Är integritet viktigt? Och vad har piratpartiet med det att göra, och vad har det - och andra - gjort?

I anslutning till min bloggpost om och delning av en DN-artikel om folkpartiets (ev.) pålitlighet i integritetsfrågan uppkom en livlig debatt på Facebook. Jag vill därför göra en del påpekanden och klargöranden.
 Jag anser att den personliga integriteten är viktig. Det ska mycket till för att den ska kränkas, exempelvis starka och konkreta misstankar om grov organiserad brottslighet eller brott mot rikets säkerhet (spioneri). Att utsätta stora grupper av medborgare, eller till och med hela folket,  för en kollektiv omfattande spaning, registrering, och användande av sådana data för att t ex genom upprättande av sociogram och tro att det är förenligt med bevarad personlig integritet och rättssäkerhet i ett demokratiskt samhälle, det går inte ihop. Sådan "spaning", som i Sverige sker genom FRA med stöd av FRA-lagen och genom det datalagringsdirektiv (DLD) som nyligen Europadomstolen ogiltigförklarade i ett uppmärksammat domslut,  den är integritetskränkande - och ineffektiv. Trots datorer är det sådana enorma mängder information att det är väldigt tidskrävande, dyrt och dessutom osäkert då det är enorma svårigheter att rätt analysera data sorterade efter ett antal sökord.

Sveriges riksdag har vid flera beslut ändå genomdrivit FRA-lagen (ett helt kluster med lagar) och DLD. Det senare med en, som det visat sig felaktig hänvisning till att EU krävde det. Hade man inväntat Europadomstolens beslut hade man undvikit både det olagliga beslutet och diverse kostnader.
Citat ur DN "  (det har hävdats)  att Sverige var ”skyldigt att införa” direktivet, men detta är en felaktig historieskrivning. I själva verket hade regeringen kunnat vägra att införa datalagringen, med hänvisning antingen till den granskning EU-domstolen utförde av direktivet, eller till att EU-kommissionen själva inte följt det EU-reglerna krävde i form av utvärdering av datalagringen inom uppsatt tid.

Så föreslog Piratpartiet att regeringen skulle agera – och nu vet vi att våra förslag hade fungerat. Regeringen hade, om man tagit strid för integriteten, fått rätt i EU-domstolen. De böter Sverige tilldömdes kommer vi nu efter EU-domstolens dom att få tillbaka. Sverige hade således inte förlorat någonting på att stå upp för sina medborgares mänskliga rättigheter och vägra datalagra, men regeringen valde likväl att införa datalagringen." 

Piratpartiet (pp) gick alltså emot införandet av DLD.  Pp gick givetvis emot även FRA-lagsklustret. Även det trumfades dock igenom i riksdagen, trots intern opposition inom flera av regeringspartierna. Vid 2009 års val till europaparlamentet kom dock pp in, och fick två mandat!

Nu är det dags för val i år både till parlamentet och till Sveriges riksdag. Var står partierna idag?
Först ska vi veta att det motstånd, uppenbarligt taktiskt, som fanns inom den rödgröna oppositionen som sådan inte finns idag. Möjligen kan man se vissa rester av det inom miljöpartiet och vänsterpartiet. Sossarna har återgått till Thomas Bodström-linjen att säga ja till massövervakning. De kritiker som fanns inom fp, c och m har tystats och/eller utmanövrerats på olika sätt.  Det enda de uppnådde var några marginella och värdelösa "säkerhetsgarantier" av myndigheter med munkavle och som verkar helt lojala till FRA.

Fler angrepp emot integriteten i data- och internetområdet har gjorts under de gångna åren, men den enda myndighet som verkar ha kraft att stå upp för integriteten är Datainspektionen.

Inför årets olika val anser jag, och många andra, det viktigt att integritetsfrågorna kommer upp på den politiska dagordningen igen. Och att det märks i valresultatet. Vilket just nu inte verkar kunna ske på annat sätt än genom att piratpartiet dels fortsätter i europaparlamentet och dels kommer in i Sveriges riksdag. De smärre positioneringar som skett av enstaka individer inom andra partier verkar inte helt trovärdiga, dels för att de kommer först nu, dels för att partierna som sådana verkar fortsatt hålla hårt i partipiskorna för att försvara lagar som införts med motiveringar och under premisser som inte stämmer.

(Se gärna fd fp-riksdagsmannen och försvarsexperten Hans Lindblads mördande kritik. Finns på denna blogg under sidrubriken "Hans Lindblad" tillsammans med andra inlägg av honom i frågan.)


Att piratpartiet är emot FRA-lagsklustret (motto: riv upp, gör om, gör rätt) är väl allom bekant. Och det bör det vara också att det är emot DLD, se annars denna länk, med motiveringar. Det är skamligt att justitieministern (Beatrice Ask m) fortsätter att krångla och vill behålla DLD, det förefaller mig vara rena domstolstrotset!

Men vad har piratpartiet gjort i eu-parlamentet? Det har ju i dessa dagar ifrågasatts i media. Här några svar och länkar.

Eu-parlamentarikern Christian Engström har bl a lyft fram att man fått parlamentet att försvara nätneutraliteten, se denna länk.
Den andra representanten, Amelia Andersdotter, som anklagats för dålig närvaro i utskottsarbetet, redovisar öppet i denna länk en transparensrapport om vad hon gjort. Där redovisar hon också vilka eu-texter hon arbetar med!  Liksom vilka som "lobbar".....
Det var ju Amelia A som SR m fl påstod varit mindre aktiv. Deras granskning tog inte hänsyn till att hon tillträdde i mitten av mandatperioden då piratpartier  fick en extra plats på grund av Lissabonfördraget.)

En mera samlad och koncentrerad sammanställning finns också i följande länk med rubriken Piratpartiet levererar i EU. Huvudpunkterna där är Stoppat ACTA-avtalet, Fått stöd för upphovsrättsreform, 
Försvarat skyddet av personuppgifter, Försvarat rättssäkerheten för misstänka fildelare. Allt detta har med integritet och rättssäkerhet att göra! 
Därtill redovisas ett antal andra saker de arbetat och arbetar med. 

Detta gäller således europaparlamentet. Att riva upp och få stil på FRA-lagarnar, inklusive att stoppa andra myndigheters nyttjande av "FRA-shoppen",  det är givetvis något som måste ske i Sveriges riksdag. Och att få regeringen att följa och respektera Europadomstolens beslut om att underkänna datalagringsdirektivet är också primärt en svensk uppgift.

Integriteten viktig för Hans Blix

Hans Blix, fd utrikesminister i Ullstens fp-regering, FN:s chefskärnvapeninspektör i Irak, chef för IAEA mm, och troligen mera känd och uppskattad utanför Sveriges gränser än här hemma intervjuades i SVT igår i programmet Min sanning. 

Visserligen är Hans Blix en bra bit äldre än vad jag är, men jag har faktiskt stött på honom några gånger uner mina aktiva år (Hans Blix är ju fortfarande aktiv, om än numera huvudsakligen som debattör och skribent). Jag ledde något torgmöte med honom under valrörelsen 1979 och möttes lite under kärnkraftsomröstningen 1980. Nå, några djupare spår satte inte detta, men dessutom har jag ju sett och hört en hel del om hans åsikter och verksamheter både före och efter detta. I både Hans Lindblads biografi över Sven Wedén och Ola Ullstens memoarer så förekommer Hans Blix i hedrande sammanhang.

När jag nu såg den långa intervjun med Hans Blix, 85 år, så är det två saker som slår mig, förutom en del nya bakgrundsfakta som framkom i programmet. 

Det ena är Blix allmänna attityd, inställning till hur man bör agera och vara som människa - och politiker. Att analysera, att försöka vara lugn och behärskad och diskutera sakligt. Att inte låta känslorna, som man givetvis har, inte ta över förnuftet. Att inte vara dryg och överlägsen men kunnig och vänlig och blygsam. Inte att omfamna vidriga motståndare, men att vara hövlig och resonera. Både för att få fram fakta och ståndpunkter och för att få framföra sina egna synpunkter för att övertyga - kanske nå resultat. Och där det ibland kan vara viktigt att till och med försöka få ett lättsamt och humoristiskt samtalsklimat.  Utan att för ett ögonblick förlora fokus. 

Jag ska inte gå in på alla intressanta fakta om de många områden han varit verksam inom, om hur USA smutskastade honom för att han inte hittade några kärnvapen i USA, som skulle rättfärdiga USAs angrepp på Irak. USAs styrande (dvs George Bush rådgivare) var ju väldigt skjutglada, och de startade ju kriget mot Irak, trots att det inte fanns några bevis på kärnvapen. Vilket USA senare själva kunde konstatera också, Hans Blix hade alltså rätt. 

