Integritet är en mänsklig rättighet, fr f a för "vanligt folk" Betr FRA och dagens skandaler

Hur hänger det ihop detta med FRA,  FRA-lagen och de avlyssningsskandaler som i dessa dagar poppar upp hela tiden. Där både USA, Storbritannien och Sverige är inblandade. Uppenbarligen i ett mönster som vi inte riktigt velat se. Om än anat.
Nå, nu slipper jag försöka reda ut det här. För det har andra gjort.
Först några skäl för att FRA-lagen ska avskaffas. Och ev ersättas av något rättssäkert som inte kränker vår integritet.

1. FRA-lagen bryter mot grundläggande demokratiska principer
2. Signalspaning hör inte hemma i civila kommunikationsnät
3. FRA samlar enorma mängder data om oskyldiga
4.  De rödgröna går inte att lita på betr viljan att riva upp FRA-lagen
5. Alliansregeringen kan vi lita på att den inte kommer att riva upp FRA-lagen
6. Integriteten går före effektiviteten
7. Vågar regeringen redovisa omfattningen av FRAs spaning?
8. FRA-lagen innebär ett permanent undantagstillstånd 

Idag ser vi att FRA samarbetar med andra liknande organ i USA och Storbritannien, ja kanske med fler. Oftast har det förnekats, samtidigt som de sagts att det är "naturligt" med sådant samarbete, som brukar kallas "informationsutbyte". 

Vi kan i hög grad tacka E Snowden för att han avslöjat det enorma avlyssnandet som amerikanerna sysslar med, delvis tidigare förnekat, delvis också okänt - i vart fall för ett antal statschefer i "vänligt sinnade stater", vilka med all rätt blivit upprörda.  

Fortfarande finns det politiker och "säkerhetsbyråkrater" som anser att denna gigantiska övervakning och avlyssning är viktig för staternas säkerhet och för terrorbekämpning. Några direkt konkreta bevis för har vi aldrig fått, däremot svårkontrollerbara antydningar. Däremot vet vi att det som samlas in är sådana enorma volymer att de är minst sagt svårhanterbara rent praktiskt, i synnerhet om eventuellt viktiga data ska kunna vaskas fram snabbt. 

När nu diverse höjdare blir upprörda över att deras samtal med mera registreras och avlyssnas, så ska vi veta att de är inte ensamma om att hamna i FRAs och andra avlyssnares garn. Det blir eller kan vi alla bli. Och höjdarna är ju de som godkänt och sanktionerat avlyssningen/registreringen. Så jag frågar mig varför de blir så upprörda?  Det är ju så de vill ha det för deras undersåtar... 

Nu menar jag att integritet är en mänsklig rättighet, att inte i oträngt mål behöva bli avlyssnad, registrerad och kartlagd, inpassad i sociogram etc. Det kan givetvis ibland behövas och vara lämpligt med något slags signalspaning mot individer eller grupper av individer som sysslar med spioneri, terrorförberedelser eller liknande grov kriminalitet. Men då mot misstänkta. Inte mot hela folk. För att det är integritetskränkande - och kan missbrukas t ex för att bekämpa andra åsikter än de av dagens överhet godkända. Dvs kränker yttrande- och åsiktsfriheten. Dessutom är det inte effektivt och väldigt resurskrävande. 

Och som Gun Svensson, "Farmor Gun",  skriver i sin bloggpost av 3 november : Signalspaningen missar folkets signaler. 

Där har hon en viktig poäng. Signalspaningen fjärmar makten från folket. Med FRA-lagens metoder så avlyssnar de folket, men förmår inte tolka vad folket vill. Att avlyssna är inte detsamma som att höra och förstå! 

F.ö. är Gun Svenssons text en utomordentlig genomgång av dagsläget beträffande säkerhetsindustrin och hur våra politiker inte förstår hur de genom att följa "FRA-byråkraternas" intentioner gått ifrån grundläggande demokratiska principer. Hon citerar med gillande en DN-artikel av Peter Wolodarski. Ett citat som är väl värt att läsa. Hon har också ett stort antal andra små citat och länkar till artiklar som är värdefulla att ta del av för den som vill sätta sig in i denna problematik - och varför massövervakningen är så farlig.  

Jag rekommenderar i hög grad hennes text till läsning. Gun Svensson menar dessutom att inget annat parti än piratpartiet är att lita på in integritetsfrågan. 

Det kan också vara viktigt att repetera hur FRA-lagen kom till, och varför den inte borde ha kommit till genom att läsa fd riksdagsmannen Hans Lindblads skarpa analys av detta. 

Läs här och här. 

Liberalt uppvaknande inom fp betr integritet?

Konstaterar, lätt förvånad, efter en snabb genomgång av aktuella kommentarer att det plötsligt finns ett flera signaler om ett liberalt uppvaknande bland folkpartister.

Exempelvis.
Cecilia Wikström, EU-parlamentariker, om Teliaaffären.

Cecilia Wikström noterar också, med beklagande, att EU beslutat om PNR-direktivet, som är ett avtal som inte säkrar EU-medborgarnas rätt till dataskydd vid resor till USA.

Mark Klamberg, som själv mer eller mindre gett upp hoppet om fp i integritetsfrågorna, noterar ett fp-initiativ i rätt riktning betr signalspaning.

Madeleine Sjöstedt, fp-borgarråd i Stockholm, vill att Stockholms stad ska bojkotta TeliaSonera, så länge företaget agerar som det gör i diktaturstater. (Formellt uttryckt som "översyn av upphandlingskriterier".)

Nu gör ett par flugor ingen sommar, men det ger ändå ett visst hopp, trots Johan Pehrsson.

Ett sätt för fp att försöka visa att det intresserar sig för integritet är att seriöst bevaka, i liberal anda, betänkande 2011/12:JuU8 De brottsbekämpande myndigheternas tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation. På sätt och vis kan det ses som en uppföljning av datalagringsdirektivet, som ska träda i kraft redan den 1 maj.

