15 september 2008

FRA. Kring 2 svt-program, Bildt, vuxenmobbning, Ullenhag och framtiden.

Några dagen-efter reflexioner till två tv-program, 14 sept. Dels FRA- tre bokstäver som... och Agendas inslag av vuxenmobbningen i riksdagen.

Jag följde lite av chatten på Svt.se efter det första programmet. Påfallande att FRA-kramare var upprörda över att programmet inte stödde FRA-lagen. Men nej, programmet var mycket neutralt till lagen i sig. Det visade däremot en objektiv bild över hur frågan växt fram och åtminstone i någon mån vad lagen leder till, och hur den "motiveras".
Det var förödande nog för lagen och dess tillskyndare.

FRA-kramarna sade oss: FRA-lagen drabbar bara trafik över gränsen och påstod att då drabbas inte svenskar, och spaningen är bara mot yttre hot.
TV-programmet FRA-3 bokstäver... visade att det viktiga för FRA är att kunna idka byteshandel med andra länder, att sälja information om personer i Sverige till främmande makt! Det är det helt avgörande för FRA.
Carl Bildt erkände att FRA handlar med "rådata" även med diktaturer. Alltså, FRA klarar sig inte utan att köpa info från utlandet.
Som betalning ger man "rådata", som FRA samlar in, över kommunikation som sker i Sverige och över gränserna (vilket det mesta gör).
Jag blir knappast förvånad. Denna affär visar att vi inte ska ha några som helst illusioner om att de politiker vi valt ska ge oss skydd för mänskliga rättigheter och integritet. FRA ges möjlighet till en "helvetisk övervakning" (W Agrell).

Men likafullt är det så upprörande att jag nästan saknar ord.
Hur vi blivit vilseledda av cyniska politiker och manipulerande spionbyråkrater, som vill förverkliga sina drömmar om att hålla koll på varje individ in i minsta detalj.
Misstanke eller ej är ovidkommande för dessa personer. De SKA ha tillgång till ALLT. Perverst!

Och politiska "kontrollorgan" vill inte veta vad som händer... Cynismen hos "demokratins förkämpar" står helt avklädd.

Lika beklämmande var den vuxenmobbning som visades i Agendainslaget. Politiker som hade samvete kallades in för förhör, en och en, för att fås att rätta in sig i ledet. Och i m hölls ståndsrätt av en uppenbarligen desperat Fredrik Reinfeldt, som helt tappade all besinning, emot en in i det sista sprattlande integritetsförkämpe. Som till slut fick vika sig och kvitta ut sig när det blev klart att även centerns FRA-motståndare gett upp. Jag tänker på Macciavelli och metoder som inte har det minsta med demokrati att göra.
Inom partier som agerar så i den interna debatten, där finns tydligen inga skrupler. Ordet demokrati har man glömt.

Jag hade stora förhoppningar på Erik Ullenhag en gång, när han blev partisekreterare (fp). Men här går han i partiledningens ledband. Måste väl, har kanske också han utsatts för något slags hot. Jag kan inte för mitt liv tro att han i hjärtat stöder vare sig FRA-lagen eller sättet att behandla oliktänkande i partigruppen.

Denna fars blir alltmer absurd. En politisk, demokratisk härdsmälta.

Vi måste alltså jobba vidare.
Enl två handlingslinjer. Antingen får vi se till att åtminstone "de 6 fp-kvinnorna" trots allt står ut, inte viker sig i någon "kompromiss" - att de håller hela vägen. Helst att ytterligare några andra ledamöter från alliansen visar samma mod och ansluter sig till dem. Trots riskerna för att mobbas av inpiskare och andra. Och att dessa tillsammans med oppositionen fixar till en motion som alla kan stå för.
Eller. Och det vore det bästa. Att vi kan få regeringen att backa. Att den visar mod och plötslig klarsyn och självt ser till att lagen rivs upp och att det hela utreds - i botten - osv. Att den inser att de måste sluta med vuxenmobbningen av sina egna, inom och utom riksdagen.
Då måste regeringen väl "offra" Tolgfors och kanske FRA-chefen, men OK ;)

Det behöver rensas ... släppas in frisk luft.

... och allt fler ansluter sig till fp-uppropet emot FRA-lagen.

7 kommentarer:

Gun Svensson sa...

Backa, riv upp, gör om, gör rätt - har varit min förhoppning från början, men efter gårdagen finns ingen återvändo - statsministerna har målat in sig i ett hörn och försvarar sin rätt att krossa motståndare och har ledande journalister på sin sida. Sedan är det svårt för en liten grupp ur alliansen att klara av ett samarbete över blockgränsen, varför jag idag är rätt pessimistisk. Idag är det stake, partipiskor och hårda nypor som ses som framgångsfaktorer - det finns, vad jag kan se, inte utrymme för socialliberala värderingar i denna regering.

