Anders Sundström, en illustration till s problem

Läser i Di, nätupplagan att Anders Sundström, VD i Folksam fått ett rejält lönelyft, sådär dubbelt vad en LO-jobbar kan förväntas få. I procent. 2011 fick Sundström nära sju miljoner kr. Folksam är ju ett s.k. rörelseföretag, där LO är en storägare och detta LO har starkt kritiserar höga VD-löner.

Sundström startade sin bana som väldigt ungt kommunalråd (s)i Piteå. Och var under några år en av mina främsta politiska motståndare där. Ung var han, men knappats någon förnyare. En hyfsad kamrer, men ville leka företagare med skattemedel. Ett exempel är det Äventyrsbad han lät kommunen (via bolag givetvis) bygga för stora pengar. Ett projekt som hans efterträdare fick lov att sälja för att inte riskera mera skattepengar. Sedan blev han minister en kort tid, stängde Barsebäck, blev chef för den lokala sparbanken och senare ordförande därstädes, och så rekryterad till Folksam som VD.

Jag har alltså aldrig sett honom som någon ideolog, utan som en frejdig (och ung) förvaltare av de direktiv som kom från partikansliet. Vilket gjorde att han blev minister, för att diskutera kunde han. Men när han fått nog av klättrandet i partiet gick han till mer luckrativa uppdrag. Försiktigtvis inom den skyddade rörelsesektorn. Därmed är han en rätt vanlig representant för den politikerkader som finns och funnits under senare decennier inom socialdemokratin. De trivs och kan klättra inom partiet och dess omgivning, men har förutom en viss svada ingen påfallande djup ideologisk övertygelse och är på sin höjd förvaltare av centrala direktiv, inte några förnyare. Och i deras värld är socialdemokratin det parti som alltid skall ha makten och härligheten i Sverige. Allt annat är onormalt.

Jag tror att det är ett av socialdemokratins problem. Alltför många kan inte förlika sig med att s-partiet är ett parti bland andra. De vill klättra, och är ideologiskt grå på det sättet att de följer direktiv och ser makten som främsta målet, inte innehållet. Sedan må de vara hur duktiga på att prata som helst, men det räcker inte. Framför allt inte för ett parti som inte vet vad det vill. För - vad är socialdemokrati?

Hans Lindblad (fp) om Tolgforsaffären

Än finns det liberaler med en kompass som visar rätt. En av dem är Hans Lindblad, fortfarande folkpartist och tidigare fp:s försvarsexpert i riksdagen.

Hans har idag inne en ledare om sekretess och demokrati, detta med hänvisning till Tolgforsaffären, som också handlar om affären med Saudi-arabien. Hans anser att hemligstämpling av statliga dokument kan vara försvarbar, men bara under förutsättning att det finns enskilda med civilkurage nog att slå larm, om sekressen används för att mörka kriminell verksamhet.
Därför bör det finnas en "säkerhetsventil", som gör det möjligt att säga sanningen utan att bryta emot sekretessen.

Då ledaren tog lite för mycket utrymme, så putsades den lite före publiceringen i Gefle Dagblad. Men här finns utrymme, så jag ger er hela originaltexten, inklusive Hans rubrikförslag.
Längst ner lägger jag in några fler kommentarer, som kan vara av intresse.
---

Originalrubriken var: Tack lögnare för att du avgår.

Hela Sverige kan dra en suck av lättnad över att försvarsminister Sten Tolgfors avgår. Ingen demokrati kan i sin regering ha en omdömeslös lögnare. För departementets personal och underlydande myndigheter måste det ha varit en mardröm att uppleva hur Tolgfors gjort det fegaste av allt, att som den högst ansvarige söka rädda eget skinn genom att skylla allt på nära medarbetare och andra underställda. Alltså total motsats till ledarskap. Om Tolgfors haft rent mjöl i påsen hade han självklart stannat för att reda ut skandalen.

För statsminister Reinfeldt och hans moderater är det dubbelt pinsamt att båda försvarsministrarna han utsett avgått i dramatiska former. Den stora skillnaden är att Mikael Odenberg 2007 kunde avgå med hedern i behåll. Avgångarna gör nog extra ont i partiet genom att det tidigare sade sig ha stort intresse för försvaret.

Odenberg såg det som omöjligt att sitta kvar sedan finansminister Borg i ett tal i Almedalen med statsministerns gillande offentliggjorde stora besparingar på försvarsmateriel utan att låta Odenberg få veta något. En rad materielobjekt stoppades sedan av efterträdaren Tolgfors på ett sätt som nyss kritiserats hårt av Riksrevisionen och som ska granskas av KU. Elementära regler sattes ur kraft. Försvarets fackmyndigheter med sin sakkompetens ställdes helt åt sidan. Odenbergs omdöme ”Tomhylsan” om Tolgfors torde bestridas av få.