Det är värt att notera att datalagringsdirektivet inte alls reglerar utlämning av uppgifter, vilket bloggen "Upphovsträtan" uppmärksammar. Egentligen behöver Sverige inte lämna ut några som helst uppgifter som lagras i enlighet med direktivet. Var tröskeln ska ligga kan (ska) Sverige självt bestämma.

Justitieutskottets betänkande (förslag) ska justeras den 26 april och efter ett par bordläggningar ska riksdagen debattera det den 10 maj - redan!
Hög tid för integritetsvärnande riksdagsledamöter - i alla partier - att agera! Och för oss alla att påminna dem. Och för utomparlamentariska liberaldemokraterna och piratpartiet att påminna om också.

Ska staten hjälpa diktaturer att förtrycka demokratiska krafter?

Ska svenska staten hjälpa diktaturer att förtrycka demokratiska krafter?
Den frågan ställer jag mig, efter avslöjandet att till stor del statligt ägda Telia-Sonera agerar som villiga drängar för att hjälpa diktaturer att hålla koll på sina medborgares åsikter och var de befinner sig, för att trakassera, misshandla, fängsla och döda de som diktaturen inte gillar.

Gårdagens Uppdrag Granskning var än mer upprörande än de förhandspuffar som föregick sändningen.
Jag anser att Telias affärer i ett antal diktaturstater är minst lika upprörande som Sveriges avtal att sälja vapen och vapenteknologi (inklusive "signalspaning") till Saudiarabien.
I båda fallen är Sverige inblandat i att hjälpa diktaturer, och för att förtrycka sina medborgare, kränka mänskliga rättigheter och förhindra demokrati.

Telia-Soneras största ägare är den svenska staten. Bolaget går utomordentligt bra, även om den senaste rapporten visar lite vikande siffror. Det intressanta är att en stor och ökande andel av vinsten kommer från Telias agerande (via dotterbolag) i ett antal diktaturstater i östeuropa (t ex Vitryssland) och i fd sovjetstater (som Azerbadjan, Uzbekistan m fl) i Asien. Länder där myndigheterna (dikaturens polis och "säkerhetstjänst") kräver och får 100% hjälp av och tillgång till allt vad som sker i Telias dotterbolags mobilnät. Avlyssning och positionering, i realtid. Detta är ju till och med ett snäpp värre än det i formellt demokratisk ordning införda datalagringsdirektivet i Sverige. Just för att det sker i realtid.

Men glöm inte att vi i Sverige har ett antal lagar som ger myndigheterna i det närmaste samma möjligheter att övervaka medborgarna. Även om de sägs inte ska användas emot de som är i opposition. Men som kan missbrukas, och vad vet vi sker under sekretess?
Jag använder min mobil minsta möjligt. Men hur kan svenska folket vara så naivt att det låter politikerna stifta lagar som binder ris åt våra ryggar? Med lagar som kan missbrukas redan idag, som är onödiga och ineffektiva, och som i "trängt läge" snabbt kan skärpas för att i demokratins namn sätta demokratin ur spel. Hur kan det komma sig att piratpartiet i stort sett är det enda som protesterar emot dessa lagar?

Det parti som fortfarande kallar sig liberalt, dvs folkpartiet, borde ju vara det första som kraftfullt och konsekvent värnade om integritet och demokrati och emot massövervakning av folket. I stället har fp flera gånger under senare år snarare gått i spetsen för alltmer övervakning.

När Telia nu pressas på varför de så villigt agerar diktaturers drängar, så svarar det att de måste följa "lokala lagar". Dvs Telia låter diktatoriska lagar vara förevändning för att låta polis och "lokala SÄPO" flytta in i Telias lokaler och koppla upp sig i deras nät, används s.k. svarta lådor.

Det är ju ingen nyhet precis att diktaturer använder alla medel, även div IT-teknologi, för att förtrycka och förfölja opposition. Och det är givetvis känt även av Telia. Men trots sina vackra ord om etik och att främja demokrati så springer Telia snabbt från dessa och agerar diktaturdräng. Det är MAMMON, pengarna som betyder allt. Även för statsägda Telia. För det är i diktaturstater som Telia tjänar allt större del av sin vinst, som ger ägarna (inklusive staten) fin utdelning. Och fina bonusar till VD och andra toppar.
Och studerar man koncernchefen i Telias minspel och tonläge så anser han inte att det är ett alternativ att ens överväga att Telia drar sig bort från dessa marknader. "Man kan ju drar bort, men... ", ungefär så säger och menar han.

Och underförstått, och som det kommer att argumenteras kring detta, så menar han/Telias ledning, att om inte de säljer sina tjänster till diktaturen så gör andra det. Precis så som vapenindustrin, och dess anhängare, brukar argumentera.

Jag godkänner inte det resonemanget. Kommersiell verksamhet går visserligen ut på att gå runt och helst tjäna pengar. Till och med statligt ägd. Men inte till varje pris, inte till priset av blod och liv och att undergräva demokrati. Även i affärsverksamhet måste det finna moraliska värderingar.

Det är ju bl a därför vi har konsumentskydd och olika förbud som ska förhindra skadliga produkter. Demokrati i meningen yttrandefrihet och skydd mot förföljelse ska ha minst samma skydd! Oavsett "lokala lagar"!

Läs i sammanhanget även t ex denna blogg av Ola Theander, Naivitet härskar. Länk.

Självfallet borde staten som ägare se till att dess bolag inte gynnar diktaturer! Vare sig bolagen är helägda eller delägda. På samma sätt ska staten se till att de leverantörer (t ex av vapen) inte agerar för att stöjda diktaturer. Jag vill gärna tro att både svenska folket och dess politiker anser att demokrati är att föredra före diktatur.
Att hänvisa till odemokratiska regimers lagar är den obotfärdiges förhinder. Att lyda order, och överhetens påbud, det gjorde även Hitlers drängar.

PS. Ser nu att bl a Cecilia Wikström, EU-parlamentariker (fp), reagerat kraftfullt i AB i denna fråga.

Ska polisen få använda FRA:s signalspaning. Eller klara sig utan?

