20 juni 2016

Har terrorbekämpningen tagit över kampen emot maffian?

För sådär ett år sedan läste jag Tomas Lappalainens genomgång av den italienska maffian, speciellt då Camorran. Nu har jag också läst Francesco Forgiones bok, kallad Maffia på export, som är en synnerligen gedigen och faktatyngd genomgång av hur de tre italienska maffiavarianterna brett ur sig över stora delar av världen.
Förutom drygt 220 tättskrivna sidor redogörelse land för land och hur maffian där uppstått och utvecklats får man också drygt 100 sidor med källhänvisningar (ex-vis till polisutredningar och domstolshandlingar) också rena preciseringar av nuläget (2008-2010), kontinent för kontinent (ett 40-tal sidor), en lista över hela 228 namngivna efterlysta och i Italien arresterade mafiosos. Dessutom finns ett mycket omfattande personregister. Forgione är både författare och forskare, verksam vid ett universitet.

Den italienska maffian har ju sysslat med det mesta vad gäller kriminell verksamhet, från liten skala till internationell brottslighet i stor skala. Numera verkar det dock som om det tyngsta verksamhetsområdet, ivart fall i de globala sammanhangen, är odling eller framställninga av narkotika, liksom smuggling och försäljning av den. Liksom penningtvätt genom att också bedriva mer eller mindre "vit" verksamhet som en fasad, byggverksamhet, pizzerior, produktion av piratprodukter etc. Och där så är möjligt genom att påverka och ha kontakter med det politiska etablissemanget.
Och maffia med italienskt ursprung och med rötter fortfarande i Italien finns snart sagt över hela världen, till och med i Afrika och Australien.  Dock har man, dvs det officella samhället,  i Italien satsat kraftigt på maffiabekämpning under flera decennier. Med viss framgång.

Min undran, efter att ha läst detta, är dock om Italien fortsätter med maffiabekämpningen. Och hur ser det ut i resten av de "maffiasmittade" länderna, sådana som t ex Tyskland, Nederländerna, USA, Canada, Spanien, Mexico, Australien, Columbia etc. Det är ju ingen tvekan om att där maffian är stark så omfattar den stora pengamängder, och sysselsätter massor av människor. Och eroderar t ex demokrati och rättssäkerhet - och liv och lem för de som kommer ivägen för maffian. Maffian har i hög grad också infiltrerat och utnyttjat den globala ekonomin,  och dess sätt att undkomma skatt, slippa miljöhänsyn och myndighetskontroller.

Att bekämpa maffian borde alltså vara en angelägen uppgift.

Jag har dock en känsla av att idag är det terrorbekämpningen som prioriteras framför maffians framfart. Samtidigt som det nog kan finnas beröringspunkter mellan vissa terrororganisatoner och maffian. (Narkotika för finansiering, vapenhandel etc.)

Trots den italienska maffians stora utbredning så finns den inte (?) överallt. I boken antyds det genom att vissa områden/länder finns i stället maffia som kommer från Balkan och andra forna kommunistiska öststater. Sverige nämns inte i boken. Men visst finns maffialiknande kriminalitet också här - varifrån kommer den?  Ryssland? Baltikum? Balkan? Någon som studerat det och vet, vet mer än som ibland antytts i pressen?
---
Maffia på export Hur Cosa Nostra, ´ndraghetan och camorran har koloniserat världen, av Francesco Forgione,  Pocketförlaget, svensk översättning av Helena Monti, tryckt 2012 i Falun.

I juli 2015 skrev jag några  texter på denna blogg om italiensk maffia.
Länkar:
https://www.blogger.com/blogger.g?blogID=35241987#editor/target=post;postID=4605432283291925450;onPublishedMenu=allposts;onClosedMenu=allposts;postNum=98;src=postname

https://www.blogger.com/blogger.g?blogID=35241987#editor/target=post;postID=1080461815636153362;onPublishedMenu=allposts;onClosedMenu=allposts;postNum=97;src=postname

https://www.blogger.com/blogger.g?blogID=35241987#editor/target=post;postID=2665454039515973276;onPublishedMenu=allposts;onClosedMenu=allposts;postNum=94;src=postname



19 juni 2016

RB:s nya giv - BARN tystnar

Rädda Barnen släcker ner BARN, organisationens välgjorda och informativa medlemstidskrift. Senaste numret, nr 2/2016 var det sista.