Nej, det andra jag vill nämna är hur skeptisk Blix är emot "den överdriva ivern" med avlyssning på alla de sätt som idag blivit så framträdande bland dagens politiker. Och att terroristhoten överdrivs för att motivera övervakningen, signalspaning etc. Jag fann att Blix resonemang i detta, som i och för sig inte gavs tid att vidare utveckla, hade klara likheter med Hans Lindblads syn på sådant som FRA-lagen och liknande. 

Jag är tämligen övertygad om att Hans Blix om han varit ansvarig för eller tillfrågad i dessa sammanhang inte skulle ha medverkat till FRA-lagen, datalagringsdirektivet och annat i samma anda.  Tvärtom.. Integriteten verkar vara ett viktigt demokratiskt värde för den lugne och behärskade Hans Blix. Som inte tål billiga och tarvliga argument. 





    .    

Grova hot mot de som inte vill "samarbeta" med SÄPO om automatisk avlyssning

Nog är det märkligt, men inte oväntat, med dessa grova hot som SÄPO utsätter internetleverantörerna för. Att de ska tvingas till att per automatik tillåta SÄPO att göra automatisk avlyssning/registrering av all trafik som SÄPO önskar göra. Vars laglighet verkligen kan ifrågasättas. Och att internetleverantörerna ska ljuga om att det sker ("sekretess"), för sina kunder.
Jag är inte förvånad, men ändå förskräckt att detta kan ske i ett samhälle, vars ledning säger sig hylla demokrati och insyn. Nåja, insyn mumlar de väl om numera utan att mena annat än motsatsen.

Jag undrar alltmer: vad är det som de vill dölja, våra myndigheter och vår överhet? I vart fall sker inte allt detta för vår säkerhets skull, vare sig som privatpersoner eller som nation.

Läs denna artikel i Dagens Nyheter. Signerat/ledare, av Susanna Birgersson. Jag citerar några stycken, men läs gärna allt.
"Det finns komiska inslag ­också i datalagrings­eländet. Som att Säpos ­hemliga samtal med internet­leverantören Bahnhof har spelats in. I hemlighet. Av Bahnhof."
"Dubbelt komiskt är att just Bahnhof är specialiserat på integritet. Företaget har liksom redan tänkt igenom saken, vägt brottsbekämpningsargumentet mot människors önskan om skydd mot staters och andra företags allseende ögon – och funnit att det senare väger tyngre."

Och så slutklämmen. "Underrättelsearbete är av nödvändig­het en ljusskygg verksamhet, och omgärdas av töjbara, svårtolkade och föränderliga lagar. Säpos försäkran om att uppgifter bara ska inhämtas i enlighet med lagen, väger därför lätt.

Förra veckan kom ett första utlåtande från Europadomstolens prövning av datalagringsdirektivet. Generaladvokaten erkänner direktivets syfte som legitimt men skriver att eftersom det saknas tydliga regler kring hur de sparade uppgifterna ska hanteras, strider direktivet mot Europakonventionen.

Datalagringsdirektivet är dåligt i sig. Att ålägga företag att spara uppgifter i denna väldiga omfattning å myndigheternas vägnar är orimligt. Men det är dessutom illa avgränsat. Något som illustreras av Säpos ihärdiga försök att få direkt tillgång till de lagrade upp­gifterna." 

Ska staten hjälpa diktaturer att förtrycka demokratiska krafter?

Ska svenska staten hjälpa diktaturer att förtrycka demokratiska krafter?
Den frågan ställer jag mig, efter avslöjandet att till stor del statligt ägda Telia-Sonera agerar som villiga drängar för att hjälpa diktaturer att hålla koll på sina medborgares åsikter och var de befinner sig, för att trakassera, misshandla, fängsla och döda de som diktaturen inte gillar.

Gårdagens Uppdrag Granskning var än mer upprörande än de förhandspuffar som föregick sändningen.
Jag anser att Telias affärer i ett antal diktaturstater är minst lika upprörande som Sveriges avtal att sälja vapen och vapenteknologi (inklusive "signalspaning") till Saudiarabien.
I båda fallen är Sverige inblandat i att hjälpa diktaturer, och för att förtrycka sina medborgare, kränka mänskliga rättigheter och förhindra demokrati.

Telia-Soneras största ägare är den svenska staten. Bolaget går utomordentligt bra, även om den senaste rapporten visar lite vikande siffror. Det intressanta är att en stor och ökande andel av vinsten kommer från Telias agerande (via dotterbolag) i ett antal diktaturstater i östeuropa (t ex Vitryssland) och i fd sovjetstater (som Azerbadjan, Uzbekistan m fl) i Asien. Länder där myndigheterna (dikaturens polis och "säkerhetstjänst") kräver och får 100% hjälp av och tillgång till allt vad som sker i Telias dotterbolags mobilnät. Avlyssning och positionering, i realtid. Detta är ju till och med ett snäpp värre än det i formellt demokratisk ordning införda datalagringsdirektivet i Sverige. Just för att det sker i realtid.

Men glöm inte att vi i Sverige har ett antal lagar som ger myndigheterna i det närmaste samma möjligheter att övervaka medborgarna. Även om de sägs inte ska användas emot de som är i opposition. Men som kan missbrukas, och vad vet vi sker under sekretess?
Jag använder min mobil minsta möjligt. Men hur kan svenska folket vara så naivt att det låter politikerna stifta lagar som binder ris åt våra ryggar? Med lagar som kan missbrukas redan idag, som är onödiga och ineffektiva, och som i "trängt läge" snabbt kan skärpas för att i demokratins namn sätta demokratin ur spel. Hur kan det komma sig att piratpartiet i stort sett är det enda som protesterar emot dessa lagar?

Det parti som fortfarande kallar sig liberalt, dvs folkpartiet, borde ju vara det första som kraftfullt och konsekvent värnade om integritet och demokrati och emot massövervakning av folket. I stället har fp flera gånger under senare år snarare gått i spetsen för alltmer övervakning.

När Telia nu pressas på varför de så villigt agerar diktaturers drängar, så svarar det att de måste följa "lokala lagar". Dvs Telia låter diktatoriska lagar vara förevändning för att låta polis och "lokala SÄPO" flytta in i Telias lokaler och koppla upp sig i deras nät, används s.k. svarta lådor.

Det är ju ingen nyhet precis att diktaturer använder alla medel, även div IT-teknologi, för att förtrycka och förfölja opposition. Och det är givetvis känt även av Telia. Men trots sina vackra ord om etik och att främja demokrati så springer Telia snabbt från dessa och agerar diktaturdräng. Det är MAMMON, pengarna som betyder allt. Även för statsägda Telia. För det är i diktaturstater som Telia tjänar allt större del av sin vinst, som ger ägarna (inklusive staten) fin utdelning. Och fina bonusar till VD och andra toppar.
Och studerar man koncernchefen i Telias minspel och tonläge så anser han inte att det är ett alternativ att ens överväga att Telia drar sig bort från dessa marknader. "Man kan ju drar bort, men... ", ungefär så säger och menar han.

Och underförstått, och som det kommer att argumenteras kring detta, så menar han/Telias ledning, att om inte de säljer sina tjänster till diktaturen så gör andra det. Precis så som vapenindustrin, och dess anhängare, brukar argumentera.

Jag godkänner inte det resonemanget. Kommersiell verksamhet går visserligen ut på att gå runt och helst tjäna pengar. Till och med statligt ägd. Men inte till varje pris, inte till priset av blod och liv och att undergräva demokrati. Även i affärsverksamhet måste det finna moraliska värderingar.

Det är ju bl a därför vi har konsumentskydd och olika förbud som ska förhindra skadliga produkter. Demokrati i meningen yttrandefrihet och skydd mot förföljelse ska ha minst samma skydd! Oavsett "lokala lagar"!

Läs i sammanhanget även t ex denna blogg av Ola Theander, Naivitet härskar. Länk.

Självfallet borde staten som ägare se till att dess bolag inte gynnar diktaturer! Vare sig bolagen är helägda eller delägda. På samma sätt ska staten se till att de leverantörer (t ex av vapen) inte agerar för att stöjda diktaturer. Jag vill gärna tro att både svenska folket och dess politiker anser att demokrati är att föredra före diktatur.
Att hänvisa till odemokratiska regimers lagar är den obotfärdiges förhinder. Att lyda order, och överhetens påbud, det gjorde även Hitlers drängar.