DN uppmärksammmar idag att Datainspektionen är kritisk till att den vanliga "öppna" polisen ska få använda FRA (med FRA-lagen) för signalspaning. Det är givetvis en riktig kritik.

Av DN framgår också att Mark Klamberg, forskare på juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, och välkänd bloggare. Han menar att regeringen även borde ha utrett alternativet att klara sig utan signalspaning. Bra alternativ vore, enligt Mark Klamberg, om Säpo och polisen i stället får ut information från teleoperatörerna.

– Man använder sig i dag av liknande metoder för inhemsk kommunikation och borde kunna göra det även för utländsk kommunikation, säger han.

Mark Klamberg menar att det skulle minska risken att man spanar på oskyldiga.

Jag kan bara instämma i både Datainspektionens och Mark Klambergs kritik. Men när nu FRA-lag finns så är det en given följd att fler vill använda den för sina syften. Vilka inte alls var meningen från början. Eller det sas i alla fall inte rent ut.

FRA-lagens kritiker varnade för detta, men FRA-kramarna viftade bort kritiken. Nu ser vi hur det vi befarat inträffar. Har överheten skaffat ett instrument, så blir ropen kraftiga att använda det även till det som det sas inte skulle användas till.

Okunniga (?) politiker lämnar över makten till byråkrater med säkerhetsnoja.

Så tas ännu ett i nedmonteringen av demokratiska rättigheter. I julbrådskan och med hjälp av slätkammade riksdagledamöter i partier som man trott bättre om. Dvs tills för några år sedan.
De traditionella media, vars huvuduppgift är att bevaka makten och skydda demokratin (nä, att tjäna pengar är inte huvuduppgiften!) de lyfter knappt på ögonbrynet när det sipprar ut att Beatric Ask, Tant Gredelin, vill utvidga FRA-lagen och öppna FRA-shoppen för fler myndigheter.

Den behöver moderniseras tyckte jag att hon sa. Det har hon ju rätt i, den var ju feltänkt och omodern redan från början, så den rimliga moderniseringen vore självfallet att helt avskaffa lagen.

Jag hinner knappt andas ut och svälja innan nästa besked kommer. Ask, dvs alliansregeringen har kommit överens med socialdemokraterna att genomföra Asks förslag.
Hur dum får man vara, Juholt? Eller bryr du och ditt parti dig inte om försvaret av vår rättighet till integritet och yttrandefrihet? En gång försökte ju ni i sossestyret inbilla oss att ni var emot FRA-lagen. Men det var förstås bara en taktisk fint.

FRA-lagen infördes efter långa och hårda diskussioner och protester från anhängare av ett fritt samhälle, där man håller efter brottslingar, men låter vanligt folks privatliv vara i fred. I varje alliansparti fanns kritiker, flest inom folkpartiet, det parti som kallade sig liberalt, dvs frihetens försvarare. Och tre fd fp-ledare gick ut och angrep FRA-lagen. Men allt motstånd inom de "frihetsälskande" allianspartierna mosades ner av partipiskor, mobbning och hot. Längst höll Camilla Lindberg (fp)ut.

Detta gjorde att piratparitet, utanför riksdagan, fick dra det tunga lasset. Utan tillgång till gammelmedia, men med stark internetnärvaro.
Så verkar det vara nu också, det är på internet som uppmärksammas detta nya käftslag emot oss medborgare.

Det var ju så att FRA-kramarna bedyrade att FRA-lagen INTE skulle användas av fler är FRA. ABSOLUT inte av t ex SÄPO eller Rikskrim. För de har ju andra uppdrag.

Kom också ihåg att FRA-lagen INTE avser att spana på misstänkta, eller mot konkreta hot mot rikets säkerhet. Nej, FRA:s signalspaning är en massiv avlyssning (spaning) av oss alla, allt vad vi gör och som passerar internet. Inklusive privata mail och bloggar.

På internet har allt detta givetvis kommenterats redan. Hur tidigare löften brutit, hur den förnekade ändamålsglidningen sker (smygutvidgningen). Att givetvis finns ingen möjlighet att skydda den privata integriteten i detta sammanhang annat än genom att avskaffa FRA-lagen. Generell spaning på alla drabbar per definiton allas vår integritet. Även den oskyldige som inte (ännu) utsatts för någon extremt brådskade gryningsräd av tungt beväpnade maskerade män.

Mark Klamberg utreder de tekniskt-juridiska aspekterna, i tonen lågmäld, men i sak bitande kritisk. Andra kan sämre dölja sin bitterhet över detta, om än inte oväntade, men stora svek.

Min fråga är hur länge folk ska låta sig sövas av den politiska tystnaden där knapptryckandet i riksdagen är viktigare än att bevaka demokratins intressen.

Men jag frågar mig också vart Sverige är på väg. Med ett övervakningssystem (ineffektivt, men ändå) som ligger i repressiv nivå med sådana stater som Iran och Syrien. Inser inte våra ledande politiker, de med piskorna, att de monterar ner demokratin, i demokratins namn? Övervakning är faktiskt inte frihet. Att inte våga diskutera är inte demokrati.

VEM styr?
Kan det vara så att våra i det mesta idélösa men maktsugna partier är på väg att gå från förvaltande till förmynderi.

Och är det så att det i verkligheten är ett gäng byråkrater med säkerhetsnoja, men utan demokratisk grundsyn, som har tagit över ratten helt?

Jag är allvarligt oroad. Jag vill inte ha ett samhälle där jag om jag diskuterar terrorism (vilket jag ofta gör) ska riskera att familjen ska väckas av adrenalinstinna tungt beväpnade män, som gått på dåligt underlag och slarvigt analyserad internettrafik.

Hur långt från medborgarna får politikerna gå? Eller låta sina byråkrater gå.

(En något slimmad version av detta har tillställts bl PT).

Johan Pehrssons "liberaler" vill svenska folket illa

I min blogglista har jag satt etiketten "där finns liberaler" på Fp i Eslövs blogg. Jag måste säga att det fortfarande känns smärtsamt att särskilt behöva påpeka att det (ännu) faktiskt finns folkpartister som är liberaler. Det borde ju vara en självklarhet. Tyvärr vet vi alla att det inte är så numera.

