31 oktober 2008

Fastighetsskatten - ett regeringsfiasko!?

Moderaterna, i alla fall Reinfeldt och Anders Borg ville inte ta bort fastighetsskatten. Det var kristdemokraternas vallöfte att få bort den.
Så blev det som det blev. En usel kompromiss.
Hur usel är det kanske först i dagarna det blivit uppenbart, i och med att vi fått "förslag" till fastighetstaxering.
Just det, det märkliga är att trots att - i teorin och språkmässigt - fastighetsskatten avskaffas, så fortsätter man att taxera fastigheter!

Den så kallade avgiften har ett maxtak som nu i stort sett alla uppnår. Detta på grund av upptaxeringen av enkla småhus (hur kan man beskatta/avgiftsbelägga en tillgång som de facto i de flesta fall banken äger?) enligt mycket märkliga regler.

Jag kan exemplifiera med "vårt" hus. Det har inte skett någon som helst standardförbättring. Ingen plötslig sjötomt har uppstått. Området har inte blivit mera attraktivt (tvärtom). Köpeskillingen i den tabell som anges för förvärv i vårt värdeområde anges till det tredubbla mot det verkliga! Ytterst få förvärv har skett i närheten, och inte alls till de fantasisiffror som står i Skatteverkets tabeller. Trots det är Skatteverkets "förslag" en tredubbling (!!!) av nu gällande! Förklaring - tja, jag kan inte se någon. Men det behövs tydligen inte heller, de har ju sina tabeller med schabloner utan kontakt med verkligheten.

En underlig sak är t ex att taxerat värde ska vara 75% av marknadsvärdet. I de fall som ett hus förvärvats så vet man ju precis det husets faktiska marknadsvärde. Men icke, man går efter vad grannarna lyckats få för pris på fastigheter av högre standard.

OK, en "orsak" kan vara att värdeområdet är tämligen stort, innefattar både det perifera och mindre attraktiva område där vi bor och mer centrala och andra attraktiva områden, om än inte precis några "gräddhyllor". Dessutom har ju botten gått ur fastighetsmarknaden, och förhållandena ska ju avse 1 jan 2009. Dvs marknadspriserna hinner sjunka än mer.

Resultatet blev alltså: Ägare till stora och lyxiga fastigheter, inte minst i storstädernas fina kvarter. De blev i princip av med hela skatten, och det med stora belopp.
Däremot vi med enkla, mindre hus vi har i praktiken fått höjd skatt genom de märkliga reglerna för hur den schablonierade taxeringen går till.

Trots moderaternas motvillighet lyckades de driva igenom en ändring som gynnade de välbeställda, medan vanligt folk åker på en smäll.
Kristdemokraterna känner sig nog blåsta på konfekten. Även om de inte vill erkänna det.

Både fastighetsskatten och fastighetstaxeringen har överlevt sig självt.

Förslag:
Ska man ändå ha kvar dem så måste taxeringen har en verklighetsförankring. Och skatten (oavsett benämning) kan utformas så att det inte är någon skatt/avgift alls för säg de första 15-20 basbeloppen i värde. För värde däröver kan man ha en skatt på säg 0,4% upp till 40 basbelopps värde. Och 0,8% på värdet över 40 basbelopp.
Det skulle befria de flesta småhus från skatt, eller ge en blygsam skatt. Medan riktigt dyra villor får betala lite mer - men långtifrån så mycket som före den senaste "reformen".

För övrigt anser jag att FRA-lagen skall rivas upp.

3 kommentarer:

scaber nestor sa...

Skatten (flåt - avgiften) beräknas väl på föregående års marknadsvärde?

Vad kommer skillnaden att bli jämfört med vad bostäder är värda i verkligheten nu när marknaden har krashat?

Lars-Erick Forsgren sa...

Vem vet vad det räknas på ? Alltså, de facto. Det verkar vara en fullständig djungel av godtycke.
Det står motstridigt ivart fall i de anvisningar jag läst.
Och under alla förhållanden verkar det vara mycket märkligt hur de kommer fram till sitt synnerligen teoretiska marknadsvärde.
Mitt nuvarnade tax-värde är redan det en bit ÖVER mitt faktiska köpespris (o det är ju det som är det faktiska marknadsvärdet, anser jag). Sedan dess har priserna inte stigit i detta område, snarare tvärtom. Och skulle ngn sälja idag vete katten vad den får...

Trots det vill de tredubbla tax-värdet. Byråkratvälde - det kan ju inte vara såhär politikerna menade. Men byråkraterna älskar att skylla på politikerna - fastän det är byråkraterna som oftast skriver det som politikerna sedan beslutar.

Anonym sa...

Det finns så många skäl till varför denna skatt (för en skatt är det fortfarande) är vederstygglig. Till att börja med så är skatt på fast egendom och kapital moraliskt sätt inget annat än stöld.

Men om man nu av någon anledning tycker att stöld är moraliskt rätt i vissa sammanhang så haltar fastighetsskatten ändå. Ytterst är den ju ännu ett exempel på fullständigt godtycklig maktutövning. Man kan taxera fastigheter efter precis vilka kriterier som helst men det kommer att vara ett oacceptabelt godtycke så länge det inte strikt baseras på inköpsvärde. Vill man krångla till det kan man skriva upp värdet med inflationen minus en schablonmässig avskrivning.

(Det är intressant att se hur man i fråga efter fråga återkommer till att ett av de större problemen i Sverige idag är just godtycklig maktutövning. Jag anar en grundläggande förklaringsmodell till en mycket intressant och framåtriktad samhällskritik här.)

Men i grunden är hela skatten idiotisk. Vad ska det inte kosta med hela taxeringsapparaten? Nu är jag förstås inte dummare än att jag begriper varför skatten anses viktig. Var det inte Gunnar Sträng som rent ut sa som det är att många skattebaser gick att mygla ut ur landet men husen de stannar i alla fall?

För Arrogansen är det ju dessutom ett PR-mässigt fiasko av sällan skådat slag, men det är lagom åt smygsossar som Reinfeldt och Borg. Det är dock tragiskt att KD inte stod på sig hårdare. Om de fullföljde sitt program stenhårt i denna och andra frågor så vore de snart ett 20%-parti.