PS. Ser nu att bl a Cecilia Wikström, EU-parlamentariker (fp), reagerat kraftfullt i AB i denna fråga.

Vi följde bara order, apropå Datalagringsdirektivet

I den alltför tystlåtna debatten om datalagringsdirektivet (DLD), som tyvärr verkar röstas igenom i riksdagen i morgon, så kör en del DLD-kramare med ett formalistiskt argument som jag inte köper. "Lagar, direktiv och förordningar är det vi har att förhålla oss till och att tillämpa."
Att EU gett ett direktiv om att vi måste införa DLD i Sverige, det är för dem det tunga argumentet för att så ska ske.

Har vi glömt att samma ursäkt hade både nazismens bödlar och andra som vägrat tänka. De följde bara order.

Jag förbehåller mig rätten att tycka till om tycka illa om dåliga och i grunden odemokratiska lagar, hur formellt detmokratiskt de än tillkommit. Hitler tog makten en ggn i tiden i formellt demokratisk ordning. Vilket inte gjorde honom demokratisk precis. Nu måste vi vara vaksamma emot vår tids politiker som vill skada demokratins grundvalar. Jag är för EU, men sväljer inte all tokskap som kommer därifrån för det. F.ö. lär DLD revideras, vad jag förstår i positiv riktning, varför då skynda på i Sverige? Men, oavsett hur det blir med det. Den som hyllar demokrati som folkstyre, att regeringar och demokratiskt vald överhet inte är till för sig själva utan för att skydda medborgarna emot inskränkningar i demokrati och integritet, den har en moralisk skyldighet att påpeka att även formellt i laga ordning stiftade lagar kan vara felaktiga och odemokratiska.

Varför skall alla medborgares internettrafik kartläggas för att kunna göras sociogram kring, varför ska inte brevhemligeten respekteras för brev via internet? Varför ska våra mobiltelefoner, med SMS och telefonsamtal, bli ett slags elektroniska fotbojor som registrerar alla våra rörelser?

Jag har tidigare skrivit om integritetens olika aspekter ett flertal gånger på denna blogg. Bland annat här är en längre text.

Betr "rent mjöl i påsen" kan jag hänvisa bl a till denna text. Den texten är från 2006, men har fortfarande principiell bäring.

Att det inte är ett helt hållbart argument att hänvisa till "juridiskt sakkunniga" betr tolkningen av och införande av t ex EU-direktivet menar jag belyses av t ex dessa två juristers bloggar i ämnet.

Nej, argumenten för att införa DLD är utomordentligt svaga. Det är högst diskutabelt om det kan förhindra eller klara upp några (grova) brott. Däremot är det helt klart att det är integritetskränkande - och det på ett sätt som ännu inte gått upp för folk. Och att inte bekämpa DLD eftersom EU krävet att vi inför det, det är att alltför mycket ha samma ursäkter som Hitlers drängar.

Läs även detta. Om hur demokratin monteras ned.

Datalagringsdirektivet och böterna

Ett tips bara. Debatten kring datalagringsdirektivet verkar ligga lågt just nu. Som en följd av uppskovet med införandet. Under tiden betalar Sverige "böter" till EU.
Varför Sverige gör det, det kan man fråga sig... Låt bli, säger jag.

Men i och för sig är det billiga pengar för att få chansen att göra om och göra rätt. Så använd nu tiden rätt, och se till att det inte blir något som det minsta liknar det som EU och regeringen ville införa. Vår frihet är mera värd!

Läs om detta här!

Nej, det var inget aprilskämt. Och centern backade

För några dagar sedan skrev jag om hur kartläggningen av och registreringen av våra flygresor skulle skärpas ytterligare. Det var ännu en av dessa inskränkningar i vår integritet som nu lanceras i samma anda som FRA-lagen och datalagringsdirektivet. Det presenterades den 1:a april, vilket gjorde att en och annan såg det som ett dåligt aprilskämt.

Centern var inte helt nöjda, men nu kan man höra i radions nyhetssändningar, att centern gett upp. Detta efter att även sossarna är med på tåget att kartlägga oss än mera.

Vad annat var att vänta? Vare sig centern eller sossarna har ju utmärkt sig tidigare för att respektera den enskilda människans integritet. Och allianspartierna (liksom sossarna) menar alltfort att det är viktigare att kolla varje människa än att inrikta sig på de som är misstänkta för brott.

Du är insnärjd, tro inte annat!

Det följande har inte jag skrivit. Men jag är helt övertygad om att den som skrivit det vill att så många som möjligt ska läsa det. Det handlar nämligen om hoten mot vår demokrati. Hur våra medborgerliga rättigheter stryps, bit för bit. Det börjande enl salamimetoden, tunna skivor. Men nu är det rejäla stycken som tas ifrån oss. Jag lämnar ordet till journalisternas ordförande och deras motpart, tidningsutgivarnas VD. Här är de helt överens. Jag kunde nöja mig med att ge er länken till deras artikel i PT (publicerad 29 jan), men för ovanlighetens skull kopierar jag in hela rubbet.
Skrämmande läsning. Men alltför sann.

"Stoppa datalagringsdirektivet
Regeringen vill lagra alla trafikuppgifter i dina e-postmeddelanden och telefonsamtal i minst sex månader. Regeringen vill veta vem du skrivit till, vem du pratat med, var du och den du kommunicerade med befann er. Regeringen vill kontrollera din och dina vänners kommunikation. Regeringen vill övervaka allt du gör. Detta är inte ett citat ur Georg Orwells roman 1984. Det är Sverige 2011.

Lagförslaget om lagring av trafikuppgifter är bara det senaste i raden av lagförslag som den svenska riksdagen redan röstat igenom som ökar övervakningen av medborgarna under den senaste tioårsperioden:
Telefonavlyssning av personer som inte är skäligen misstänkta.
Överskottsinformation från hemlig telefonavlyssning.
Lagring av uppgifter om telefonsamtal, e-post och Internettrafik
Lag om kvalificerad skyddsidentitet (poliser tillåts i hemlighet uppträda som journalister).
Hemlig rumsavlyssning.
Åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott.
FRA-lagen.

Staten vill löpande samla all vår tele- och datakommunikation och lagra den i sex månader. Tyvärr vill staten inte själv visa samma öppenhet gentemot medborgarna. Det är ett demokratiskt problem när statens och myndigheters tillhandahållande av information inte håller jämna steg med vad de tycker sig kunna kräva av medborgarna.

När anhöriga, journalister och medborgare efter tsunamikatastrofen ville ta del av innehållet på de så kallade tsunamibanden, datafiler över all kommunikation som skedde i regeringskansliet i efterdyningarna av tsunamikatastrofen i Thailand annandag jul 2004, sa regeringen nej. Regeringen ville inte att uppgifterna skulle nå allmänheten och ansåg det vara rimligt att låsa in banden i 70 år. Ett beslut som dessutom fattades när det framkom misstankar om att det fanns graverande uppgifter för de inblandade på banden.

Ett annat exempel som påvisar brister gäller hur staten uppfyller reglerna för offentlighetsprincipen. Dagens Nyheters journalist Kristoffer Örstadius testade offentlighetsprincipen genom att skicka mejl till 322 myndigheter där han bad om att få ut offentliga handlingar. Slutsatsen var att hälften av myndigheterna slarvar med att uppfylla sina skyldigheter enligt offentlighetsprincipen. De ville helt enkelt inte släppa ifrån sig offentliga handlingar trots att de enligt lag är skyldiga att göra just detta.

För journalister och deras källor är regeringens lagförslag en katastrof. Genom att lagra trafikuppgifter ges staten möjlighet att övervaka vilka källor journalister har. Källornas trygghet och journalisternas plikt att skydda dem undermineras ytterligare. Trafikuppgifter om kommunikation mellan en källa och en journalist kan avslöjas utan att det finns misstanke om ett allvarligt brott. I vårt teknikberoende samhälle är det omöjligt för journalister att arbeta utan hjälp av tekniken. Vi ger journalister och utgivare råd om vilka metoder de ska använda för att skydda sig själva och sina källor, men det bistra sanningen är att det i dag är om inte omöjligt, så näst intill.

