävan efter makt.
Sannerligen, gammelpartierna gör allt för att mobba bort sina väljare, till soffan, eller till piratpartiet.

Gammelpartiernas hejaklackstänkande är alltför tydligt. Om detta skriver vi och utvecklar vi våra tankar. Mängder av goda och analyserande artiklar publiceras på våra bloggar.
Varje dag.

Visst, bloggarna läses. Men samtidigt måste jag medge att en brist med bloggandet är att de många goda texter man läser, de försvinner för snabbt pga nyproduktionen av fler goda texter.
Varje dag.

De finns kvar, men hur många går tillbaka till dem? För det är de ofta värda. Grundliga analyser, mängder av infallsvinklar. Ett enormt grupparbete. En evolution, en ständigt pågående nyskapande, utan krav på upphovsrätt och ersättningar.

Vart tar det vägen?

Ibland undrar jag om FRA är de enda som systematiskt registrerar oss, skapar sociogram och läser oss...

Det känns som att strö pärlor för svinen.
Vi vill ju återskapa en levande demokrati. Inte bli arbetsmaterial för svenska Stasi.

F.ö. anser jag att FRA-lagarna skall rivas upp och IPRED och datalagringslagen aldrig införas.

16 december 2008

Karl Sigfrid har fel, Hans Lindblad har rätt, förstås.

Karl Sigrid försöker på sin blogg förklara varför han kommer att rösta för fildelningslagen (IPRED), trots att han är emot den. Han är bara en m-ledamot av många och vill inte bryta partilinjen.

Jag har direkt på Sigfrids blogg gett en kommentar enligt följande.

"Karl. Jag köper inte din slutsats.

Jämför med det resonemang som Hans Lindblad förde i somras/höstas på min blogg.

En viss disciplin är nödvändig, framför allt för att driva igenom de förslag som partiet gick till val på och för att följa partiets grundideologi.
Den som är personkryssad för något annat är förstås friare, rent moraliskt.

MEN INGET AV ALLIANSENS PARTIER GICK TILL VAL PÅ ATT INFÖRA VARE SIG FRA-LAGARNA, IPRED ELLER DATALAGRINGSLAGEN.

Inte heller ligger sådana beslut i linje med deras deklarerade ideologier. Ingen har heller kryssats in för att driva integritetskränkningar!

Det enda riktga för den som är trogen partiprogram och ideologier är att gå emot regeringens förslag i alla dessa frågor.
Kolla gärna Hans Lindblads inlägg hos mig i somras och höstas."

Och jag kan tillägga att detta är en av de saker som mest retar upp i vart fall de som röstat på något alliansparti i senaste valet. De uppenbara brott mot valprogram och ideologier som regeringspartierna nu gör slag i slag.

För kännedom ger jag här länkar till några av/om Hans Lindblads artiklar.

http://lars-ericksblogg.blogspot.com/2008/08/fra-lagen-byrkratins-seger.html

http://lars-ericksblogg.blogspot.com/2008/09/fra-lagen-hur-br-sdana-frgor-hanteras.html

http://lars-ericksblogg.blogspot.com/2008/09/fra-ju-fler-integritetsskydd-som-behvs.

http://lars-ericksblogg.blogspot.com/2008/10/hans-lindblad-turerna-i-fra-frgan-r.htmlhtml

http://lars-ericksblogg.blogspot.com/2008/10/civilkurage-respekt-och-hans-lindblad.html

Karl Sigfrid, du har fel. Lysna på Hans Lindblad, han har fattat detta på rätt sätt.

15 december 2008

Vem ska kolla vem?

Allt makt skall kontrolleras.
Det är en av de viktigast liberala grundstserna för att bevara demokratin.

Idag ser vi att det är motsatt synsätt som dominerar. Dvs hos de beslutande. De menar att eftersom det kan finnas någon skurk bland oss vanliga miljoner människor, så ska makten kontrollera och registrera alla våra rörelser. Någon har kallat detta att våra mobiltelefoner ska användas för detta ändamål (som vi givetvis får betala) för att vi alla förses med elektronisk fotboja.