I senaste Fp-Eslöv-bloggen skriver Daniel Rhodin under rubriken: Polisstaten Sverige. Han påminner om ett uttalande av FRA-chefen Åkesson, för ett par år sedan där denne sa: FRA ska signalspana för att kartlägga yttre hot mot landet. Ändå odlas uppfattningen att FRA skall lyssna på alla svenskars telefonsamtal, läsa deras e-post och sms. En vidrig tanke. Hur kan så många tro att en demokratiskt vald riksdag skulle vilja sitt folk så illa?

Och Daniel påpekar att det i vart fall finns en sådan politiker, folkpartiets Johan Pehrson! Denne tycker att det är viktigt att ge SÄPO möjligheten att, som han uttrycker det, "signalspana" efter inrikes hot. (Tyvärr mumlas det instämmanden från andra också. Det var väl det Morgan Johansson (s) menade också.)

"Termen "signalspaning" används i huvudsak för att inte rakt ut säga vad det handlar om: genomsökning av SMS, telefonsamtal, e-post och internettrafik. I FRA-fallet påpekade kritikerna att inhemsk datatrafik ofta går över landets gränser. Trafik kan routas på olika sätt beroende på nätverkslasten. Att skicka/läsa e-post på gmail, hotmail eller liknade är förstås också sådant som FRA redan idag kan avlyssna. Nu vill Folkpartiet alltså att SÄPO ska få göra samma sak för även strikt inhemsk trafik. En alldeles enorm integritetskränkning mot helt oskyldiga medborgare kommer bli ett faktum om Pehrson och Ask får hållas. Pehrson problematiserar inte alls runt grundläggande fri- och rättigheter."

Daniel Rhodin undrar hur det kunde gå så illa med ett parti som kallar sig liberalt. Min kommentar blir att fp idag inte är ett liberalt parti. Lyckligtvis finns ännu några liberaler kvar, sådana som Daniel, men det gör inte partiet som sådant liberalt!

Liksom Daniel kan jag inte riktigt förstå att det kunde gå så illa i för ett parti med så stolta liberala traditioner. Hur kunde en kombination av batongviftare, övervakare och makthungriga "nyliberaler" få ta över fp?

Det känns mycket plågsamt för den som i princip gett hela sitt liv för folkpartiet. Så länge det var liberalt.

En av de kvarvarande liberalerna, Mark Klamberg, ger på sin blogg en mera strikt och känslobefriad analys av problematiken med vem som ska få "signalspana".

Direktdemokrati a la FRA....

Såg en kommentar om direktdemokrati som blir rätt kul, om man drar ut konsekvenserna.
Direktdemokrati genom datorer och internet!
Bestickande tanke. Om nu alla hade datorer...

Men, hur kan någon komma med denna tanke i dessa dagar med FRA-debatt???

"Trafikstråk" direkt från vår valurna i burken till FRA, så vet de direkt vad de "behöver" veta.

Nej tack, valhemligheten vill vi inte offra på ..... "signalspaningens altare". Nu när vi inte ens kan kontakta en tidningsredaktion eller en advokat och vara säker.
Möjligen en präst.

...
För övrigt rekommenderar jag er att läsa denna länk, om trafikstråk mm.
http://motbilder.se/2008/09/30/trafikstrak-forklarat/#comment-2956

FRA. Det kvittar lika...

Jag nämnde i förra inlägget att under Leni Björklunds tid så slöt sosseregeringen ett avtal med Saudi-arabien om militärt samarbete inkl signalspaning, gav en länk till artikel i Di.

Saudi-historien visar att i dessa frågor är de facto sossar och moderater samma goda (dvs dåliga) kålsupare. Det kvittar lika. Scaber nestor påpekar att avtalet har stora likheter med det som Odenberg slöt med USA. Nu kan man i och för sig påpeka att USA är en demokrati, vilket knappast kan sägas om Saudi-Arabien.

Att sossarna nu är emot FRA-lagen kan nog bero på att de såg en chans att "riskfritt" opponera mot regeríngen. Och vinna poäng i opinionen.
Det ska vi vara tacksamma för.
Samtidigt innebär det en risk. De kan ju svänga och trixa till det i sista stund så de "kan" undvika en FRA-negativ motion. Därför gäller det för de sex fp-kvinnorna att snabbt binda upp sossarna. Man blir onekligen misstänksam när man ser hur politik på "toppnivå" numera hanteras.

Betr "kvitta" så undrar man varför inte sossarna nekade kvittning av den tvångssjukskrivne Karl Sigfrid. Det hade det ju kunnat göra, enl initierad källa.
Ett möjligt svar är att sossarna själva vill ha kvar denna möjlighet att handskas med trilskande ledamöter i sitt eget parti.

11 sept, en dag att minnas med blandade känslor.

Idag är det den 11 september. Ja, jag minns mycket väl den dagen år 2001. Jag var ute på internet och hade samtidigt radion på. Det blev en märklig mix av intryck som strömmade emot mig. På internet fick jag nyheten nära nog i realtid. Nyhetsuppläsarna i radio var mycket upphetsade men verkade som om de inte ändå ville tro de som hände. Inte kan väl ett flygplan krascha rakt in i en skyskrapa?

Men det kunde det. Inte ens USAs signalspanare kunde förutse det, de hade för mycket information som de inte kunde analysera. Och genast exploderade George Bush i ett onyanserat muslimhat, som visade att han inte heller hade förmåga till analys.

Två år senare var min hustru på ambassaden i Manila, ja det fanns en ambassad där då. - Detta var ju före Carl Bildts tid som utrikesminister. - Det var också en snarast bisarr upplevelse det som hände där, många hotfulla och märkliga saker som jag inte ska relatera här, telefonsamtal fram och tillbaka mellan Sverige och henne och ambassaden och mina meddelanden till UD. Allt medan det samtidigt kom allt mera skrämmande rapporter om vad som hänt Anna Lindh.