I flera av de EU-länder som infört datalagringsdirektivet har det rapporterats om konflikten mellan direktivet och grundläggande mänskliga rättigheter. Det har medfört att EU-kommissionen aviserat en översyn av datalagringsdirektivet till mars i år. Enligt EU-kommissionär Cecilia Malmström (se Europaportalen 28 oktober 2010) kommer EU-kommissionen i slutet av 2011 troligen presentera en ny version av datalagringsdirektivet.
Sveriges regering arbetar för att lagen om lagring av trafikuppgifter ska träda i kraft 1 juli 2011. Det är bättre att skjuta upp riksdagsbeslutet och avvakta EU-kommissionens översyn av datalagringsdirektivet. Men det bästa vore att skrota lagen helt och hållet."
Undertecknare är:
Agneta Lindblom Hulthén, Ordförande Journalistförbundet; Anna Serner, Vd Tidningsutgivarna.

Trötta lagrådet har gett upp

Får det intrycket. Lagrådet har gett upp. Gammalt och trött, utan bett... Det har ju inte en författningsdomstols befogenheter.
De konstaterar att det redan stiftats så tokiga (nej det ordet vågar de inte använda) lagar redan i detta land att det är fritt fram med Ask:s övervakningslag som vi väl får döpa hennes uppföljare av datalagringsdirektivet till.

Att hennes lag till och med går längre än vad EU:direktivet kräver, so what? I Sverige kör "vi" ju inte med integritet och rättssäkerhet. Här gäller övervakning och övervakning och registrering och sociogram. Allt för att den batongviftande överheten ska känna sig trygg och säker för det hemska folket.

Stor suck.

Lindblad om vår "eminenta" polis

Hans Lindblad skräder inte orden när han i detta inlägg "tar itu med" den svenska polisen. Detta med anledning av aktuella fall och några andra kända fall. Läs och njut. Eller förfäras.
------

Sveriges djupt undermåliga polis

Det spelar ingen roll vad poliser eller åklagare gör för fel. De frias alltid, eftersom det finns en grundläggande tanke i hela rättssystemet att rättsväsendet i sig ska stå över lagen. Osmo Vallo-fallet visade hur polismyndighet, åklagarmyndighet och rättsmedicinalverket kunde fördröja ärendet så länge att brottet preskriberades.

Engla i Stjärnsund skulle leva idag om polisen i Dalarna inte mycket gravt misskötte utredningen av gärningsmannens föregående mord i Falun. Trots att man hade DNA struntade polisen att jämföra detta med dömda sexualförbrytare i grannkommunerna, Eklund var dömd för flera brott och bodde omkring 3 mil från Falun. Rikspoliskommissionen gav Dalapolisen en lista på namn som borde kollas. Men när ett annat polisdistrikt senare fick uppgiften att gå igenom Dalapolisenjs agerande hade Eklunds namn tagits bort. Vem som manipulerat materialet har polisen ännu inte angivit, trots att brottet begåtts inne i polishuset.

Ett tips om just Eklund blev liggande ett år. Polisen friades, eftersom tips brukar lämnas obearbetade eller får vänta mycket lång tid. Med en uppklarningsprocent kring 5 spelar det kanske inte någon roll vad man gör eller inte gör kan poliser tycka. Men sexualmördare har i många fall fortsatt att mörda, men Dalapolisen tyckte inte att det fanns anledning att prioritera utredningen av det föregående mordet, d v s att bearbeta tips.

I Göteborg greps helt nyligen tydligen ett par personer som bara skulle förhöras utan att själva vara misstänkta för brott. Det är naturligtvis ännu ett tecken på grava kvalitetsbrister hos polisen. Det har vi massor av exempel på varje år.

Men värst tycker jag det är när poliser riktar vapen mot barns huvuden. Det är lika absurt vare sig deras föräldrar är misstänkta eller inte.

Det finns enskilda duktiga poliser, men det är trots organisationen, inte tack vare den. Duktiga poliser uppmuntras inte, tvärtom ser kollegor ofta med olust på personer som visar att de kan sköta jobbet bättre än genomsnittspoliser gör.

Hans Lindblad
------
Min kommentar är en fråga. Är det fel på polisutbildningen? Eller på rekryteringen? Eller på organisationen och hur den mal ner polisen till en ineffektiv byråkrati.
Blir det verkligen bättre om polisen får tillgång till en hisklig mängd data, som Ask vill de ska kunna få genom datalagringsdirektivet? När de redan idag har uppenbara svårigheter att ens kommunicera med varandra och använda egna data?

Blockpolitik leder till förstelning

Blockpolitik. Det gillar jag inte. Den kan vara motiverad i ett visst läge, men inte som permanent tillstånd!
Vi har flera partier i riksdagen. Hela åtta stycken numera. Partier ska rimligen ha olika ideologier. Annars är det liksom ingen vits med att ha ett mångpartisystem. Så får man kämpa om väljarnas gunst för sina förslag och sin ideologi.

Om de inte har majoritet så kan/ska man samarbeta om en viss fråga. Men inte om hela paket. Som gamla tiders liberaler och socialdemokrater gemensamt kämpade för rösträtten emot högern. Som Fp och högern senare kämpade emot sossarnas olika socialiseringskrav.

Det var också under flera decennier med sossestyre, där de hade förbehållslöst stöd av kommunisterna, motiverat att gemensamt söka bryta sossarnas monopol på makten.

Nu har inte s maktmonopol längre. Nu bör varje parti faktiskt profilera sig, hitta tillbaka till sin ideologi och söka samarbetspartner för nu aktuella frågor. Utan att till varje pris låsa fast sig i allianser och koalitioner.

Därför var det olyckligt att de röd-gröna gick ihop. Allianskonceptet bröt sossemonopolet. Det var bra, om än det medförde en del mindre bra beslut. Nu visade det sig, än en gång, att de mindre partierna i det blocket råkar illa ut. Att underordna sig storebror är inte bra. Ska de återfå sina väljare måste de ge en motivering till väljarna att välja just dem. Att visa att de vill något som skiljer ut dem från moderaterna. Jag tror också att speciellt sossarna förlorade på att samarbeta med vänsterpartiet. Liksom v förlorade på det. Mp vann - men kanske vunnit mera på att gå fram för sig. Jag ser ingen anledning för de rödgröna att hålla ihop när de förlorat. S och v måste finna sin väg. Och mp kan vinna mera på att samarbeta med alliansen, ev att ur den försvinner c el kd. Står mp på sig kanske de till och med skulle kunna få in lite integritetspolitik i den nya regeringen. T ex genom att stoppa datalagringsdirektivet. Det hade ju inte gått med Thomas Bodströms sossar!

Däremot skulle en stor koalition med s + m lägga en död hand över svensk politik. Det behövs opposition och alternativ. Och för framtiden bör det bli naturligt att söka tillfälligt samarbete där partier har liknande ståndpunkter. Inte i allt och för alltid. För långsiktiga koalitioner med stora paket, de minskar ju faktiskt väljarnas alternativ och inflytande! De leder till en förstelnad, statisk politik, som fjärmar sig från väljarnas vardag.

Vad är piratpartiet för nått då?

Hittade precis en ganska bra, halvlång text om vad piratpartiet är och står för. Kommer att se lite långt ut på bloggen, men är egentligen inte sååå långt. Dock längre än en foldertext. Synd jag inte sett det tidigare. Borde ha pumpats ut för flera veckor sedan, i pappersform. Men nu är det val på söndag och här är det. I en av mig något förkortad version. Som dock får ses som en utvidgning av det jag publicerade häromdagen.
------
Vad 17 vill Piratpartiet?
Ta vara på alla möjligheter internet-revolutionen erbjuder, men stoppa övervakning, registrering och avlyssning!
Vi värnar din integritet! Samma princip på internet som utanför – ingen övervakning utan brottsmisstanke! Nej till FRA-lag, IPRED och datalagringsdirektiv.
Kunskap är till för att delas! Myndigheters information och kunskap nåbar för alla. Forskning publiceras med open access. Avskaffa patenten.
Låt kulturen spridas! Moderniserad upphovsrätt: Tillåt kopiering för eget bruk. Förkorta tiden med ensamrätt. Hjälp kulturskapare hitta nya affärsmodeller.
Demokrati kräver rättssäkerhet! Oskyldig tills motsatsen bevisats. Ingen övervakning utan misstanke. Proportion mellan misstänkt brott och ingrepp. Även på internet.
Piratpartiet står för integritet, kultur och kunskap. Din röst behövs!