En träffande och brutalt sanningsenlig karaktäristik.
Makten försätter folket i vanmakt.

Nu är det ju tveklöst så att bland våra makthavare finns proportionellt minst lika många skurkar. I synnerhet begår de brott mot våra demokratiska fri- och rättigheter.

Detta ser jag om minst lika allvarligt som mord. Ja, det är ju ett slags massmord de begår, när vi berövas vår demokratiska frihet.

Den liberala synen på vem som ska kontrolleras måste återupprättas. All makt korrumperar och måste kontrolleras.
Det är inte frånvaron av makt som korrumperar.

Därför måste vi få en helt ny sammansättning av riksdagen. Det krävs nog ett eller flera nya partier med rätt syn på integriteten och människans värde. Liksom att i de gamla partierna röstas in nya människor samtidigt som partiledningarnas nickedockor rensas ut.

Denna nya rikdag har flera tunga frågor att ta itu med.
a)Att riva upp FRA-lagarna.
b och c)Att riva upp de lagar som den närmsta tiden kommer att beslutas om IPRED och datalagring.
d)Att utarbeta en kraftfull integritetsbalk.
e)Att inrätta en integritetsombudsman med bl a integritetsbalken som stöd i ryggen.
f)Att inrätta en författningsdomstol som ser till att regering och riksdag inte genomför lagstifting som står i strid emot grundlagen.


Det är makten som skall kontrolleras.

14 december 2008

Hade tänkt skriva om en dag vid havet, men...

Nej, det blir inget om den sköna dagen vid havet. Tillbaka på hotellet så tränger sig den brutalare delen av verkligheten på.

I en läsarkommentar undras om det är ett slags organiserad brottslighet som tagit över politiken i stora delar av den som demokratisk betecknade världen. Detta eftersom kraftigt integritetskränkande lagar stiftas på löpande band i flera länder.

Det är inte konstigt att sådana tankar tränger sig på.

Det är väl, vill jag tro, terroristskräcken som är ursprunget.

Men sedan används denna skräck av mera skrupelfria politiker OCH BYRÅKRATER för att ta ett fastare grepp om oss medborgare.

Genom att hänvisa till mer eller mindre realistiska hot så passar man på att avskaffa demokratin, under sken av att skydda den.
Jag tror inte att alla som röstar för dessa inskränkningar har ond vilja. Men de tubbas till detta genom grupptryck. Och vem vill gå emot terroristbekämpning?

Den fruktansvärda konsekvensen vill man inte se. Att därigenom låter de demokratins fiender vinna. Ett land som inskränker demokratin är inte en demokrati längre.
Det är ett land som styrs av terrorn.


Altså. Riv upp FRA-lagarna, stoppa IPRED och datalagringslagen.
Betr det senare så gick ju alla svenska EU-parlamentariker emot det i EU för tre år sedan UTOM SOSSARNA.
Så hur blir det nu? Har T Bodström köpt Alliansen?

13 december 2008

Alliansen och sossarna krattar manegen för piratpartiet

Piratpartiet drivs av ett hett engagemang, har kunniga och duktiga personer i ledningen. De driver ett fåtal, men viktiga, frågor som engagera mängder av liberalt sinnade människor.

Men det är inte det som är partiets viktigaste tillgång. Nej, den finns utanför partiet. Hos både regeringspartierna och oppositionen.

Med sådana partier, som driver bort sina väljare, ja rent ut sagt mobbar bort dem, som låter partipiskorna vina så att eventuella självständiga viljor tystnar. Ja, då är det bara för piratpartiet att tacka och ta emot.

Inne bakom sina välisolerade glasväggar förstår inte partiledningarna vad som händer.
Regeringen tar de sämsta bitarna från sossarna (ex-vis avskaffat försvar och huvudlösa subventioner till den omoderna svenska bilindustrin) medan de jagar över väljare till sossarna genom ex-vis a-kasse och sjukförsäkringsförsämringar.