Som kontrast dock det som hände 2005. Den 11 sept för tre år sedan föddes vår son. Och det var en i grunden odelat positiv händelse, även om han hade för bråttom och kom nästan sju veckor för tidigt. Just nu springer han omkring och kvittrar av glädje över ett par presenter han fått på morgonen. Det är ju vardag idag, liksom i morgon, men till helgen blir det mera firande. Massor av gäster, god mat med mera. Vi ser verkligen lille Erik som en gåva!

För hans - och alla andra barns - skull måste vi kämpa på för att göra världen bättre! En värld där de kan leva i fred och frihet och där de kan utvecklas utan förtryck av något slag.

Läser denna dag i Kyrkans Tidning att präster vill ha undantag från FRA-lagen.
Ja, sannerligen säger jag Eder, alla bör vi ha undantag från FRA-lagen. Må den avskaffas.

Gud beskydde oss från FRA-lagen!

FRA-lagen en skvader som inte kan flyga

Varför trassla till det ytterligare? Varför söker centern genom sitt hugskott förvirra till debatten om signalspaning?
Är det för att binda upp sina egna interna kritiker, eller är det ett spel för att rädda ansiktet på regeringen, Tolgfors och FRA-lagen?

Hur är det möjligt att annars sansade och intelligenta människor som Erik Ullenhag, fps partisekreterare "går på" centerutspelet? OK, han är ju partitjänsteman och måste följa parti-ledningen. Men hur kan t ex SvDs ledarsida också gå på bluffen?
Centerutspelets försvarare vill se kompletta nya lagförslag från motståndarna, men själva har de bara ett hugskott utan konkretion vad gäller dess tekniska genomförbarhet för att ge det eftersträvade (begränsade) intergritetsskyddet, men medger i bisatser att det har brister i effektivitet (i informationsinsamlande). Alltså ej bra nog för info-insamling, och utan reellt integritetsskydd.

Det måste ju då ändå vara helt klart att FRA-lagen är en skvader. Den kan inte flyga. Den är farlig, kränkande för integriteten utan att ge det resultat som den sägs ska ge.

Min slutsats blir att lagens förespråkare struntar i detta, för dem är det en prestigefråga. Några kanske inte satt sig in i det hela tillräckligt, men det kan väl knappast gälla de i regeringen och partiledningarna i alliansen? Eller? Men alla tvivlare då, som grubblar hur centerns skvader ska lösa deras samvetskonflikt, har de inte orkat läsa alla invändningar som finns? Som framförts inte "bara" i bloggar och e-mail utan också i tidningsartiklar t ex i AB och Nu.

Har de dessutom missat att Tolgfors inte svalt centerhugskottet, han ser det bara som ett diskussionsinlägg som ska vägas mot andra. Dvs han låtsas välvillig för att "locka hem" någon, men det han säger förpliktigar till intet, kan mala ner det hur han vill och hålla fast vid lagen.

En del FRA-förespråkare klamrar sig fast vid "signalspaning i kabel", som ett mantra, utan att definiera vad de vill göra med det, och hur det ska ske med eller utan integritetskränkningar.

Jag kan inte se annat än att FRA-lagen är omöjlig att bygga på. Den är feltänkt, det visar de förslag till "förbättringar" som lagts. Menar centern vad de säger om att inte signalspana på svenskar så innebär det att lagen måste stoppas, rivas upp!

Man, regering och riksdag, måste tänka om, ta om hela frågan från början. Göra en grundlig utredning dels om behovet av info-insamling i stor skala på internet, se om det är tekniskt möjligt utifrån integritetsbehovet. Alltså, se på frågan utan skygglappar, men med utredningsdirektiv som i huvudsak begränsas till dessa huvudprinciper om integritet och ändamålsenlighet vad gäller informationsinsamlande som inte kan ske på annat, mera öppet sätt. Samt att givetvis skall det finnas starka misstankar om brott om avlyssning ska kunna ske på ett sätt som närmar sig integritetskränkning.

Länkar bl a: http://www.odsvall.se/blog/2008/08/riv-upp-lagen-och-starta-om/
http://henrikalexandersson.blogspot.com/2008/08/fra-centern-backar-del-3.html
http://martenschultz.wordpress.com/2008/08/21/fra-skall-inte-spana-pa-svensk-kommunikation-sager-centern/
http://tvivlar.wordpress.com/2008/08/21/fra-dags-att-visa-korten-centern/
http://klamberg.blogspot.com/2008/08/centerfrslaget-finns-inte.html
http://scriptorium.se/josh/2008/08/21/jag-ar-skeptisk/
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3146806.ab
http://farmorgun.blogspot.com/2008/08/fra-tekniskt-mjligt-och-politiskt.html

Taktiskt och otaktiskt i FRA-frågan.

Från FRA-kramare reses alltmer kravet på "balans" i debatten och detta från varje enskild människa som debatteras. Jag uppfattar det så att FRA-kramarna främst finns inom riksdagen, regeringen och den närmsta kretsen kring dem, liksom bland politiserande byråkrater inom FRA och vissa politiserande militärer. Dvs folk som är eller agerar som politiker på hög nivå, och därmed är skyldiga att uppträda och agera tämligen balanserat. (Jfr m-ledamoten och militären Göran Petterssons föga balanserade "argumentering".)

Att ställa samma krav på varje medborgare är däremot synnerligen övermaga. Visserligen tror jag att debatt många gånger vinner på att föras i en lugn och saklig, analyserande ton, men det kan inte åläggas varje engagerad människa att vara så. Enskilda väljare måste få välja det sätt att uttrycka sig som han/hon kan. Och vrede och upprördhet är legitima känslor i fall där man känner sin personliga integritet hotad. Det måste de "balanserade" makthavarna förstå och acceptera.

Inte heller kan en riksdagsledamot avkräva en vanlig, engagerad väljare att kunna presentera fullständiga alternativ till förslag från makthavarna (som ju förfogar över stora utredningsresurser, hur nu de används... ) som den enskilde har invändningar emot.
Däremot bör enskildas sakkunskap i olika frågor tas tillvara. Denna sakkunskap förefaller dessutom, i vart fall i FRA-debatten, överträffa den "expertis" som makthavarna hittills använt sig av.