Finns Piratpartiet bara till för att ungdomar ska kunna ladda ned gratis?
Piratpartiet är mest känt för sin inställning till fildelning och upphovsrätt, vilket gör att det kan kännas lätt att avvisa partiet som oseriöst. Det stämmer att Piratpartiet vill att fildelning för privat bruk ska avkriminaliseras. Det är dock inte särskilt kontroversiellt, egentligen. Det handlar bara om att legalisera vad miljoner människor redan gör. Piratpartiet är inte heller ensamt om åsikten, utan delar den med alla riksdagspartiers ungdomsförbund.
- Men Piratpartiets politik går mycket djupare än så. Först och främst vill Piratpartiet värna de grundläggande demokratiska värden som har med informationshantering att göra. Informationspolitik. Det handlar både om din brevhemlighet och din yttrandefrihet. Din rätt att inte godtyckligt övervakas, kontrolleras och registreras, och din rätt att sprida din egen information till din omgivning.
Under de senaste åren har dessa frågor ställts på sin spets, och misskötts å det grövsta av de etablerade partierna. I stället för att säkra brevhemligheten, yttrandefriheten och skyddet för den privata sfären, håller vi på att införa en kontrollapparat utan historiskt motstycke. FRA-lagen ger statliga myndigheter rätt att kontrollera din kommunikation. IPRED låter privata företag begära ut din IP-adress. Datalagringsdirektivet kommer låta staten skapa detaljerade kartor av ditt kontaktnät. Och många fler lagar och inskränkningar i privatlivet kommer.
För dagens ungdomar och vuxna innebär detta samma sak som om det för trettio år sedan hade suttit mikrofoner under alla kafébord, alla brev registrerats och kunnat ångas upp, telefonerna varit avlyssnade och agenter från musik- och bokförlagen när som helst hade kunnat komma och begära att få rota i folks väskor.
Piratpartiet är en koalition av politiska aktivister och tänkare med bakgrund från både höger och vänster som gått samman för att försöka stoppa detta. Det här är så viktigt så att Piratpartiet är villigt att samarbeta med endera blocket för att få igenom sina frågor. Piratpartiet är det enda alternativet som på allvar motsätter sig den framväxande övervakningsstaten.

Bilaga - vanliga frågor och svar
Varför talar Piratpartiet så mycket om internet?
- Internet är en av de största landvinningarna i mänsklighetens historia, och har förändrat hela världens infrastruktur. Internet är det bästa organ för demokrati och jämlikhet som någonsin uppfunnits. Det är ett världsomspännande blodomlopp för samtal, kultur, kommunikation, politik, kunskap, utveckling och frihet. En myllrande bazaar där alla människor i världen på sikt kommer kunna kommunicera med alla.
- Detta stärker demokratin, där all makt skall utgå från folket. En öppen idédebatt kan forma argument och idéer som hur samhället skall skötas och utvecklas. Internet ger större möjligheter för alla att vara med och påverka. För att detta skall fungera måste grundläggande rättigheter respekteras även på internet. En mångfald i värderingar och infallsvinklar måste accepteras och respekteras. Man måste kunna kommunicera, söka information och publicera texter fullt anonymt om man behöver det. Brevhemlighet och budbärarimmunitet måste värnas.
- Men starka krafter vill något annat. Stater och regeringar är styrda av rädsla och okunskap, och vill censurera, filtrera, övervaka, registrera och analysera allt som sker. Sverige är inte ensamt om detta. Liknande tendenser finns i andra EU-länder, men även i stater som t.ex Iran, Saudiarabien och Kina. För underhållningsindustrin och andra kommersiella krafter vore det bättre om man kunde göra om internet så att det blir någon sorts TV-liknande multimediakanal, eller ett maximalt kontrollerat och övervakat elektroniskt shopping-centrum.
- Det talas om förbud mot att människor skyddar sin privata kommunikation (genom att kryptera den), för om de gör det kan de ju inte avlyssnas. Det talas om identitetskontroll och registrering så att man måste "logga in" då man skall använda nätet, vare sig man är hemma, på internetkafé eller på annan plats. Det talas om att endast statligt godkända aktörer skall kunna publicera information eller sätta upp en web-plats, ungefär på samma sätt som TV fungerar idag.
Det här skulle få den myllrande bazaaren som är internet att tystna. Piratpartiet accepterar inte detta.
Piratpartiet vill att Sverige skall visa vägen och vara informationspolitisk spjutspets. En frihamn för yttrandefrihet. Pionjärer in i en ny tid.
Piratpartiet är internets politiska gren.

Sverige är en demokrati - då är väl övervakning ok?
Även om jämförelsen är relevant kan man självklart inte likställa Sverige med samhällen såsom Iran, Saudiarabien, Kina eller Östtyskland hur som helst. Östtyskland var en diktatur, medan Sverige är en demokrati. Den svenska staten är i jämförelse "god". Men demokrati kräver mer än bara majoritetsstyre och fria och allmänna val. Det krävs också respekt för vissa grundläggande rättigheter. Att en stat är "god" kan inte användas som ursäkt för att bedriva godtycklig övervakning och kartläggning av medborgarna. Tvärtom - en god stat förutsätter att så inte sker.
- Vi har haft brevhemlighet i Sverige i flera hundra år. Det är ett brott att öppna andras brev utan deras tillåtelse. Ett brev som kommer hem i brevlådan är oregistrerat, oöppnat och oläst av myndigheter och postverk. Telefoner avlyssnas inte om det inte föreligger misstanke om brott. Den enskilda människans rätt att få ha sina tankar, samtal och brevväxling i fred är en av de grundläggande demokratiska rättigheter vi har. Det finns inskrivet i Sveriges grundlag, Europakonventionen och FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Och de som vill nyttja denna rättighet, hålla sina hemligheter för sig själva, ska aldrig misstänkliggöras eller ställas till svars för detta.
- Men med FRA-lagen, datalagringsdirektivet och många andra lagar, rivs detta upp. Den övervakning som sker av internet i dag är som om man för trettio år sedan hade skickat alla brev genom en övervakningsmyndighet som fick öppna och läsa dem, registrerat vem du ringde, när du ringde och hur länge ni pratade, och installerat mikrofoner i alla bord på alla kaféer.
Den östtyska diktaturen under det kalla kriget var extremt säkerhetsmässigt och politiskt utsatt, och kan kanske sägas ha haft ett "rationellt" motiv till att övervaka alla medborgare. I Sverige motiverar vi övervakningen med t.ex. terrorismen, trots att inget terrordåd har riktats mot Sverige eller svenska intressen sedan Amalthea-dådet 1908. Det var över hundra år sedan.
Det är svårt att förstå hur det har kunnat gå så här långt. Massövervakningen överstiger allt tidigare skådat. Vi har i vissa avseenden redan vida överträffat Östtyskland. Och mer är på väg.
Piratpartiet vill vända denna utveckling. Vi vill värna om den framtid vi trodde på när Berlinmuren föll. Piratpartiet verkar för ett fritt, öppet och demokratiskt Sverige.
Piratpartiet verkar för en fri, öppen och demokratisk värld.

Den som har rent mjöl i påsen har väl ingenting att dölja?
Varje människa har ett behov av en intim sfär, skyddad från både bekanta och främmande. Oavsett vad man har för mjöl i sin påse. Ingen vill att ens kuvert ska ha öppnats på vägen om de skickar ett brev. De allra flesta vill veta att ingen utomstående ser dem när de är hemma. Man ogillar när någon tjuvlyssnar på en. Övervakningskameror på toaletter väcker obehagskänslor. Många hemlighåller vad de röstar på, och berättar kanske inte om hela sitt privatliv för sin chef.
Att kunna hålla sig hemlig i olika sammanhang, och inte visa upp alla delar av sitt privatliv hela tiden, är helt enkelt en grundläggande mänsklig rättighet. Historien visar också att det finns mycket goda skäl att värna om denna privata sfär, och vara restriktiv med övervakning och kartläggning av medborgare. Otaliga obehagliga fall av läckor och informationsmissbruk har förekommit. Den paranoida staten påverkar vanliga människors beteende och upplevelse av livet.
- Länder som Östtyskland är extremfall, men fortfarande relevanta att nämna. De flesta som levde där hade rent mjöl i påsen och borde således inte ha haft något att dölja. Behövde de inte oroa sig? De flesta är överens om att de faktiskt hade anledning att göra det, och att den typen av godtycklig övervakning av hela befolkningen är förkastlig.
Piratpartiet värnar om skyddet för ditt privatliv.

Löser inte övervakning brott?
Många gånger är det fullt rimligt att polisen får övervaka människor. Då det föreligger misstanke om brott ska domstol kunna besluta om att polisen får övervaka den misstänkte. Detta är bra, och gör att fler brott kan lösas.
- Massövervakning av hela befolkningen är dock inte bara odemokratiskt, det är också dyrt och ineffektivt. Alla studier som gjorts i de delar av världen där det finns mycket övervakning av olika slag, visar att ökad övervakning inte leder till färre brott, och att ytterst få brott klaras upp tack vare den.
Är det värt det? Piratpartiet tycker inte det.
Piratpartiet vill ha effektiv brottsbekämpning med skydd för integriteten.