Lägg till det då FRA-lagarna, det rättsröteskapande IPRED och en datalagringslag (i sann sosse- och stasianda) som våldtar allt vad personlig integritet heter.

Självfallet kommer det att ske en viss överströmmning till sossesidan. Men så klantigt som de sköter sig blir det inte så många som de själva vill hoppas. Men än fler kommer att röstskolka - och för många blir piratpartiet, trots sitt namn, ett verkligt aternativ.

Piratpartiet behöver bara sprida sina valsedlar. Resten sköter de andra partierna om, i sann självmordstaktik.

Piratpartiet kan ta det lugnt!

12 december 2008

Om ej det går att få dialog, vad göra?



I dagens Piteå-Tidningen (12 dec) finns en superkort debattgrej av CUFs Magnus Andersson, som går ut på att Alliansen måste lära av sina misstag. Misstaget var FRA-lagen i somras och därför får inte regeringen göra samma misstg betr IPRED.

http://www.pitea-tidningen.se/debatt/artikel.aspx?ArticleId=4252263

Samma dag framkommer att regeringen inte alls lär, inte alls lyssat, utan lägger en lag om datalagring. Allt ska registreras och lagras. Inga fjantiga undantag eller integritetshänsyn här inte.

Att lysssna är ute. Avlyssna och registrera och genomdriva grundlagskränkande lagar är det som gäller.

Är det konstigt att Svenska Dagbladets läsare efterlyser ett nytt parti?
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2187193.svd

Jag är egentligen inte så entusiastisk för demonstrationer. Jag föredrar dialog, samtal, konstruktiv debatt. Sverige ska ju vara en mogen demokrati.
Men idag lyssnar ju inte makten, den isolerar sig i sitt glastorn.

Vad gör man då?


Filippinerna har en ung och instabil demokrati med många brister. Men med tanke på situationen i Sverige så kan man fundera...

I den stad vi befinner oss just nu var det en jättedemonstration häromdagen. Myndiga poliser dirigerade trafiken så att det långa demonstationståget kunde gå ostört. En demonstration för rättvisa. Emot något slag av övergrepp. Och demonstrationen gick genom de mest centrala delarna av staden. Tusentals människor som uppenbarligen kommit från provinsen för demonstrationen.

Det kändes bra att de demonstrerade. Att folk inte finner sig i vad som helst.

Riksdagens kapitulation, del 2.

Och nu kommer Lagen om datalagring, Stasi-lagen kallad. Allt ska lagras.

http://www.svd.se/nyheter/politik/artikel_2188835.svd

Att en lag av det slaget ens laggs tyder pa en sovande riksdag. Eller en riksdag under partipiska.

Var ar dagens Waldemar Svensson, Adolf Hedin?

Har alla tappat vett och sans, fragar Mary pa sin blogg. En bra sammanfattning.

Regeringen vill uppenbarligen mobba bort sina valjare.
Och oppositionen (s) jublar over lagen, de vill ha den.

Godnatt Sverige.

I vilket annat land skulle detta accepteras av en demokratiskt vald riksdag?Lagen verkar passa utmarkt daremot i en diktatur.

Visst behovs en integritetsbalk, men med nuvarande riksdag tvivlar jag pa att den blir en garanti for integritet.

Sorry.

11 december 2008

Har riksdagen kapitulerat? I så fall för vad?

Via farmorgun hittar jag ett veckogammalt inlägg hos Josef, som jag missat. Rubriken är De digitala analfabeterna gör det igen. Slutsatsen är att riksdagens ledamöter, med få undantag, inte begriper de nya lagara de röstar igenom. De är digitala analfabeter.

Kanske det.

Jag menar dock att man inte behöver vara programmerare eller något annat slag av dataexpert för att fatta vart dessa lagar tar vägen.

Jag häpnar och skäms å riksdagens vägnar att deras agerande visar en så skrämmande okunnighet i dessa frågor.
Jag är ingen datanörd. Jag är dessutom en mycket bra bit över 30 år. Det räcker att vara lagom nyfiken och tänka efter en aning och ta del av den kunskap som finns.

