18 augusti 2010

Näringslivsavlönade ekonomer blandar bort korten betr pensionärerna och skatten

I min förra bloggpost kommenterade jag kort ett inlägg Daniel Waldenström haft på bloggen Ekonomista med rubriken: "Myt att pensionärer straffbeskattas".
Förutom detta inlägg har han tillsammans med Helena Svaleryd i DN en debattartikel med rubriken: "Pensionärer beskattas inte hårdare än löntagare". Sakinnehållet i båda fallen är att han/de anser att arbetsgivaravgifterna som arbetsgivaren inbetalar för löntagarna ska räknas med i jämförelserna i den aktuella debatten. Dessutom bestrider han/de att pension är uppskjuten lön.

Nå, det teoretiska underlaget för detta senare påstående må det vara hur som helst med. I realiteten har dock alltid, när det gäller ATP och dess efterföljare, arbetsgivarsidan hävdat att pensionsavgiften minskat det befintliga löneutrymmet. Att ATP i praktiken var ett kedjebrevssystem, vilket i viss mån nu rättats till, det förändrar inte hur pension setts som en integrerad del av lönen, som en uppskjuten del. Så har det betraktats i praktiken och så har det fungerat!

Varför ska f.ö. vårt privata pensionssparande beskattas mera än lön? Det blir ju effekten av nuvarande system! Trixar "man" in ag-avgifter där så visar det att man inte inser att löntagaren är en framtida pensionär...

(En sidoreflexion. Hur motiveras de höga pensioner som heltidspolitiker får på topp av det de får genom det vanliga systemet, liksom de miljonpensioner som VD:ar i storbolag får efter bara något års anställning? Ett intressant fenomen, som jag får ta en annan gång.)

Nej, trots Daniel Waldenströms påstående har jag inte missförstått hur det svenska skattesystemet fungerar. Jag har både en teoretisk och praktisk erfarenhet av det som sträcker sig en lång tidsrymd och långt utanför studiekammaren. Dessutom är jag icke avlönad av något institut bekostat av vare sig Svenskt Näringsliv, LO eller något parti.
Däremot gör Daniel W (och Helena S i DN-artikeln) ett försök att blanda bort korten i debatten om vad som hänt med pensionärernas disponibla inkomst efter inkomstskatt jämfört med löntagarnas. Det är ju faktiskt det som debatten handlar om. Inte om nivåerna för arbetsgivaravgifterna! Hur skulle f.ö. en "arbetsgivaravgift" motiveras för den som inte har en arbetsgivare, dvs pensionären. Är det en rimlig (eller ens ekonomi-teoretiskt motiverat) tanke att när man inte längre är yrkesverksam ska man betala (direkt el indirekt som ag-avgift) en skatt som är avstått löneupprymme för utbetalning senare, dvs när man är pensionär?!

Visserligen anser jag, utifrån politisk ståndpunkt, att det skulle vara upplysande om det av lönebeskeden framgick hur stor den totala kostnaden är för den anställde (oavsett på vilken nivå i företaget-organisationen denne befinner sig). Men - att dra in detta i denna debatt - det är fullständigt irrelevant och är en övertydlig argumentation för att ge stöd till endera sidan. Det du/ni drar fram är alltså riktiga fakta, men använda i fel sammanhang! Och därigenom en politisering, trots att Daniel W säger dig inte ta politisk ställning. Vilket nonsens!

Daniel W påstår alltså att han inte tar politisk ställning utan vill ha en debatt grundad på fakta. Men så naiv kan inte ens en docent i ekonomi vara, allra minst när han arbetar på IFN,
Institutet för Näringslivsforskning, vilket är bekostat av Svenskt Näringsliv. Att använda fakta i ett sammanhang där de inte hör hemma, det är ett gammalt trick för att bedriva politisk propaganda.

För att ytterligare förtydliga. Denna debatt handlar om vad en pensionär får behålla av sin inkomst efter inkomstskatt, jämfört med vad en löntagare får. I kronor att betala mjölk och limpa med. Inget annat. Jag går inte på försöken att dribbla bort detta.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Men det är du som jämför äpplen och päron. Delar av arbetsgivaravgiften är en inkomstskatt, även om det kallas något annat (utan denna skatt, hade lönen givetvis varit högre).

Så om en pensionär idag betalar 5000 SEK i månaden i skatt så föreslår jag: inför ett nytt system där pensionären får betala 4000 som kallas skatt, och 1000 som kallas löneavgift. Totalt fortfarande 5000. Har pensionären då fått sänkt skatt? Du verkar tycka det (eftersom det är så du resonerar för arbetstagare).

Det är fortfarande en inkomstskatt, även om det kallas allmänn löneavgift och är "dold" (genom att inte skrivas ut på lönebeskedet). Det är ju det som det handlar om.

Nisse sa...

Jag tycker nog snarare det är du som försöker bland bort korten genom semantiskt dribblande när det gäller skillnad mellan skatt och avgift, eller menar du på fullt allvar att man ska ta hänsyn till vad man valt att kalla saker? I så fall kan vi ju enkelt sänka skatten för pensionärer genom att kalla hälften av inkomstskatten för "pensionärsavgift" för dessa.

På det hela taget dravel och tramsiga personangrepp mot ett par nationalekonomer bara för att de råkar ha en annan åsikt än du har. Långt under din vanliga nivå.

Linuz Aggeborn sa...