Som jag ser det har BARN varit den främsta  och viktigaste infromationskällan, inte bara till medlemmarna utan även utåt om än indirekt, till en bredare allmänhet. Tidigare, under de flesta av de många decennier jag varit medlem, så hette den "Barnen och vi", lika välgjord och stimulerande och engagerad.
Under namnet "BARN" har dess enda svaghet varit att den kommit ut med något färre nummer per år än vad "Barnen och vi" gjorde.

Nu skriver RB:s (välbetlada) generalsekreterare Elisabeth Dahlin att RB ska modernisera sig, följa med tiden. Vilket betyder att nerläggning av BARN. Det RB vill säga ska i stället sägas på "sociala medier" (= internet).
Som om det vore effektivare och billigare. Jag tror inte det, jag tror det är ett misstag, även om det idag finns en del människor som inte förmår läsa på papper. Men om de ska nås av informationen lär den i de flesta fall ursprunglligen har stått på pappaer.
Självfallet ska RB finnas på nätet, men att det skulle kunna ersätta en genomarbetad och gedigen information som den som getts i BARN, det tror jag är ett misstag. Inte lär heller de etablerade media (dvs SR/SVT och papperstidningarna) berätta mera om de historier som RB vill berätta om BARN slutar komma ut. Och att så kraftigt öka närvaron av RB-info på nätet som skulle motsvara det som står i BARN, det skulle kosta mer i (anställd) personal än vad BARN gjort. Nej, resultatet blir troligen i stället att både medlemmar och allmänhet får kraftigt minskad information, med minskning i engagemanget som följd.

Att några hundra eller tusen klickar "gilla" på ett annonsliknade meddelande från RB i Facebook eller ser snuttar på Twitter eller liknade, det är för flyktigt och ytligt.
Jag blir allvarligt bekymrad att nedläggningen av BARN minskar intresset och engagemanget för de viktiga uppgifter som Rädda barnen har.

17 juni 2016

Samhällets olycksbarn, Les Misérables av Victor Hugo

Jag har för mig att jag läste den som yngling, Samhällets olycksbarn av Victor Hugo. Den fanns hemma, troligen var det min far som skaffat den. Jag vet inte om jag förstod den då, men kanske ändå den legat i mitt bakhuvud, dess budskap. På gamla dagar har jag sett den som film nyligen, på DVD, 2-3 ggr. 

Mitt råd, läs romanen eller se filmen.
Hela romanen handlar om godhet.  Exempelvis, hur författaren ger en beskrivning av biskopen i Digne, den man som förändrar Jeans Valjeans liv genom att visa honom oändlig godhet och förlåtelse. Samhällets olycksbarn är en roman som handlar om förlåtelse, kärlek till medmänniskan och skildring av livet på samhällets botten.

Romanen/filmen ger en inte bara en viktig påminnelse om hur det var i Frankrike för sådär 200 år sedan, utan hur det ännu i princip är på många håll i världen. Men också i vårt land och närmaste omvärld, när ondskan närs av girighet och omänsklighet. Där konservatism, envälde, ofrihet rådet, där demokratin förfaller och klyftor vidgas och nationalism och främlingsfientlighet förgiftar våra sinnen. 


Betr handlingen kan ni läsa på Wikipedia

Men det viktiga budskapet är att godheten är det som kan rädda mänskligheten. Och att stelbenta lagar kan leda omänsklighet och förtryck. Människor måste få leva i frihet, en frihet där de tar hänsyn till varandra och visar socialt ansvar. 

(Jag har för mig att jag skrivit något om detta även tidigare på bloggen. Men kände efter att ha sett DVSn igen, att jag helt kort igen måste uppmana till läsning av romanen, eller att ses filmen.)

PS. Jag ser nu att en text om romanen finns också på Ohlininstitutet. DS.

03 juni 2016

Kan utländska sjuksköterskor rädda svensk sjukvård inom äldreomsorgen? Uppdat.)