Det viktiga är inte tekniken i sig, utan att se vilka principer som ligger bakom olika förslag och kolla dem mot egna uppfattningar om vad som är rätt och riktigt. För det krävs ingen datorkunskap som hos experter, det räcker med den normalbegåvning, som jag hoppas att de flesta riksdagsmän besitter.

Alltså, det är viljan, slutledningförmågan och den ideologiska kompassen som verkar saknas hos dagens politiker.

Har riksdagen och dess partier kapitulerat? För vad? För sin oförmåga eller för sin ovilja att sätta sig in i komplicerade lagar? För envetna lobbyister? För vad?

DET GÖR MIG FÖRTVIVLAD!
Förtvivlad över demokratins tillstånd och Sveriges framtid.

Därför anser jag att FRA-lagarna måste rivas upp och att IPRED-lagstiftningen aldrig genomförs.

10 december 2008

Medborgarrättsrörelsen pp - och vart går fp?

Ett stort grattis till piratpartiet, dels för den fantasiska medlemsökningen, dels för mediala framgångar.
Piratpartiet, sitt löjliga namn till trots, blir alltmer (=är) en folkrörelse. En modern folkrörelse, en rörelse för medborgarrätt för personlig integritet och för ett rättssäkert samhälle.
Inom bloggarvärlden har det länge varit känt och respekterat. Nu börjar partiet, genom sin kamp för viktiga demokratiska rättigheter även synas alltmer i traditionella media.

Att de gamla partierna misskött sina relationer till sina traditionella väljargrupper är givetvis en grund för piratpartiets framgångar! Det räcker att säga FRA-lagarna och IPRED (fildelningslagen, för att jaga och skrämma Svensson).

Nu är inte piratpartiet (pp) ett liberalt parti. Men det är ett få-frågeparti, som driver liberala frågor!

Det är gissningsvis en nackdel för partiet. De flesta väljare vill veta var partierna står i de flesta för väljaren viktiga frågor. Den bristen kommer gammelpartierna ständigt påminna tveksamma väljare om!
Det intressanta, och för de gamla partierna skrämmande, är att ett stort antal väljare kan komma att bortse från pp´s brist i detta - eftersom pp´s frågor är så viktiga att de väger tyngst! Och pp kan och vill kommunicera. Det har de gamla partierna glömt bort.

När kommer t ex fp, c och m inse vad som håller på att ske?

En gång i tiden skapades folkpartiet i reaktion mot den då rådande maktstrukturen. För att fånga upp och kanalisera de liberala kraven på medborgarrätt, på rösträtt. Partiets symbol är till och med blåklinten, som samtidigt är rösträttsrörelsens symbol.

Men fp, det räcker inte att leva på gamla meriter. Medan fp mixar och taktiserar för makt inom Alliansen har partiets själ gått förlorad. Ett annat parti har tagit hand om några av de klassiska liberala hjärtefrågorna, medborgarrätt, personlig integritet och rättssäkerhet.
Frågor som gravt misskötts av Alliansen och det tidigare liberala fp.

Nu duger det inte med att smutskasta det nya parti som tagit över liberala frågor av högsta aktualitet.
Nu måste folkpartiet välja väg. Antingen en återgång till en levande liberal politik. I praktiken - ord räcker inte.
Eller bli ett allt mindre och diffusare högerparti utan betydelse och utan själ. Ett parti med framtiden bakom sig.

Lästips: Bra i PT om "piratjägarlagen"

Vill ge er ett tips om ett utomordentligt debattinlägg i Piteå-Tidningen, 9 dec.

http://www.pitea-tidningen.se/debatt/artikel.aspx?ArticleId=4241322

Det handlar om IPRED och är sakligt och balanserat, vilket innebär en förödande kritik. Nej, det är inte jag som skrivit det, utan Erik Engberg är undertecknaren.

Varje dagstidning i detta land borde ha minst ett par debattartiklar av liknande slag. I de större drakarna gärna skrivna av kända personer.

09 december 2008

Utveckling eller tillbaka till stenaldern?