För att vara en ekonomisk skolad person förstår jag verkligen inte hur du tänker. Låt oss ta det i punktform så att en äldre herre såsom du själv kan hänga med (vad har min ålder med mitt inlägg att göra herr Forsgren?):

1. Skilj mellan juridisk och ekonomisk incidens. Alla som har någon som helst kunskap om skatteteori vet att den ekonomiska incidensen av arbetsgivaravgiften bärs av löntagaren. Alltså är arbetsgivaravgiften att betrakta som en skatt som alla som arbetar får betala i och med lägre löner. Eller vad säger du om den här idén: Vi tar bort all skatt på pension. Ingen skatt i över huvud taget. Sedan inför vi en pensionsavgift som den allmänna pensionsfonden/banken/staten får betala in i storleksordningen 30 %. Skulle du fortfarande argumentera för att pensionärer inte betalar skatt? Eller inser du kanske nu att den juridiska incidensen är oberoende av den ekonomiska?

2. IFN finansieras till en tredjedel av svensk näringsliv. Visst har du full rättighet att att tro att alla forskare på IFN är ute efter att svartmåla vänstersidan. Men du bör väl kanske veta att flertalet universitet i landet, samt finanspolitiska rådet, samt en del andra fristående forskningsinstitut samarbetar och publicerar tillsammans med IFN eftersom IFN är en viktig och seriös forskningsinstitution. Min poäng är att du helt enkelt inte kan avfärda IFN som partiska bara sådär.

3. Du har en poäng rörande det privata pensionssparandet. Men låt oss vara ärliga och inte beskriva det svenska pensionssystemet såsom ett system där man sparar ihop till sin egen pension. Det är nämligen helt fel. Vi har i Sverige valt en pensionsmodell som i sin helhet i stor utsträckning innebär transferering av tillgångar mellan generationerna. Visst har de privata inslagen ökat i och med pensionsreformen, men fortfarande är och förblir pensionssystemet en stor transfereringsapparat där pensionen är direkt kopplat till den nuvarande nivån i antalet arbetade timmar hos arbetskraften. Ju fler som jobbar, desto högre pension blir det.

Summa Summarum: DN-artikeln lyfter fram intressanta fakta om det nuvarande läget. Att inte betrakta arbetsgivaravgiften som en löntagarskatt är ett rent otyg. Och det är ett faktum att i den politiska debatten lyfter man ofta fram påståendet att pension beskattas hårdare än lön - vilket alltså är fel. Att pensionärerna ständigt framställs som en fattig samhällsgrupp är rent nonsens med undantag för fattigpensionärerna. Att hävda att pension är uppskjuten lön är till stor del fel. Den internationella jämförelsen är nog ändå mest intressant där PRO i mer än ett år har basunerat ut att Sverige är unikt i världen i och med att vi beskattar pension högre än lön. För det första är det alltså fel och för det andra var PRO:s internationella jämförelse totalt efterbliven.

Ergo, vari består ditt motargument?

Lars-Erick Forsgren sa...

Anonym.
Nej, debatten handlar om vad som hänt med den disponibla inkomsten för pensionärer resp aktiva löntagare efter Alliansens skattebeslut.
Och det som hänt är ovedersägligt att inkomsttagarnas disp inkomst ökat kraftigt jämfört med pensionärernas.
Orsak: huvudsakligen jobbskatteavdraget.

När du och IFN-ekonomierna drar in fakta som inte är relevanta för denna jämförelse så blir det att jämföra äpplen med päron. Att då låtsas som att äpplen är päron, det är en fint för att få en politisk poäng.

Att som du, och andra debattörer, snurra runt med olika definitoner på vad som är skatt, om avgift är skatt etc. Det är en helt annan sak. Det är effekten i gruppernas resp plånböcker som är det intressanta.

Lars-Erick Forsgren sa...

Nisse. Se mitt svar till Anonym.

Dessutom vill jag påpeka att arb-giv-avgiften är öronmärkt. Att i den ingår t ex avgifter till sjukförsäkring/sjukpeng och a-kassa. Dvs sånt som inte pensionärer får ut ngt av.
Och det är ju du som dribblar med benämningarna.

Jag ser till sluteffekten för de berörda grupperna, dvs det diskussionen handlar om.

Vill man starta en hederlig annan diskussion bör man nog skilja den noga från den första. Med klart angivande av det nya ämnet för diskussionen, och utan försök att ge sken av att diskutera något annat än man gör.

Lars-Erick Forsgren sa...

Linuz A.
Se svaren till Anonym och Nisse.

Du och IFN-ekonomerna för en debatt under sken av att föra en annan. Ni diskuterar det ni möjligen vill kalla det totala skattetrycket (inkl alla avgifter, även de som är öronmärkta för specifika ändamål - och de som inte bör eller skall drabba pensionärer) för pensionärer och löntagare.

Det är i och för sig en intressant debatt, men har inget att göra med debatten som rör skillnaden i utfall betr disponibel inkomst för löntagare (med arbete) och pensionärer efter alliansens skatteförändringar.

Därtill kan jag lägga att "intresset talar" och som man brukar säga att "man biter inte den hand som föder en". Apropå IFN och Svenskt Näringsliv. Jag inser tillfullo Svenskt Näringslivs intresse av att föra in debatten på det ämne som ni/de gör... Men att göra det på detta sätt sätter en klar politisk stämpel på inläggen.


(F.ö. har jag mig veterligt inte diskuterat din ålder i ngn debatt med dig. Om du inte ändrat namn förstås.)

Dock, det är ju trevligt att du trots allt inser att jag har en poäng rörande det privata pensionssparandet. Jag har hittills inte sett någon annan notera detta. Jag har inte gått in på det svenska pensionssystemets utformning i detta sammanhang, annat än att jag någonstans påpekat att det tidigare var ett renodlat kedjebrevssystem. Nu till en del reviderat.
Det är dock ointressant när man diskuterar vem som får mest efter skatt i handen; pensionären eller jobbaren.