Måste bara delge en artikeln i Vårdförbundets tidskrift Vårdfokus rörande filippinska sjuksköterskor som ska anställas i Sverige.
Det är en mycket intressant artikel, läs den gärna in extenso, som visar hur Attendo söker lösa behovet av sköterskor genom att importera utländska, högt utbildade, då det inte går att få tag på svenska.

"Svenska Attendo, som har stor verksamhet inom äldreomsorgen, följer efter den finska delen av företaget, som tidigare rekryterat sjuksköterskor från Filippinerna.
– Det har varit mycket framgångsrikt och fungerar bra. Orsaken till att vi gör det är bristen på sjuksköterskor generellt i Sverige. Vi ser inte att bristen kommer att lösas under de närmaste åren, säger Carina Andersson, HR-chef på svenska Attendo."  Som vill ha en långsiktig lösning. Sköterskorna har rekryterats i Filippinerna.
Bristen verkar inte kunna lösas på många år "inom Sverige".  Det har ju inte heller gått betr behovet av läkare, så man försöker få bra sköterskor också från utlandet.
Men det är skrämmande hur magsurt de flesta (svenska sjuksköterskor?) kommenterat artikeln......

Jag vet ju att filippinska sjuksköterskor (liksom lärare) har högt anseende runt om i världen. Och som utbildade på högskolenivå, med utbildning som ofta är längre än motsv svenska har de studievana - och torde tämligen snabbt lära sig svenska också. 
Det som akademiskt utbildade i utlandet (och t o m utanför EU) brukar få problem med är de svenska myndigheter som ska validera deras utbilningar, med myndigheter som lever i föreställningen att utbildningar gjorda utanför Sverige per automatik inte är lika bra som svenska....


Nu verkar inte Attendo tro att de kan ta emot sköterskorna och sätta dem i arbete genast. För säkerhets skull räknar de med att det tar 1-1,5 år till, utöver det extraår de redan gjort i Phils (svenska, svensk vårdterminologi, arbetslivskunskap, kultur o historia etc. ) 
Citat  "Sjuksköterskorna får söka svensk legitimation hos Socialstyrelsen och genomgå den process med prov i svenska, samhällskunskap och lagstiftning samt praktik som alla gör som kommer från ett land utanför Europa. Attendo räknar med att det tar ytterligare 12-18 månader innan de har fått svensk legitimation.Det gör att de sjuksköterskor som Attendo tänker använda inom äldreomsorgen, de kommer att ha en 

utbildning på 6-6,5 år innan de börjar sin tjänst i Sverige. (Utöver sin primärautbildning - "grundskola" och "gymnasium" givetvis.)
Jag noterar att enl uppgift i artikeln kräver facket i Filippinerna (Phils) att en sköterska ska ha  motsvarande 4000 SEK i månadslön.  Det låter inte mycket, men det motsvarar cirka 20 000 pesos. Och i köpkraft motsvarar en peso lika mycket som en krona. En köpkraft motsv ca 20 000 är inte illa. Dit har dock inte lönerna nått riktigt i Phils. Och det finns inte jobb i Phils för alla de välutbildade sköterskorna. . 

Inte så konstigt då att de gärna söker sig till att jobba i Sverige, trots att det innebär några år extra i utbildning och byråkratihantering.  Anställningen sker enl svenska avtal och är mbl-förhandlad.

Fler huvudmän som sköter sjukvården i Sverige borde nog pröva samma väg som Attendo. Sjuksköterskebristen är ju numera permanent på många håll. Inte bara sommartid.

Uppdat. Ser nu ,någon timme senare, att något landsting (Region Halland, ev ngt till) har anlitat ett bemanningsföretag Orange, vilket enl Dagens Arena har rena slavlönerna. Illa, illa. Samtidigt så bekräftas av DA att den rekrytering som Attendo gjort är helt OK betr löner och andra villkor.
http://www.dagensarena.se/innehall/attendo-anlitar-60-sjukskoterskor-fran-filippinerna/
samt
http://www.dagensarena.se/innehall/vardforbundet-rasar-mot-hyrforetag-slavkontrakt/