(engelskt tangentbord, sa tank till prickar och ringar...)

Jag vill nog pasta att de unika verkligt nyskapande genierna ar ytterst fa. Jag tvivlar pa att det idag finns ett enda geni av den yttersta digniteten.
Men det betyder ju inte att utvecklingen avstannat, tvartom! Utveckling kommer av att ta del av andras erfarenheter, att diskutera, att vrida och vanda pa tidigare upptackter och uppfinningar, tidigare musik, konst, forfattande. Upphovsratt ar darfor nagot synnerligen relativt.

Jag har skrivit det tidigare, men likafullt, var skulle dagens musik varit utan Louis Armstrong? Oj, sa tyst! Men inte tjanade han manga dollar pa upphovsratt! Han sysslade med genial improvisation. Som inte ger nagra inkomster. Men som inspirerat alla musiker efter honom, numera helt omedvetna om var ursprunget var.
Och alla dessa bluesmusiker i USAs south. Kanske inte genier alla, men genom sin mix av andra traditioner utvecklade de, tillsammans med Louis A, basen for all popularmusik idag.
Sa tyst det vore utan dessa upphovsman!

Men de som tar inkomsterna ar andra. Forlaggare, grammofonbolag etc.

Varfor infordes en gang regler om upphovsratt? Jo, for att skydda t ex forfattare fran att utnyttjas av bokforlaggare, som inte ville betala for det de tryckte och salde.
Vilka ar det idag som tjanar pengar pa upphovsratten? Ja, inte i nagon storre grad forfattare etc, utan just forlaggare av olika slag. Och deras organisationer.
Jag vill nog mena att det hela urartat. Kommit langt fran de ursprungliga tankarna. IPRED ar pervers. Vilar pa en perverterad tanke. Som dessutom innebar rattsrota.

Tank om den som uppfann hjulet skulle ha tagit patent pa det. Tank om den forste som malade pa grottvaggarna skulle ha kravt pengar for att andra skulle fa mala ocksa.
Tank om den forste som ristade nagra runor eller hieroglyfer tagit copyright pa detta. Och jag gissar att aven dessa enorma innovationer kom genom nagot slag av utveckling.

Vi skulle levt kvar pa stenaldern. Eller annu tidigare.

Vill upphovsrattsmaffian att vi skall avstanna i utvecklingen. Genom att avgiftsbelagga varje litet steg och anvandande av mansklig erfarenhet? Utveckling leder till okat valstand - for fler. Men om upphovsrattsmaffians tankar skall styra sa dels avstannar utvecklingen, dels blir ett litet antal upphovsrattsbyrakrater enormt rika, medan vanliga manniskor far det allt fattigare.

Betank att stillastande betyder tillbakagang. Och att i stora delar av varlden lever massor av manniskor i fattigdom. Slapp utvecklingen fri, for allas vart basta.

- Vilket inte betyder att den som gor en insats inte skall ha betalt. Men det ar en helt annan sak.

OBS. Den direkta inspirationen till denna text var FarmorGuns bloggpost vari hon undrar vem som har upphovratt till hennes tankegods. Likasa en egen tidigare text pa snarlikt tema. Och en massa andras.

Till sist, riv upp FRA-lagarna och stoppa IPRED1. Och tank aldrig tanken pa ett IPRED2.

08 december 2008

Avskärmade politiker bäddar för (o)demokratiskt kaos

Vilken regering kan vi få efter valet? Vilken vill vi ha?

Ja, inte vill jag en period till med samma allians som nu. Och det sannerligen inte "bara" pga FRA-debaclet och den stundande IPRED1-katastrofen... Den har sprungit för mycket ifrån de värden de stått för, och i stället hamnat i en känslokall förvaltning där teknokrater och byråkrater bestämmer.

Men inte är sossarna något faktiskt alternativ heller. Med eller utan mp och v. De unga? Var hamnar de? Tja....

Jag hoppas på ett uppvaknade hos partierna i god tid FÖRE valet. Annars blir det en baksmälla på valnatten. Efter ett val med helt oförutsägbart resultat.
Men jag har inga stora förhoppningar.

