Intressant LO-inlägg om skatterna

På DN-debatt idag har ett par LO-ekonomer en intressant artikel om förslag till ändringar i skattepolitiken. Det är värt att diskutera. Och ett betydligt bättre, och smakligare, sätt att söka påverka politiken än att skänka medlemmarnas pengar till sossepartiet för att det ska verkställa LO:s tyckanden.

Förslaget har sju punkter och utmynnar i en förhoppning om att att den regering som tillträder efter valet i höst, oavsett politisk färg, väljer att tillsätta en bred översyn av hela skattesystemet. Det sistnämnda instämmer jag helt i. 

En utgångspunkt för förslaget är de växande ekonomiska klyftorna i Sverige, att finansieringen av välfärden drabbats genom olika skattebeslut.  Det ser jag som helt rimligt och måste samhället ta itu med. Vill vi ha minskade klyftor, i ett samhälle där vi lever i gemenskap med varandra, då måste välfärden finansieras. 
Jag hinner inte gå igenom förslaget och dess konsekvenser, men vill för egen del ge en del korta kommentarer. 

1 Skatterna kan behöva höjas för att rädda välfärden. Finansieringen av den framtida välfärden bör i första hand ske genom en effektivare sysselsättningspolitik. Men skatter kan behöva höjas. Det är då viktigt att använda skattebaserna rationellt. 
JA. 

2 Ta bort avdragen. Vi menar att den stora mängd av nedsättningar och avdrag som subventionerar viss konsumtion bör avskaffas. Det skulle inom ramen för en intäktsneutral skattereform ge ett utrymme för en bred generell skattesänkning som kom hela näringslivet till del.
Det är opreciserat, men som princip värt att diskutera. Så, kanske.... 

3 Se över kapitalbeskattningen och återinför arvsskatten. Man bör se över och avskaffa olika typer av avdrag som sänker den genomsnittliga skattenivån för höginkomsttagare. Särskilt undantagen i kapitalbeskattningen bör ses över. En arvsskatt är eftersträvansvärd. 

Tänkbart i vissa delar, men måste preciseras. Delvis tänkbart, men får inte drabba folk med normala inkomster och smärre "kapital" genom sparsamhet inför ålderns höst. 

4 Ersätt jobbskatteavdraget med ett grundavdrag. Jobbskatteavdraget har inte någon större effekt för de som redan är i arbete. Enligt ekonomisk teori så är jobbskatteavdraget effektivast för de grupper som gör ett aktivt val mellan att arbeta och inte arbeta, exempelvis hemmavarande make/maka. Ett grundavdrag skulle ha samma effekt som ett jobbskatteavdrag för denna grupp, är rättvisare och har fördelen att det är enkelt att förstå för samtliga löntagare.
Svar: Ja, det kan vara en framkomlig väg, som också skulle skapa större rättvisa än dagens där speciellt utsatta grupper missgynnas. 

5 Gör en försiktig översyn av fastighetsskatten. Den samlade beskattningen av bostäder behöver ses över tillsammans med en översyn av bostadspolitiken. Förändringar av beskattning av bostäder måste ske med stor varsamhet. Allt för snabba förändringar, höjningar såväl som sänkningar kan utlösa kraftiga förändringar av bostadspriserna.
Ja. En försiktig översyn vill jag också se. Dagens system drabbar de som bor i enkla och lågt värderade bostäder, men gynnar de som bor "lyxigt" och driver upp fastighetspriserna på ett samhällsekonomiskt oförsvarligt sätt. 

6 Använd skatterna för att förbättra miljön. LO-ekonomerna anser att principen om att den som orsakar miljökostnader ska betala för skadorna bör vara vägledande. Under de senaste åren har det funnits en ovilja att använda denna form av skatter. Tvärtom har exempelvis skatten på handelsgödsel avskaffats, vilket minskat kostnaderna att använda kväve och kadmium i jordbruk.
Behöver tänkas igenom noga. Speciellt vill jag se ett sätt som inte drabbar de med små inkomster, medan folk med god ekonomi och förmögenhet har råd och kan fortsätta att smutsa ned miljön. 