Men hur ska frågan om signalspaningslagen hanteras vidare? Hur ska vi få ett bättre integritetsskydd och hur ska vi motverka de skadeverkningar för demokratin, som makthavarnas behandling av denna fråga, skapat?

De värsta FRA-kramarna kan vi knappast rubba, de verkar inte emottagliga för sakargument, utan tvärtom lider de av en argumentnöd som närmast är pinsam och som visar att de målat in sig i ett hörn.
Många av FRA-kramarna och även en del andra ja-röstare, som i grunden är tveksamma, anser nog att det förekommer övertoner i debatten från nej-sägarna. Och visst gör det så. De vänder sig emot extrema, närmast anarkistiska uttalanden från folk som vänder sig emot all kontroll överallt. De tveksamma vill dock ofta ha en kompromiss.

Dessa tveksamma är vår målgrupp!

Vi måste därför vinnlägga oss i att söka upp de tveksamma och diskutera med dem. Vi måste visa att en kompromiss inte löser frågan om integriteten. Vi måste få de tveksamma att grubbla över om signalspaning/massavlyssning är den bästa vägen för att skydda Sverige. Att säga ja eller nej till signalspaning eller FRA-lagen är inte detsamma som att vara för eller emot underrättelseverksamhet eller försvar. Vi måste övertyga dem om de ytterligare oönskade konsekvenser som FRA-frågan fått och kan få för demokratin i Sverige.

Jag tror att vi måste använda både ironi och saklighet. Ironi är svårt (alla förstår det inte), men rätt använd mycket effektiv. Men framför allt måste vi "balanserade", men definitiva motståndare till FRA-lagen vara sakliga och analytiska, samtidigt som vi visar en ödmjuk inställning till de tveksamma, utan att därför kompromissa bort vare sig integritetskravet i sig eller demokratiska värden i övrigt.

FRA-anställd med sjukt kontrollbehov

Finner på Expressen idag den 10 aug följande artikel.
http://www.expressen.se/kronikorer/lizamarklund/1.1259696/liza-marklund-bajsmannen-pa-fra-ser-dig

Det handlar om en FRA-anställd, uppenbarligen en mycket sjuk människa. En sjuk människa, med abnormt kontrollbehov över andra. En man som behöver vård. Men som nu blir en av de som kontrollerar oss andra. Friad av Hovrätten eftersom man där följer den goda principen hellre fria än fälla.
En princip som dock icke FRA tillämpar.

Läs och se vad som rör sig i huvudet på en av våra "signalspanare".

FRA, dokument, hemligstämpel mm

JK vill inte granska FRAs anmälan av den bloggare som avslöjat att FRA bedrivit signalspaning sedan länge utan lagstöd - och enl många - i strid mot mänskliga rättigheter i en demokrati.
Allmän åklagare ska se på anmälan.
Självt så gick FRA ut och offentliggjorde vissa hemliga uppgifter, för att "bevisa" att signalspaning behövs och är bra. Dock släppte de inte så mycket att man kan se värdet i dessa "bevis". De framstår som värdelösa påståenden.
Men när dokument från FRA publiceras, så blir FRA prinsessan på ärten. Självklart, eftersom där kan man se att FRA agerat utanför lagen.

Nu går alltfler ut och publicerar vidare dokumenten. Kampen mot FRAs anspråk på att inte behöva följa lagar och att få lagar som ger FRA rätt att kolla och använda all kommunikation på kabel, den går vidare.

I demokratins och rättsäkerhetens namn!

Signalspanar FRA på mig?

Med växande förvåning konstaterar jag att när jag kollar besöksstatistiken på min blogg så är det ALLTID minst två online. Alltid. En av dem är ju jag själv, men den andre? Denne andra avspeglas inte i antal besökare, men finns alltid online.
Är det tre, fyra, fem eller fler online samtidigt förstår jag att det är genuina besökare, och de kommer med i summan av besökare. Vilket dock vare sig jag eller "den andre" gör. Att jag inte kommer med beror på att valt bort att ha egna besök noterade, för att inte blåsa upp siffrorna.

Men den andre, är det FRA som signalspanar och kollar min blogg? Dygnet runt? Har de redan börjat? Skulle inte FRA-lagen träda ikraft första januari nästa år? Har de sådana resurser - redan - att kolla upp åsiktsbloggare?
Vad ska man tro?

Stoppa eländet! Yttrandefriheten är viktig!

Är det någon förlust om fp ramlar ur riksdagen?

Brutal rubrik? Kanske det, men i den ligger ett allvarligt konstaterande, allvarligt i vart fall för den som värnar den socialt ansvarstagande liberalismen inom svensk politik.
Liberalismen i vid mening ansågs för några år sedan ha tagit över flera partier. Moderaterna var närmast nyliberala (dvs gammelliberala men med Milton Friedman som icon), centern knaprade i sig lite liberalism och Maud Olofsson sa sig vara socialliberal. Kd anammade stora delar av fps biståndspolitik. T o m enstaka socialdemokrater ansåg sig vara liberala, och anammade i vart fall marknadsekonomin.

Men på senare tid har detta förändrats. Moderaterna har blivit nya moderaterna, vars främsta kännetecken är strävan efter makt utan speciell ideologi kombinerad med viss återgång till socialkonservatism ("den gode brukspatronen"), centern har alltmer slagit över till högerliberalism med viss återgång till bondekonservativ egoism (etanolfrossan). De socialliberala inslag som finns inom miljöpartiet förmörkas av deras samarbete med sossarna och vänstern.
Och fp, tja, hemska öde, där används etiketten, men den har berövats allt innehåll i praktisk politik. Även om det finns ett fåtal företrädare som alltjämt är socialliberaler, men de lider i tysthet (i stort sett) och är lojala till döds med partiledningen och alliansen (= Reinfeldt och Anders Borg). Samtidigt är sossarna till förvillelse lika nya moderaterna, dvs ingen ideologi utöver strävan att komma till makten (igen).
Under de senaste månaderna har dock debatten om signalspaning och FRA:s roll väckt de liberala tankegodset till liv igen. Måtte det bli en fortsatt livlig och seriös debatt som inte "bara" handlar om FRA-lagen utan om liberala värden i stort, sådant som integritet, socialt ansvar utan socialism, om en fri marknad som behöver regler för att inte ta död på sig själv, om den enskildes rätt gentemot både staten och storkapitalismen. Vi behöver en renässans av den folkliga socialliberalism som också betecknas som frisinne (ett fritt sinne, emot auktoriteter, men för den enskilda lilla människan - frisk som sjuk), som ger utrymme för den enskildes initiativförmåga.