Lågkonjunktur. Depression. Massarbetslöshet. Inflation. Politikerförakt. Avgrund mellan politiker och väljare. Röstskolk. sd och pp till riksdagen.

Egen majoritet lär piratpartiet inte få. De skrämmer bort tänkbara vuxna väljare med sitt löjliga namn. Men de hoppas på en vågmästarställning för att kunna ställ kraven om frihet och integritet. De klassiska liberala kraven... De krav som de gamla partierna borde stå upp för och inte bara med ord.


Alltså, om ett halvår eller så:
FRA-lagarnas konsekvenser går upp för folk.
IPRED sprider sitt sjuka gift. Det kan bli som det tidiga 30-talet i Tyskand, där de gamla partierna var oförmögna inse läget. Bäddade för nazisterna.
Jag bävar och våndas, dagens politiker saknar både insikter och handlingsförmåga.
De avlyssnar istället misstänksamt sina invånare och skapar ett samhälle där mäktiga mediaföretag får agera privatpolis för att utöva utpressning mot vanligt folk.

De skapar ett samhälle med girighet, misstro och misstänksamhet och sprider en känsla av vanmakt.
Det är en farlig väg. När ska de inse att det är fel väg?

Demokrati måste byggas i gemenskap för frihet, rätt, rättvisa och trygghet.

Dagens politik är precis tvärtom.

07 december 2008

EN ENDA HÄNDELSE dominerar i Filippinerna idag (update)


OK, vi bortser från div terroristgrupper och gerilla nu, för i övrigt är filippinarna fredliga människor.


Det finns dock en sak, som inte precis förknippas med fredlighet, men som är den stora sporten. BOXNING.
Ja, när det gäller boxning så är det nästan som en religion i detta religiösa (kristna) land.


Idag kommer inte mycket att hända. Landets store, men småväxte, boxaridol, Manny “Pacman” Pacquiao ska gå en match mot Oscar de la Hoya - the Golden Boy.
"Pacquiao (47-3-2, 35 KOs) will have a chance to make his mark in boxing history by beating the Golden Boy in just his second fight above 130 pounds. De la Hoya, on the other hand, will get a chance to revive a career that has been stagnant for years.
Both boxers’ bank accounts are also expected to fatten, dramatically. " (Sun Star)
Manny Pacman tillhöger på bilden

När detta skrivs ska matchen, som sker i Las Vegas (!) just börja.

---
Ja. Han vann, Manny Pacman. Stort jubel.
---
F.ö. anser jag att FRA-lagarna rivs upp. Samt att IPED1 ej beslutas.

05 december 2008

Porrindustrins IPRED?

Jag följer f.n. den svenska debatten på "viss distans" men kan inte undvika att det inställer sig en fråga, som jag måste ställa om varför IPRED ska trumfas igenom.
Frågan känns än mera angelägen efter att ha läst en massa inlägg framför allt av lagkloka människor, t ex Jakob Heidbrink
http://jheidbrink.wordpress.com/2008/12/04/ingen-forstaelse-for-poangen/

IPRED gör och kan inte göra några moraliska skillnader betr olika slag av upphovsrättsskyddat material. Däremot ger lagen ett stort utrymme för utpressning på oklara grunder.

Alltså, är det porrindustrins ärenden som Ask, Reinfeldt, alliansen med flera går, när de ivrar för IPRED?

03 december 2008

Staten, Volvo, Tata och ... FRA

Till viss förvåning så märker jag att jag har oväntade reaktioner betr ett par av mina mera ”röda” bloggarkollegors senaste inlägg.

Den ene, Johan Westerholm, brukar jag för det mesta hålla med. Inte bara betr FRA och IPRED.
Den andre, Jinge, har visserligen ungefär samma uppfattning som jag i dessa frågor, men annars är skillnaderna ofta stora i våra resp uppfattningar.

Men nu gäller det Volvo och statens eventuella ansvar.