7 Harmonisera bolagsskatten med EU. Finanssektorn måste möta internationella skatter. Bolagsskatten är en skatt där det sker en kontinuerlig internationell press nedåt och där vi ser ett behov av en ökad harmonisering inom EU.
Kanske, det låter vettigt men jag måste tänka igenom och studera det mera. 

Alltså, förslaget sägs ska vara neutralt betr det totala skatteuttaget. Det är bra, men måste ju testas. En förändrad skattepolitik ska ge förutsättningar för tillväxt och fler jobb, vilket i sig ökar välfärd och minskar vissa klyftor. 

Det innebär att välfärden måste finansieras även genom en del omfördelningar av skatterna. Och förslaget är intressant och förtjänar en diskussion, och givetvis både preciseringar och gissningsvis ändringar.
För att passa min socialliberala grundsyn. 

Fastighetsskatten - ett regeringsfiasko!?

Moderaterna, i alla fall Reinfeldt och Anders Borg ville inte ta bort fastighetsskatten. Det var kristdemokraternas vallöfte att få bort den.
Så blev det som det blev. En usel kompromiss.
Hur usel är det kanske först i dagarna det blivit uppenbart, i och med att vi fått "förslag" till fastighetstaxering.
Just det, det märkliga är att trots att - i teorin och språkmässigt - fastighetsskatten avskaffas, så fortsätter man att taxera fastigheter!

Den så kallade avgiften har ett maxtak som nu i stort sett alla uppnår. Detta på grund av upptaxeringen av enkla småhus (hur kan man beskatta/avgiftsbelägga en tillgång som de facto i de flesta fall banken äger?) enligt mycket märkliga regler.

Jag kan exemplifiera med "vårt" hus. Det har inte skett någon som helst standardförbättring. Ingen plötslig sjötomt har uppstått. Området har inte blivit mera attraktivt (tvärtom). Köpeskillingen i den tabell som anges för förvärv i vårt värdeområde anges till det tredubbla mot det verkliga! Ytterst få förvärv har skett i närheten, och inte alls till de fantasisiffror som står i Skatteverkets tabeller. Trots det är Skatteverkets "förslag" en tredubbling (!!!) av nu gällande! Förklaring - tja, jag kan inte se någon. Men det behövs tydligen inte heller, de har ju sina tabeller med schabloner utan kontakt med verkligheten.

En underlig sak är t ex att taxerat värde ska vara 75% av marknadsvärdet. I de fall som ett hus förvärvats så vet man ju precis det husets faktiska marknadsvärde. Men icke, man går efter vad grannarna lyckats få för pris på fastigheter av högre standard.

OK, en "orsak" kan vara att värdeområdet är tämligen stort, innefattar både det perifera och mindre attraktiva område där vi bor och mer centrala och andra attraktiva områden, om än inte precis några "gräddhyllor". Dessutom har ju botten gått ur fastighetsmarknaden, och förhållandena ska ju avse 1 jan 2009. Dvs marknadspriserna hinner sjunka än mer.

Resultatet blev alltså: Ägare till stora och lyxiga fastigheter, inte minst i storstädernas fina kvarter. De blev i princip av med hela skatten, och det med stora belopp.
Däremot vi med enkla, mindre hus vi har i praktiken fått höjd skatt genom de märkliga reglerna för hur den schablonierade taxeringen går till.

Trots moderaternas motvillighet lyckades de driva igenom en ändring som gynnade de välbeställda, medan vanligt folk åker på en smäll.
Kristdemokraterna känner sig nog blåsta på konfekten. Även om de inte vill erkänna det.

Både fastighetsskatten och fastighetstaxeringen har överlevt sig självt.

Förslag:
Ska man ändå ha kvar dem så måste taxeringen har en verklighetsförankring. Och skatten (oavsett benämning) kan utformas så att det inte är någon skatt/avgift alls för säg de första 15-20 basbeloppen i värde. För värde däröver kan man ha en skatt på säg 0,4% upp till 40 basbelopps värde. Och 0,8% på värdet över 40 basbelopp.
Det skulle befria de flesta småhus från skatt, eller ge en blygsam skatt. Medan riktigt dyra villor får betala lite mer - men långtifrån så mycket som före den senaste "reformen".

För övrigt anser jag att FRA-lagen skall rivas upp.