Lars-Erick Forsgren sa...

Visst Farmor, det verkar mörkt betr regeringens vilja att backa. Även om jag i alla fall i ngn mån söker påverka en del på den fronten med.

Det verkar dock som att vi får inrikta oss på att stödja o stötta de sex, och att ingjuta mod hos ngn annan att rösta efter ideal och samvete nästa ggn. Med hjälp möjligen av att vi kan få en bredare opinion på rätt spår.

Socialliberalismen blir nästa steg, att arbeta på dess återkomst. Oj, vilket jobb.

Lars-Erick Forsgren sa...

En sak till. När man tidigare läst läsarkommentarer till FRA-artiklar i Expressen så har det varit en osalig blandning där väldigt många visat förakt för demokrati och med aslöjande av djup okunnighet om FRA-lagen stött den.

Nu idag efter teve o artikeln där om Karl Sigfrid så verkar det vara en bastant majoritet för fördömande av Reinfeldts agerande. Jag vill gärna se det som ett gott tecken.

Anonym sa...

Stötta motståndarna: javisst! Men sen då? Tolgfors borde naturligtvis bort eftersom han är en nolla, men det räcker inte heller. Reinfeldt själv måste bort, annars röstar i alla fall inte jag på alliansen 2010.

De borgerliga partierna måste reformeras i grunden eftersom de tappat all ideologisk bäring. Jag kan inte se något annat alternativ än att börja propagera för blanröstande om man är borgerlig sympatisör som vill ha förändring.

Sedan får vi förstås hoppas att ni misslyckas med att återuppväcka socialliberalismen. Den ideologin har ställt till med tillräckligt med elände i detta landet. :-) Men just nu fokuserar jag hellre på det vi tycker lika om.

Lars-Erick Forsgren sa...

Populisten. Vi är överens om det första målet tydligen. Sen kan vi diskutera vad ytterligare som ska till. Jag anser att FRA-lagens avskaffande inte är nog.
Men kanske vi ska ta det senare, även om jag håller med om att Reinfeldt inte är ngn stjärna förutom att han dessutom är en mobbare.

Gissar att vi har olika defintion av order socialliberal.
Jag är dessutom snudd på allergisk emot ordet borgerlig, det är ju en marxistisk term. Jag föredrar order icke-socialist, det är visserligen en negation, men det är ju det vi är. Hoppas jag. SEdan kan vi ha olika åsikter i övrigt.

Min grundsyn innefattar även det du skrev på din egen blogg: En politisk rörelse för bortskämda brats är inte en rörelse för mig.

Just det.

Anonym sa...

Reinfeldt är inte bara en mobbare, han är en översittare. En statsminister behöver vara en ledare. Det är nåt annat.

Jag tror att tiden att titta bakom FRA-debatten närmar sig, i alla fall om man vill göra nåt mer konstruktivt än bara hålla debatten vid liv in över valet.

Socialliberalism är för mig den totalt kravlösa politik, där alla förklaringar till en människas problem står att söka utanför henne. Jag brukar kalla mig konservativ och menar med det: antiradikalism, antiutopism, tro på en tydlig konstitution, nyttan av att ställa krav samt ett samhälle som byggs av medborgarna för medborgarna. Även om jag gillar att retas med liberaler så har det hänt mer än en gång att mina åsikter starkt sammanfaller med vissa (social)liberaler.

I brist på bättre tycker jag borgerlig är ett bra namn då det kan innefatta både konservatism och liberalism. Dock skulle jag tycke än bättre om en etikett som inte skrämde bort sosseväljare så tydligt. Kanske är det jag far efter ett namn för den där blandningen av dessa ismer som jag tror att de allra flesta vanliga människor innerst inne omfattar. Ja inte brats då, men dem vill vi ju exkludera båda två.

Lars-Erick Forsgren sa...

Hej Pop. ;) Reinfeldt översittare, OK, han förtjänare det tillmälet också.

Ja, att gå bakom och efter FRA-lagen är en tes jag drivit länge i mina blogginlägg (och på andra håll). Tveklöst är FRA-motståndarna mkt blandade, men jag tror ändå att de flesta är "vanliga" (om nu sådana finns), och dessutom skriver de inte blogginlägg.

Trots blandningen har regeringen lyckat visa hur långt den (liksom förra) är från väljarna. Vilket öppnar för odemokratiska krafter.

Betr socialliberalismen har vi, som jag kan se, mycket olika tolkningar. Vill du veta mera om min syn kan du scrolla tillbaka och kolla vad jag skrivit de senaste två åren. Sen kan du kolla min hemsida också.

På en pkt kan jag ge dig ett motvilligt "rätt", att många människor innerst inne är en blandning av olika ideologier, i vart fall både liberala och konservativa. Trots att det är mkt olika ideologier. Men riktiga socialister tror jag inte är så många.

Vi kan fortsätta debatten...