Vad har övervakning med fildelning att göra?
Piratpartiet driver informationspolitik. Det handlar om rätten till sin egen information. Både rätten att sprida den information man har, och rätten att inte övervakas och få sin privata sfär och privata information kränkt. Ett förbud mot fildelning bryter mot båda dessa principer.
- Fildelning är nämligen privat kommunikation. När man fildelar använder man precis samma kommunikationsvägar som när man använder internet för att skicka post, samtala, göra bankärenden, söka information eller publicera texter. Om man ska stoppa fildelningen måste man kontrollera vilka som fildelar vad, och om man ska kontrollera vilka som fildelar vad måste man kontrollera allt som skickas via internet. Det går inte att bekämpa fildelningen med mindre än att man skadar demokratiska fundament i grunden.
- Internet gör att de gamla underhållningsindustrierna fått problem med att upprätthålla sina monopol på kopiering och distribution av kulturella verk på digital form. Men de vägrar vara innovativa och lära sig utnyttja internets möjligheter. Istället kräver de att även fortsättningsvis kunna tjäna pengar på sina föråldrade affärsmodeller - att i långtradare frakta runt ettor och nollor ingraverade i plastskivor runt jordklotet.
- Med intensivt lobbyarbete har de lyckats driva igenom lagar såsom IPRED. Dessa privata aktörer har givits långtgående rättigheter att övervaka människors privata kommunikation. På detta sätt vill de hindra folk från att spela in musik, film och annat material av varandra.
Det här bryter mot principen om medborgarnas rätt till förtrolig kommunikation. Alldeles oavsett vad man tycker om fildelning är det uppenbart ett alltför högt pris att betala. De särintressen underhållningsindustrins lobbyister företräder är långt ifrån så betydelsefulla. Flera av de etablerade partierna har fortfarande inte förstått det här.
Noteras bör dock att alla riksdagspartiers ungdomsförbund har det, och intar samma position som Piratpartiet.
Piratpartiet sätter demokrati och integritet före underhållningsindustrins särintressen.

Är inte fildelning något dåligt?
Fildelning ses av vissa som något dåligt. Debatten gäller då upphovsrättsskyddat material som folk spelar in av varandra på internet. Piratpartiet håller med om att ensamrätten för skaparen att sälja sitt verk för pengar skall bevaras - det skall ingen annan få göra - även om skyddstiden för detta skall förkortas till en rimlig nivå. Men att människor delar med sig av kultur och kunskap till varandra - utan att ta betalt för det - är något vi vill uppmuntra.
- Piratpartiet anser att de möjligheter som internet erbjuder världen är enorma, och det inkluderar fildelning. Internet är inte bara ett verktyg för kommunikation, demokrati och utveckling utan också för obegränsad distribution av kultur och kunskap. Distribution av text, musik och film är numera så gott som gratis, och kan ske mycket snabbt.
- Att dela med sig av kultur, och dela med sig av kunskap, är en grundläggande mänsklig instinkt. Piratpartiet vill tillåta detta, och göra det möjligt för alla människor att ta del av all kultur och all kunskap i världen. Det kan låta storslaget och utopiskt, men det är faktiskt väldigt enkelt. Tekniken finns. Resurserna är oändliga. Det är bara otidsenliga lagar som står i vägen.
Biblioteket i Alexandria brändes ned. Det var den största samlingen kunskap på sin tid. Piratpartiet vill bygga ett nytt kunskapssamhälle. Vi vill se ett nytt Alexandria - fast denna gång med fri tillgång för alla människor i hela världen.
Piratpartiet vill att alla människor ska kunna ta del av all kunskap och all kultur – utan hinder.

Hur ska artister få betalt?
I framtiden ska artister få betalt precis som nu – genom att sälja sina varor och tjänster! Skivförsäljningen har minskat de senaste tio åren, men i samma takt har försäljning av konsertbiljetter skjutit i höjden. Artister tjänar sammanlagt mer pengar nu än tidigare, vilket siffror från många oberoende undersökningar visar. Dessutom är det de som laddar ned mest som köper mest – både musik, film och datorspel.
- Samma sak gäller för filmbranschen. Den går strålande! Världens mest nedladdade film någonsin är James Camerons Avatar, som också är den film som har tjänat in mest pengar någonsin. I Sverige har varje år de senaste åren inneburit rekord i antal sålda biobiljetter för SF.
Att säga att kulturen håller på att dö stämmer inte. Musiker får in mer pengar, filmskapare får in mer pengar, och datorspelsbranschen får in mer pengar. Samtidigt får allt fler människor tillgång till allt mer kultur.
Samhällets förutsättningar för kultur har aldrig varit bättre! Piratpartiet vill uppmuntra den utvecklingen.
Piratpartiet vill göra det ännu lättare att ta del av, ändra, skapa och sprida kultur.

Ska inte den som skapat ett verk få bestämma hur det sprids?
Självklart ska den som har skapat någonting bestämma vem han eller hon vill sprida det till. Om jag skriver en bok måste jag själv få bestämma vem som ska få ge ut den, och vem jag ska ge den till. Men jag kan inte hindra någon från att ge den vidare.
- Precis så fungerar det även på internet. Om jag har gjort en skiva måste jag själv få bestämma vem jag ska sprida den till, oavsett om jag ger bort den eller säljer den. Men jag ska inte få bestämma hur andra personer hanterar sin information. Om du innehar musiken som jag gett ut ska du ha rätt att sprida den vidare. Du ska också ha rätt att remixa den, bygga vidare på den, skapa nytt utifrån den.
- Den ideella upphovsrätten skall vara kvar. Skyddstiden inom den kommersiella upphovsrätten skall förkortas. Informationsspridning för icke-kommersiellt bruk ska inte kunna hindras av upphovsrätten.
- Piratpartiet menar att upphovsrätten som den ser ut i dag är en allt för stor inskränkning i människors rätt att använda och kopiera sin egen information. Vi vill låta alla människor bestämma över informationen de innehar. Det kommer leda till mer kulturspridning och bättre förutsättningar för kulturskapande.
- Piratpartiet vill att varje människa ska få dela med sig av kultur och kunskap till sin omgivning.

Piratpartiet är positivt till samhällsförbättringar och nytänkande - en motpol till antipiraterna.

Varför tar Piratpartiet inte ställning i de viktigaste frågorna?
Piratpartiet tar ställning i de viktigaste frågorna. Piratpartiet tar ställning för demokrati, för integritet, för yttrandefrihet, för kunskap och för kultur.
Det är sant att vi inte tar ställning i de flesta andra frågor. Det betyder förstås inte att de frågorna inte är viktiga. Alla är överens om att vi måste göra allt för att undvika krig och klimatkatastrofer, och att vård, skola och omsorg skall fungera väl. Massor behöver göras. Men detta är frågor som redan drivs, och som partierna redan känner till.
Och de verkar många gånger vara tämligen överens.
- Piratpartiet driver frågan om vi ska gå in i det nya informationssamhället med demokratins förutsättningar och grundläggande medborgerliga rättigheter intakta. Här brinner det i knutarna. Här kan din röst göra verklig skillnad.
- Informationspolitik är tyvärr är någonting de etablerade partierna inte förstår. Därför behövs Piratpartiet. Men vi är ett litet parti. Vi vet att vi inte kommer kunna driva ett heltäckande partiprogram, precis som t.ex Kristdemokraterna eller Vänsterpartiet inte heller kan det. Skillnaden är att vi är tydliga med detta.
Vi fokuserar all vår politiska kraft på våra frågor. Piratpartiet fokuserar all sin politiska kraft där den behövs allra mest just nu.
Och självfallet kan piratpartiets principer om personlig integritet, rättssäkerhet, kunskap och kultur tillämpas på fler än de frågor av mera utpräglad informationspolitisk karaktär vi hittills fördjupat oss i.

Äntligen, SR P1, Anna Troberg mot Thomas Bodström (Uppdat.)

Till slut kom då en liten debatt (15 min) i SRs P1 mellan Anna Troberg, vice partiledare i piratpartiet mot sossarnas Thomas Bodström.
Jag har inte lyckats "få till" en funkande länk. Men jag hörde sändningen.