Johans välskrivna inlägg
http://mitt-i-steget.blogspot.com/2008/12/samhllet-som-den-yttersta-garanten.html
landar i att staten har ansvar för att rädda Volvo personvagnar. Liksom det förväntas ske betr Ford i USA. Han hänvisar till skrämmande alternativkostnader om så inte sker, och nämner att Carnegie räddats.
Jag tror dock att det vore ett farligt prejudikat. Att staten går in och räddar banker känns också fel. Men det är ju för kundernas skull och för att finanssystemet ska fungera. Inte för bankernas egen skull.

Att ge storföretag rätten att riskfritt få göra fel produkter, att ge en livboj om de inte klarar konkurrensen, det är helt galet. Ingen menar att alla företag ska räddas från konkurs av staten. Att rädda stora företag ger fel signaler. Även till dessas högavlönade direktörer.

Däremot har staten ett ansvar för de drabbade anställda som råkar i arbetslöshet. Men det är en helt annan sak. Och där verkar inte regeringen inse vad det innebär, jfr t ex A-kassereglerna.

Den vanligen så röde Jinge hamnar dock på min linje.
http://jinge.se/natur/vanstersympatisorer-maste-anvanda-huvudet.htm
Han framhåller att vänstersympatisörer måste använda huvudet. Vi lever i en demokrati, inte i Nordkorea. Påpekar att indiska Tata snart är här med sin 20.000 kronorsbil. Att i Asien är man snabba i att anpassa sig till marknaden. Då kan vi inte pumpa in skattepengar i tröga strukturer utan framtid. Inte fixar Volvo en el-bil med 60 mils räckvidd på en laddning till januari.

Som Johan påpekar är ett aktiebolags skyldighet att ge vinst. Inte att visa samhällsansvar. Vilket i och för sig vore trevligt, men det kan bara ske om det ger vinst.
Men Jinge påpekar att nu får aktieägarna stå för den risk de tagit, dvs att förlora sin insats. Det tillhör marknadsekonomins villkor. Den kostnaden ska inte skattebetalarna stå för.

F.ö. så anser jag att FRA-lagarna ska rivas upp.
Jag vill inte att min integritet ska kränkas, inte heller att jag dessutom ska stå för notan för denna kränkning.

Intressant genomgång betr hemspråksundervisning

Jag finner hos Jakob Heidbrink en väl genomtänkt text om hemspråksundervisning. Jag har där lagt till en kommentar.

Eftersom jag befinner mig utomlands, så nöjer jag mig med att ge länken. Tangenterna på mn laptop ligger lite för tätt för att min fingersättning ska fungera. Det blir för mycket capslock, och så hinner det inte med att registrera alla bokstäver. Det tar minst 5 ggr så mkt tid som normal.

http://jheidbrink.wordpress.com/2008/12/03/modersmalsundervisning/#comment-1144


F.ö. anser jag att FRA-lagarna ska rivas upp!!!

01 december 2008

Moderata dumheter

Något av det senaste jag såg av svensk politik, medan jag packade väskorna för en långre resa, var moderaternas fönyande propå om att sänka biståndet till världens fattigaste.

Nu när svensk BNP sjunker räcker 0,7% tycker de. Samtidigt som de under hela regeringsperioden sökt urholka biståndet genom att räkna in poster som inte hör dit.

I vanlig ordning säger de att biståndet måste effektiviseras. Vem säger emo det? U-landsbiståndet ligger - tyvärr - under moderaterna. Det är således deras ansvar.

Det som är svårt att förstå är att det skulle bli effetivare med mindre bistånd! Men det är väl samma logik som säger att folk blir friska av sämre sjukföräkring och att jobb skapas av sänkt A-kassa.

Framme på resmålet ser jag en oerhörd och vida spridd fattigdom. I ett land som ändå inte får bistånd, och inte är ansett som ett av de fattigaste.

Moderaternas budskap känns vådsamt cyniskt. Vore det inte så frekvent lancerat genom åren kan man frestas tro att det ingår i deras taktik att gå sverigedemokraternas väljare till mötes genom att överta dera politik.