Jag fick också nyss mig tillsänt en länk som visar hur inte bara löntagare utan även småföretagare, som blir sjuka, drabbas av den nya sjukförsäkringslagen. http://svt.se/svt/road/Classic/shared/mediacenter/index.jsp?d=53665&a=1193058

De "liberaler" som styr regeringen verkar inte ha minsta kontakt med verkligheten.

Jag kan inte sörja om fp åker ur riksdagen, om fp fortsätter sin högerpolitik. Det jag sörjer är frånvaron av socialliberalism inom svensk politik. Ett vaccum som inget annat parti förmått att fylla.

En demokratisk tragedi, värre än signalspaningslagen

Vilka kan misstagets konsekvenser bli?

Reinfeldt-regeringen gjorde ett gigantiskt misstag när den trumfade igenom lagen om signalspaning (FRA-lagen). Av opinionsstormarna att döma så har detta väckt en större vrede och inom vidare befolkningsgrupper än mera pengainriktade beslut som de om A-kassa, sjukförsäkring och olika skattebeslut.
De senare är typiska politikerfrågor, sådant som mest blir föremål för en debatt mellan politiker och med klara gränser mellan olika partier. Som i större eller mindre grad engagerar s k vanligt folk.

Men frågan om integritet tycks engagera mycket mera, vilket regeringen inte insett. Regeringen insåg inte att motviljan mot Storebror var så stor som den visat sig vara. Reinfeldts gäng skulle visa visa sin regeringsduglighet, sprickor i Alliansen fick ej förekomma, partipiskorna ven. Det sossarna ville, men inte förmådde, dvs att driva igenom en likartat lag, det skulle Alliansen klara.
FRA-lagen blev försvarsdepartementets grej, uppbackat av Reinfeldt. Justitiedepartementet och dess chef Beatrice Ask tvingades till tystnad. Interna kritiker ålades munkavle.

Ändå blev det en våldsam debatt och upprörda känslor. Den normalt regeringstrogna pressen rasade. Advokaterna rasade. Internetoperatörerna blev rädda för kostnaderna och kände allmänt obehag. Säkerhetsexperter trodde inte på lagens effektivitet. Inom regeringspartierna var det väldiga konvulsioner.
Men till slut var det bara en ledamot inom Alliansen som vågade rösta nej och en som avstod. Inom partiorganisationerna jäser det på olika nivåer under den direkta ledningen.

Opinionssiffrorna rasar. Väldigt många väljare förklarar att detta är en fråga som kan föranleda partibyte. Problemet är vart de ska gå. "Självfallet" gnuggar oppositionen händerna. Men nu är det fråga om väljare som har ytterst svårt att tänka sig att rösta på sossarna, vänsterpartiet eller miljöpartiet.

En stor del av oppositionen mot lagen, kanske den största delen, kom och kommer från personer med en liberal grundsyn. Nu känner de sig vilsna. Rösterna kommer att splittras eftersom det inte finns något självklart alternativ. En del kommer att röstskolka om de inte hittar ett parti som klart står upp för de hittills som självklara ansedda frihetsbegreppen. Om mp sköter sig kan de kanske ta flest röster från tidigare alliansröstande, pga denna fråga.

Kanske slås kd ut. Som det ser ut idag så ligger både centern och fp alltför nära 4%-gränsen för att vara säkra. Deras fortsatta agerande kommer att vara mycket känsligt och viktigt. Moderaterna är svårt sargat. Sverigedemokraterna kommer troligen även de få en del ströröster, trots att de ligger väldigt långt ifrån protestanterna i denna fråga. I vart fall finns en uppenbar risk för att de som röstar på sd kommer att få en större tyngd än deras antal berättigar till. Det vill säga, den oreda som detta lett till, kan innebära att sd inte bara kommer in i riksdagen, vilket är illa nog, utan också får en vågmästarställning.

Sverigedemokraterna är ett i många avseenden otäckt parti med en människosyn som är helt den motsatta till den liberala, humanistiska. Ändå kan regeringens oskickliga och klumpiga agerande i denna fråga leda till framgångar för sd.
Allianspartierna ledare verkar ha blivit så förblindade av det faktum att de nu sitter vid makten att de sätter makten före alla principer som de annars brukar förespråka. Det kan leda till en tragedi för den svenska demokratin, som om möjligt är än värre än lagen om signalspaning.

Upproret mot Signalspaningslagen går vidare

Alla tecken visar att motståndet mot Lagen om signalspaning (FRA-lagen) går vidare.
Denna länk ger några exempel.
http://www.expressen.se/nyheter/1.1212313/sa-ska-de-stoppa-lagen

Tyvärr går en del motståndare för långt, i personangrepp mot förespråkarna. Det är ju ingen bra eller effektiv metod. Samtidigt är det sannerligen inte lätt att vara emot lagen heller, åtminstone för riksdagsledamöter, det visar ju bl a det faktum hur Camilla Lindberg (fp) behandlats av sin gruppledare och andra inom fp. Samtidigt har hon folkets stöd, skulle personkryssas in (om hon fick chansen) i ett flertal valkretsar, inte bara i Dalarna.

Vikten av civilkurage visar detta citat, ett uttalande som riskerar att bli "odödligt".
"Jag och andra skulle ha kunnat komma fram till samma ställningstagande som henne (Camilla Lindberg) om vi känt till att hon skulle rösta nej." Gunnar Andrén (fp), som dels verkar ha lite svårt med hörseln, dels kände sig behöva stöd av andra för att stå emot grupp(ledar)trycket...

