23 september 2008

Vad gör politikerna? Apropå inte bara FRA. Ny uppdatering

Än en gång är det Mark Klamberg som på sin blogg fått igång min tankeverksamhet. Han har ställt frågan om man kan lita på domstolarna. Givetvis med utgångspunkt i FRA-problematiken.
http://klamberg.blogspot.com/2008/09/vgar-vi-lita-p-domstolar.html

Det är ännu en jättefråga, som också den väckts i samband med FRA-lagen. Den lagen ger ständigt upphov till nya frågeställningar av principiell och ideologisk art.

Jag har inget svar, givetvis. Det finns stora praktiskta problem inbyggda i frågan.
Men också denna fråga är viktigt. I princip borde givetvis (?) domstolar vara mer pålitliga än t ex FRA. Men de kan ju inte allt. Dock förhoppningsvis juridik. Men uppstår ändå mängder av frågor om hur domstolarna ska tillsättas - och andra sätt att förhindra att de gör som makten säger att de bör göra i st f att värna t ex integritetsfrågorna. Jfr gärna med problematiken vid inrättande av en författningsdomstol.

Min spontana reaktion blir dock även denna: Vad sysslar våra heltidspolitiker med?
Dränks de med trivialiteter så de inte orkar ta tag i viktiga principiella frågor som denna?

Görs det medvetet - eller har det vara blivit så?

Känner de, riksdagsledamöterna, att makten över vardagstrivialiteterna är viktigare än demokratiska grundprinciper och hur de ska kunna hållas levande i praktiken?

Grundfrågorna blir då:
a) Har våra politiker en ideologisk grundsyn som styr dem?
b) Har de en chans att hålla på och bevaka de demokratiska fri- och rättigheterna i sitt arbete, eller har de fullt upp med att nödtorftigt sätta sig in i mängder av småfrågor utan uppenbar ideologisk innebörd?

Gör riksdagen rätt saker?

(utökad komplettering) Och ett tänkbart följdresonemang kan bli detta.
FRA-problematiken har väckt ett stort antal vanliga väljare till ett engagemang i grundläggande demokratiska frågor. De, bloggarna, överger inte sina demokratiska preferenser så lätt.

Det är ju en tröst i eländet. Men kanske innebär det att vi skulle sträva efter mera av direktdemokrati. Givetvis borde fler frågor kunna diskuteras och beslutas på "lägre" nivåer, närmare folk. Men även större, principiella frågor kan eller bör inte längre vara förbehållna en grupp på 349 personer, som styrs av partipiskor.

Åskådardemokratin, som vi hittills befunnit oss i, verkar ju ha gått i baklås. Nu vill medvetna människor rädda demokratin. Låt oss diskutera hur det ska gå till!


Glädjande nog har denna text och den fråga Mark K ställde på sin blogg redan startat en omfattande debatt.
Men frågan om och hur domstolar ska blandas in i en eventuell efterföljare till den FRA-lag som måste avskaffas, den tål en grundlig utredning.

10 kommentarer:

Dennis Nilsson sa...

Ytterst vilar detta på oss medborgare, att vi ids engagera oss i samhällsfrågor.

Vi här i Sverige har tagit demokratin för självklar, fast den är inte äldre än 60 år, det är bara en-två generationer.

En demokrati blir inte bättre än dess medborgare.

Glädjande att många av oss soffpotatisar vaknat till liv.

Lars-Erick Forsgren sa...

Instämmer. Men vill nog inte beskriva mig som en soffpotatis efter många decennier som politiskt engagerad - mest på lokalplanet samt i offentlig debatt.

Däremot har jag inte tidigare känt ngt större behov av att engagera mig i så fundamentalt viktiga frågor som integritetsfrågorna o därmed sammanhängande. OK, för ngra år sedan var det ju övergångsreglerna för fri rörlighet inom EU som upprörde, och några liknande saker. Men ändå.

Vi måste kanske kräva mera direktdemokrati. Eller ta oss den rätten själva!

Michael Fux sa...

Håller med dig larsa direkt demokrati är den enda rätta vägen att ta i längden.

Vi måste göra valet själva och framför allt kräva och väcka politikerna och mera av folket i frågan och politikerna måste börja inse allvaret i deras slarviga hantering av vårat statskick och att gränsen är på g att bli nådd.

Nu när det visar sig att systemet utvecklas till ett fiasko för politikernas egna intressen så är det desstå viktigare att vi kräver våra rättigheter men ochså som du säger kräver vår frihet och rätten att få förändra och avgöra precis så som det skall vara i en demokrati.

Politikerna lär inte bli sittande alltför långe till om dom fortsätter på samma bana och på samma vis som dom har gjort hittills.

Och garanterat är att blir det en kupp så lär skottet inte komma inifrån som Reinfeldt säger utan snarare lär SKOTTEN och inte skottet bidra till en lite massaker likt den franska revolutionen.

Allt har ju sin gräns.

Kul och se befolkningen vakna.

Lars-Erick Forsgren sa...

Michael. Nåja, jag är av det fredligare slaget, så jag hoppas att skotten blir verbala. MEN likafullt så kraftfulla att de som idag anser sig ha maktmonopol förstår stundens allvar.

Mer av direktdemokrati bör i vart fall prövas.
Men också andra vägar. Vi lär inte nöja oss med att vare sig vi själva eller våra riksdagsledamöter betraktas som boskap, som man föser runt hur som helst!

populisten sa...

För att göra rätt för mitt alias så passar jag på att ställa en annan fråga: vilka är det som blir politiker idag? De visionära ledarna eller de medelmåttigt begåvade strebrarna? Tänkarna eller gaphalsarna?

Jag tror tyvärr att svaret inte är väldigt smickrande för våra riksdagsmän.

Mer direktdemokrati och beslutsfattande på så låg nivå som möjligt vore ju naturligtvis självklara steg mot ett angenämare politiskt klimat.

Johan Westerholm sa...

http://arvidfalk.se/2008/09/overlever-partierna-nya-folkrorelser/#more-800

Lars-Erick Forsgren sa...

Pop.
Visst finns det enstaka idealistiska ideologer än idag i partierna, men de blir lätt omsprungna av karriärister. För små partier idag, inte representativa ens för de egna väljarna.
Se oxå Johans länk ovan.

populisten sa...

Jag generaliserar så klart, men vilka dominerar? Knappast ideologerna. Jag skulle acceptera förvaltare istället för ideologer, t.o.m. föredra, men inte strebrar.

Medlemsantalet behöver dock inte vara avgörande. Jag har lekt med tanken på hur jag skulle bete mig om jag startade ett parti. Se på Ny Demokrati, de kollapsade genom att de fick in alltför mycket konstigt folk. Nej istället skulle jag kräva rekomendation av två medlemmar för att släppa in en ny medlem. MEN jag skulle istället förespråka helt öppna provval för att fastställa vilka som står på valsedlarna (endats medlemmar valbara).

Vill man engagera medborgarna och veta vad de tycker så går det, men vill partierna det idag? Jag tvekar och jag gissar att du också gör det.

Lars-Erick Forsgren sa...

Pop, nej, partierna vill inte veta vad medborgarna tycker idag.
De vill tala om för dem vad de ska tycka.

Utan dialog dessutom.

MrPerfect72 sa...

Om du vill ha direktdemokrati i riksdagen rekommenderar jag http://www.aktivdemokrati.se .

MVH
MrPerfect72