Tveklöst har Thomas B ett välsmort munläder, och den som inte tänker till kanske luras av ordmassorna. För mig verkade det i alla fall helt uppenbart att Thomas Bodström och därmed sossarna är HELT för datalagringsdirektivet i EU-tappning. Dvs helt för att alla ska registreras och övervakas... för den händelse man kan hitta något. Trots att "böterna" för att inte införa det är en bagatell jfrt med driftkostnaderna. Anna "mosade" honom, som jag ser det bl a genom att påpeka sociogramaspekten, skyldig genom bekantskap...
FRA-lagen vill han riva upp, men jag får uppfattningen att Bodström kan göra den sämre, ännu mera integritetskränkande.
Och Ipred gillar han tydligen i stort, om än han markerar lite. Och upphovsrätten köper han.

Vore jag sosse och samtidigt för integritet och rättssäkerhet skulle jag få skrämselfrossa av Bodströms insats. Han slirar för mycket...

Uppdatering. Läser en utomordentligt skarp och svidande vidräkning med Thomas Bodström och Beatrice Ask betr datalagringsdirektivet på Björn Feltens blogg. Läs den!
Lägger in en länk till debatten, hoppas den funkar. Jo, det gör den, om man hittar rätt ställen att klicka på och har tålamod.

Gun, den där hemska piraten!

Försöker få in detta i någon tidning.

Bildtext: Så här ser en piratpartist ut, Gun Svensson, 73 år (bloggaren FarmorGun), delar ut foldrar på stan. Foto: Tobias Hellsten.

Vilka är de där piratpartisterna? Fördomarna och nidbilderna flödar. Finniga, nördiga tonårsslynglar, som aldrig kommer ut i friska luften utan bara sitter vid sina datorer. Som bara gillar gratis. Så låter det ofta.

Därför vill jag visa en av piratpartiets toppkandidater, som finns med på piratpartiets valsedlar över hela landet. Det är Gun Svensson, en sjuttiotreårig kvinna, hyllad för sin blogg (FarmorGun) och som fick Stora Bloggpriset 2009 i kategorin Politik och samhälle.

Ser hon ut som en finnig tonårspojke? Nej, hon har skinn på näsan och en skarp hjärna förenad med ett gott och medkännande hjärta. Hon har varit politiskt aktiv under långa perioder tidigare, men aktiverade sig igen när hon för ett par år sedan förstod hur FRA-lagen skulle kränka allas vår integritet.

Hennes motiv för att engagera sig i piratpartiet (dess missvisande namn till trots) är att när människovärdet devalveras så drabbas vi alla! Människovärdet hänger ihop med hur vår privata integritet respekteras. Integritetsbegreppet har många aspekter, inte bara internetrelaterade även om de kanske är mest omtalade (dock ej av våra riksdagspartier). Ett näraliggande exempel är hur demenssjuka (ej) tas omhand. Men även hur bristande respekt för individens integritet kan förstöra känslan för människovärdet hos krigförande, hur man tvingar ungdomar till drogtester utan minsta misstanke, hur privata företag kan få jaga privatpersoner utan riktiga bevis (som enl Ipred-lagen), hur man använder rädslan för det annorlunda (med terrorism som förevändning) för övervakning och inlåsning över absurditetens gräns. En affärsidé som glatt utnyttjas av diverse "företagare".

Samtidigt med detta så ser vi hur ett datalagringsdirektiv kan användas för att ytterligare registrera och kontrollera våra liv, där mobiltelefonerna kan liknas vid elektroniska fotbojor, hur olika organisationer vill begränsa internet till att bara vara en försäljningskanal i stället för att vara en plats där vi fritt kan kommunicera och samtala med varandra och där kunskap och kultur kan utvecklas. Vilket även kan ge en skjuts åt sysselsättningen, om inte gammelmodiga regler stoppar kreativitet och utveckling.

Låter det som en osnuten, självisk tonåring? Eller en fara för samhället? Jag vill nog snarare mena att engagerade, kunniga personer som Gun Svensson ger oss hopp om demokratins överlevnad. De behövs, även i riksdagen!

Vad har Piteås inlåsta dementa åldringar med piratpartiet att göra?

Häromdagen skrev jag en notis där jag exemplifierade lokala aspekter på integritetsfrågan med "hur medborgarna handskas med i bl a äldreomsorgen".

Igår kväll visade Uppdrag granskning ett reportage hur det står till i sossestyrda Piteå kommun med demensvården. Modiga anställda visade hur de dementa på en hel avdelning låses in över natten. Utan tillsyn. Rummen låses, korridoren låses. Ingen nattpersonal. En del av de dementa kan själva låsa upp sina dörrar vilket leder till att de kan trampa runt i korridoren i timmar, utan att tas omhand. Bara två av de åtta har ett trygghetslarm, som skulle larma personal längre bort på andra avdelningar (som skall se till flera avdelningar samt även inlåsta äldre flera mil bort i kommunen, enl uppgift i programmet). Men inte heller de kan sköta larmet.

De måste råka sätta igång något annat larm för att få hjälp av personal på annan avdelning. Om denna inte är upptagen förstås... Detta är inte värdigt och tryggt.

Dessutom så vittnade personalen om att de på olika sätt måste tillgripa tvång när åldringar t ex ska göra naturbehov. Av tidsbrist. Bemanningen tillåter dem inte att ta den tid som behövs för sköta det på ett snyggt och människovärdigt sätt.
Och personal ger lugnande mediciner till de dementa för att lugna dem. De har inte tid att ta hand om dem. Vilket socialstyrelsens representant i programmet menade var helt emot reglerna. Liksom att lämna en hel avdelning äldre utan tillsyn på natten och i stället låsa in dem.

Det hedrar personalen som gjort en anmälan om detta. Men skam till berörda chefer och ansvariga politiker, som inte rättat till bristerna, och som därmed begått lagbrott. Dessutom redovisades i programmet att pengar funnits, men sparats. Då duger det inte att skylla på regeringen. Piteå kommun har inte sänkt skatten.

Vad är detta annat än ett exempel på grava integritetskränkningar? Sådana integritetskränkningar som piratpartiet vill bekämpa. Men när man (övriga partier) inför FRA-lag och tydligen även vill smyga igenom ett datalagringsdirektiv (se DN-artikeln om det), då är det inte underligt att man blundar för integritetskränkningar av dementa äldre heller.

Har du rent mjöl i påsen, lille vän?

Den som har rent mjöl i påsen har inget att frukta av FRA-avlyssninge med flera integritetskränkande lagar. Så brukar argumentationen gå till försvar för FRA-lagen. Och för andra integritetskränkningar.

Här några snabba motargument jag hittade.

o) Människor låser toaletten om sig. Det är ett exempel på att man har ett grundläggande behov av en intim sfär, skyddad från både främlingar och bekanta. Låser inte du toan om dig, åtminstone om du inte är hemma?
o) Detta inkluderar också förtrolig kommunikation — det upplevs vanligen obehagligt när någon ”tjuvlyssnar”. Gillar du att bli tjuvlyssnad på?
o) Många tycker av samma anledning att det är obehagligt att få sitt liv kartlagt, även om det inte finns något konkret som döljs. Det finns därför regler för hur staten och företag (såsom ICA, Google, VISA, …) får samla och inte får kartlägga och samla data om individer.
o) Historien visar att man har goda skäl att vara restriktiv. Betänk de otaliga obehagliga fall av läckor och informationsmissbruk som förekommit. Betänk extremfall som Östtyskland — de allra flesta hade ”inget att dölja” där heller — var deras övervakningssamhälle acceptabelt för det? För oss?
o) Klausuler om detta finns till och med inskrivet i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, och i Europakonventionen. Vi har i hundratals år haft en stark tradition av skyddet för en privat zon. De brev du öppnar är oöppnade, olästa och oregistrerade. Intill nu i vart fall. Dina telefonsamtal var inte avlyssnade (om ej brottsmisstanke föreligger).
o) Vi har en grundlagsskyddad rätt till förtrolig kommunikation. De som använder denna rätt skall ej bli misstänkliggjorda eller avkrävas förklaring. Anledningen är att historien har visat att allt annat leder till olevbara samhällen. Med FRA, DLD (datalagringsdirektivet) och IPRED bryts denna tradition till spillror.

Kräver svar av kandidaterna!

Jag skrev för en tid sedan till fp:s riksdagskandidater i Norrbotten en fråga om var de stod i FRA-frågan, Ipred och datalagringsdirektivet. Har hittills fått ETT svar. Men var är de andra?

Nu har mitt tålamod tagit slut. Skickar mina frågor till lokaltidningen PT också, och utökar frågan att gälla samtliga partiers kandidater! Uteblivna svar ser jag som nonchalans emot väljarna!