Liberal 2010

Debatt kan föras, om liberalismen efter FRA, här och/eller på andra ställen.
Ett alternativ är nystartade diskussionsbloggen Liberal 2010, med adress: http://liberal2010.blogspot.com/

Lagen som gör att FRA får spionera på oss

Så gick den igenom, den lag som ger FRA rätt att ”signalspana” även över internettrafik. Även på personer som inte är misstänkta för något. Visserligen med ett antal byråkratiska överrockar, vars effektivitet kan ifrågasättas, men ändå.
Självfallet ska Sverige bedriva spaning emot fientlig verksamhet, men detta verkar mera vara en klåfingrig lekstuga för amatörer. En lekstuga som tyvärr sätter klara begränsningar för individens frihet och integritet och öppnar upp för illasinnad verksamhet och illasinnade krafter som ingen vet när och om de kan ta över. När ”den goda staten”, den som skall skydda medborgarna för inre och yttre hot (vart tog försvaret vägen?), som inte ingriper i eller registrerar medborgarnas åsikter utan tryggar en fri demokratisk debatt, när denna stat tvärtom övervakar vanliga medborgare, som det kan bli med denna lag – är den då fortfarande god?

Självfallet skall Sverige ha ett kontraspionage och bedriva underrättelseverksamhet. T ex Putins Ryssland inger farhågor. Men det kan inte bli så att de myndigheter som ska bedriva detta, blir en stat i staten, några som står över grundlag och demokratiska rättigheter som rätten till fri debatt och fri kommunikation. De föreslagna (?, se nedan) skyddsnäten verkar inte det minsta betryggande!
Förutom alla väldigt tunga invändningar emot lagen för dess brister betr integritetsskyddet, så verkar ytterst få experter (utanför FRA) se att den ger någon effekt, tvärtom ses den som ineffektiv i förhållande till sitt angivna syfte samtidigt som den kostar mycket både för staten (skattebetalarna) och för den enskilde i form av t ex högre avgifter för mobilsamtal och internetanvändande.

Ett litet kuriosum, som dock inte verkar bekymra de närmast berörda, är att rikdagsledamöternas internettrafik går genom en gatekeeper i Tyskland, och alltså definitionsmässigt faller under lagen.

Den kompromiss, som under upprörande tidsbrist skakades fram, gjorde att de flesta av lagens kritiker inom allianspartierna, t ex Fredrick Federley och Annie Johansson, centern, föll till föga för påtryckningarna från partiledningarna. Dock noterar jag två undantag, Camilla Lindberg och Birgitta Ohlsson, fp. De röstade emot resp avstod. I det skedet var det klart att lagen skulle gå igenom, så nej och avstår är därmed som markeringar närmast likvärdiga. De två ståndaktiga och principfasta folkpartisterna ska ha ett stort tack för att de inte dagtingade med sina liberala principer! Däremot finns det mycket att säga om de övermaga och mästrande uttalanden från lagförespråkarna t ex inom m, c och fp som jag hört och läst.

Utanför riksdagen kvarstod dock kritiken, t ex från Journalistsamfundet och Advokatsamfundet och i princip alla andra. Dessutom är det pinsamt att ta del av socialdemokraternas ställningstagande. Av deras formuleringar framgår att de främst gick emot av partitaktiska skäl, inte av genuin oro inför det betänkliga i lagen, de vill också ha en signalspaning liknande den som nu godkänns av lagen. En rimlig gissning är att de i regeringsställning hade handlat som Alliansregeringen, t o m utan de smärre förbättringar som kom i sista stund.

Anmärkningsvärt är också att gårdagkvällens beslut i riksdagen innebär ett godkännande av lagförslaget i sig. De i och för sig marginella förändringarna (förbättringarna?), de ska presenteras i en proposition för riksdagen först i höst! Är det inte att köpa grisen i säcken?

Ändå – till sist – att detta lagförslag ö h t las är märkligt. Dock är det ett gott tecken att det orsakade en sådan debatt, att yttrandefrihet och personlig integritet ses som så fundamentala rättigheter av så många svenskar. Det man kan hoppas är att den insikten lever kvar och att lagstiftarna känner att de inte kan göra som de vill utan att det uppmärksammas. Och att lagen t o m kanske modifieras i rätt riktning i sinom tid.

Storebror ser Dig!

På tisdag kommer (troligen) riksdagen att ta ett lagförslag om hemlig avlyssning av telefon-, fax- och e-mailtrafik.
FRA får då rätt att ”signalspana” på all kabeltrafik till och från landet. Det innebär att även trafik, som ex-vis e-mail, inom riket kommer att kollas, eftersom de ofta går via utlandet. Så kan jag konstatera att om t ex riksdagsledamöter kollar upp min (eller andras) blogg så fastnar de i nätet, då deras datorer går via Tyskland (enl loggen över besökare på min blogg)!
Det är mig en gåta att förslaget lagts över huvud taget. Kritiken emot det är massiv och från de tyngsta instanser, från även justitiedepartementet, från Säkerhetspolisen, från Rikspolisstyrelsen med flera. Ändå ska den trumfas igenom. Detta av en regering som består av partier som av tradition säger sig stå för individens trygghet. integritet och säkerhet och som ogillar statens kontroll över medborgarna.
Det är svårt att se någon annan orsak än att det bestämmande gänget i regeringen fått noja, fått terroristskräck så till den grad att de ser terrorister i varje buske.
För mig är det obegripligt att lagstifta om begränsningar i de medborgerliga rättigheterna som helt går emot de demokratiska ideal om frihet och integritet som är vårt samhälles fundament. Att avskaffa demokratin för att ”rädda” den är så fel det kan bli. Terroristerna kan sägas ha vunnit när demokratier tillgriper odemokratiska metoder för att bekämpa dem! Låt det inte ske!
Jag vill gärna tro att tillräckligt många inom fp, m och c vågar visa ryggrad såpass att de går emot lagen. Att ett lagförslag faller innebär ingen regeringskris. Däremot ett litet bakslag för inpiskarna, vilket bara är sunt i en demokrati!
Är min tro och förhoppning naiv?