Jag skrev såhär till PT:
"Inför valet i september (det är snart det!) vill jag ha svar på följande frågor från samtliga riksdagskandidater i länet! Detta eftersom det framgått dåligt intill nu var ni står, och jag vet att fler än jag vill veta var just du står i dessa viktiga frågor!!!

1. FRA-lagen. Bevaras eller rivas upp och göras om på ett integritets- och rättssäkert sätt.

2. Ipred. (Det som ger upphovsrättsindustrin rätt att agera polis även med tvivelaktig bevisning.) Bevaras eller avskaffas.

3. Datalagringsdirektivet. Ställer du dig bakom det - eller är du beredd att skriva på Väljarkontraktet: Nej till datalagring, som 2 fp-are startat men som även andra skrivit på?
http://nejtilldatalagring.blogspot.com/
(Införs direktivet i Sverige innebär det att alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden och inloggningar på internet kommer lagras.
Myndigheter kommer kunna veta vem som kommunicerade med vem, när det skedde, var de kommunicerande befann sig, och vilken typ av kommunikation som användes.)

Dessa frågor har kommit i skymundan i traditionella media, men är inte desto mindre viktiga för många av oss väljare, så vi vet hur vi ska kryssa rätt."

Var står riksdagskandidaterna i ditt län?

Jag har varit folkpartist, men varje läsare av denna blogg vet att jag anser att fp i flera avseenden lämnat den socialliberala linje som intill för snart tio år sedan var dess politik. Jag råkade hitta dessa rader i fp-Norrbottens program inför valet. De låter ju inte illa. Om än väl undanskymda och delvis lite kryptiska, men ändå.

"Under de senaste åren har användningen av Internet och de möjligheter till informationsutbyte, åsiktsbildning, faktainhämtning och kulturkonsumtion som detta ger lett till många viktiga diskussioner. Genom nya lagar och domslut har nu frågan ställts på sin spets. Enligt Folkpartiets bedömning är behovet av en ny sammanhållen lagstiftning för upphovsrätten på Internet akut. Dagens lagstiftning tar uppenbarligen inte hänsyn till den positiva kraft för kunskaps- kultur- och informationsutbyte i världen som finns i fildelningen och i andra tekniker utan pressar in något helt nytt i en form som försökte lösa 1900-talets upphovsrättsproblem. Målet för en ny lagstiftning ska alltså inte vara att förhindra fildelning. Målet ska istället vara att skapa en lagstiftning som både gynnar den kunskaps- och kulturexplosion som fildelning och annan teknik innebär, samtidigt som man skyddar upphovsmännens intresse."

Skrev därför tre raka frågor till toppnamnen på riksdagslistan i Norrbotten. Jag vill veta deras inställning betr FRA-lagen, Ipred och Datalagringsdirektivet. Vi får se om och hur de svarar...

Samtidigt leker jag med tanken att pressa även andra partiers kandidater på dessa punkter. Kanske något för andra att också göra?

Kd piraterna?

Idag har kristdemokraterna ett slags avspark inför valet och Göran Hägglund förekommer ofta i media. Han sprutar ut ord om allt - och intet.
En sak är att han anser att kd står för något annat än liberalism och socialism. Vem trodde något annat? Men så slänger han ut i en bisats att liberalismen bara handlar om pengar. Och kd anser att livet är mera än pengar. Självklart. Men varken socialismen eller - och än mindre - liberalismen handlar om pengar. Till och med Adam Smith såg vidare än till det ekonomiska perspektivet, även om det senare lyfts fram mest på senare tid. Och nyliberalerna, som egentligen är neokonservativa, har ju spårat ur till att främst betona ekonomin. Men det gör inte Hägglunds påstående sannare! Men jag förstår att han försöker inmuta en nisch, och då blir det svårt att hitta någon ideologi som passar honom. I stället lånar han friskt från flera håll och mixar till det.

I ett avseende är dock Hägglund konsekvent, har lyfter alltid - även nu - fram familjen, kärnfamiljen. Det sker även när han ställer staten emot "den vanliga människan", ett för kd nytt tema som han förde fram för bara några veckor sedan. På något sätt vill han framställa kd som en garant för (en "gränspolis", ska detta polisiära tänkande aldrig ta ett slut) att staten inte ska lägga sig i människornas liv med en mängd regler och lagar. Men han menar inte individen (det är ju ett liberalt begrepp) utan kärnfamiljen som ska bestämma vid köksbordet hur de ska ha det. Parentes: jag tycker mig minnas att Gudrun Schyman sagt något liknande på den tiden hon var partiledare för vänsterpartiet.

Ja, som Hägglund går på i motståndet mot staten och kontrollsamhället får jag ett svindlande ögonblick känslan av att han är piratpartist. Eller i vart fall vill fiska lite i de vattnen. Men som alla (?) minns så hade kd inte minsta protest emot FRA-lagen, det största och principiellt viktigaste ingreppet i modern tid emot medborgarnas personliga integritet. Inte har jag märkt något från kd heller betr t ex Ipred eller datalagringsdirektivet. I vart fall inget som skulle kunna tolkas som försvar för rättssäkerhet eller integritet! Tvärtom!

När man ser till kd:s historia så blir det svårt att tro på deras nyvunna vurm för att värna den lilla människan emot staten och kontrollsamhället.

En intressant detalj, i vart fall för den som varit med några år, är att kd nu plötsligt anser att staten ska uppfylla sina förpliktelser gentemot medborgarna när det gäller den s.k. välfärdsservicen. Även här har det mest varit Storebror för kd. Men tankegångarna nu får mig att minnas folkpartiets förslag på 90-talet om välfärdskontrakt. På 90-talet var fp ju ännu ett socialliberalt parti med Bengt Westerberg som partiledare. Då ansåg fp just att det inte var bara staten som skulle styra och ställa och ta in skatter, utan att skattebetalarna också skulle ha något slags garanti för att välfärdssystemen fungerade. En tanke som fick socialdemokraterna att rysa av obehag. Sedan skedde ju ett skifte inom fp och betoningen blev att ställa krav på medborgarna i st f på staten.

Nå, den grejen vore bra om kd tog sig an. I övrigt har jag svårt att finna det trovärdiga i de olika spretande förslagen, som mest handlar om en attityd i strid mot tidigare kd-tänkande. Summerar man kd:s "nya look" så blir det nog en övervikt ändå för den gamla social- och värdekonservatismen. Om än med lite nytt språkbruk.

Hägglunds gäng blir varken liberaler eller pirater. Tyvärr.

Datalagringsdirektivet och riksdagskandidaterna

Detta är en lägesrapport betr vilka riksdagskandidater som skrivit på Väljarkontraktet emot datalagringsdirektivet.

Det mest anmärkningsvärda är att INGEN från de två största partierna skrivit på. Ingen socialdemokrat! Ingen moderat - inte Karl Sigfrid, ja, inte ens Mary X Jensen (Mina Moderata Karameller)!

Nå, tillströmningen av kandidater som vågar säga ifrån betr de integritetskränkningar som datalagringsdirektivet innebär är inte imponerande vad gäller vänsterpartiet (en kandidat), miljöpartiet (en kandidat) eller kristdemokraterna (noll... ) heller.

Två centerpartister har dock fattat mod: Erik Hultin och Håkan Thornell.

Helt uppenbart är dock att det största motståndet emot datalagringsdirektivet finns hos folkpartiets och piratpartiets kandidater.

I dagsläget har tio fp-kandidater skrivit på kontraktet. Naturligtvis borde det vara ännu fler. Minst en per valkrets är mitt minimikrav... Vad jag förstår är t ex den integritetsvärnande och internetvänliga FRA-motståndaren Annika Beijbom helt emot direktivet, men jag saknar henne ännu på listan.

Problemet med alla riksdagspartier är ju att deras kandidater "bara" kandiderar i en valkrets. Camilla Lindberg t ex kan man bara välja och kryssa om man ska välja i Dalarna.

Det problemet finns inte betr piratpartiet. Det har ett antal kandidater som ställer upp i hela landet. Och f.n. har fyra av dessa skrivit på kontraktet, jag hoppas på fler. Självfallet (!) har pp flest kandidater totalt sett som skrivit på väljarkontraktet emot datalagring. Men nog är det lite märkligt att inte alla gjort det. Som jag ser det ökar både den enskilde pp-kandidatens och piratpartiets trovärdighet om alla ställer upp och klart deklarerar sitt NEJ i en fråga som så uppenbart ligger i linje med partiets uppfattning.