Nästa försvarsminister måste redan första dagen avskeda FOI:s generaldirektör Jan-Olof Lind, också han skrupelfri lögnare och totalt omdömeslös. Lind har begärt att Justitiekanslern ska söka utforska vem som gav Dagens Eko uppgifterna om tillkomsten av FOI:s olagliga bulvanbolag som skulle hjälpa den saudiska diktaturen att bygga en vapenfabrik.

Det bästa vore om uppgiftslämnaren själv träder fram. Han eller hon har gjort svensk demokrati en stor tjänst och bör tacksamt hyllas för civilkurage, rättskänsla och omdöme.

Varje land har legitim rätt att hemlighålla uppgifter av betydelse för försvar och nationell säkerhet. Men absolut ingenting rörande försvaret och försvarsforskning har röjts i detta fall, utan enbart oegentligheter som helt enkelt måste delges medborgarna.

Haijby-, Telub-, IB-, Ebbe Carlsson-, Geijer-, Osmo Vallo- och flera andra skandaler, nu också Tolgforsaffären, är exempel där regeringsmedlemmar, hovet, polischefer, ÖB, domare och höga byråkrater varit djupt insyltade i vidriga oegentligheter. Den gemensamma nämnaren är just försöken att hemlighålla och söka hindra insyn. I flera fall dröjde det årtionden innan sanningen kom fram. Värst är att det säkerligen funnits rader av liknande härvor som aldrig blivit avslöjade för att alla inblandade lyckades med mörkläggningen.

Tryckfrihet och civilkurage hos enskilda att berätta är i sammanhanget demokratins enda värn. Det gäller också kommunalt liksom i näringslivet rörande miljö och annat. Länets landsting (Gävleborgs län, min anm.) har flera exempel på försök att sätta munkavle på medarbetare. Undersköterskan Sarah Wägnert vägrade 1997 att tiga om hemska förhållanden på ett äldreboende i Solna och fick sedan lagen ”Lex Sarah” uppkallad efter sig.

Diktaturer har som grundläggande princip att undersåtarna inget ska veta, men demokratin måste ha öppenheten som ledstjärna. Daniel Ellsberg blev en stor förebild. Han delgav 1971 New York Times ”Pentagon Papers” som han sett i tjänsten. Därmed avslöjades hur administrationen förde amerikanska folket bakom ljuset rörande kriget i Vietnam.

Hans Lindblad
---

Apropå presskonferensen och Tolgfors/regeringens försök att förskjuta fokus i frågan från skandalen som föranledde avgången.
Pinsamt att Tolgfors åberopar sitt fyraåriga barn. Det finns nog ingen svensk unge i den åldern som funderar kring olagliga bulvanföretag hos myndigheter under försvarsdepartementet.
---
En del hesiterar inför ordet ljuga. Men redan efter ett par dagar erkände Tolgfors att hans första kommentar inte var rätt, utan att det fanns information på departementet rörande kontakterna med Saudiarabien. Palme ljög i Geijeraffären. Jag tror inte Ingvar Carlsson skulle ha gjort det. Ingvar, uppvuxen under knappa villkor, tyckte ztt man i alla sammanhang måste utgå från medborgarna. Palme kom ur en högreståndskultur där staten-nationen var viktigast. För statens skull fick man ljuga, och när Palme sedan satte likhet mellan stat och parti hade han inga moraliska betänkligheter rörande IB och Geijeraffären (som egentligen är en Palmeaffär).
Jag skulle tro att Tolgfors som moderat delvis lever kvar i traditionen att för statens skull kan man tumma på sanningen.
Liberaler och konservativa har ju haft diametralt motsatta utgångspunkter, folkstyre kontra överhetsstat.

Nu vill också telebolagen stoppa utvecklingen, för att säkra sina inkomster

Telebolagen är sura över nätets gratistjänster. Som Skype m fl. Så skriver SvD.


Jag noterar alltså att de konventionella telefonbolagen vill sätta hinder för den (hittills) gratis internettelefonin (som i o f sig kan vara av dålig kvalitet) och att SMS-andet tycks stagnera eftersom fler och fler hittar nya vägar för snabba meddelanden.

Jag tycker mig ana inspiration från den s.k. upphovsrättsmaffians agerande för att bevara gamla, dyra strukturer och förhindra fri konkurrens och utveckling.

T ex Telia håller på att utveckla en teknik för att stoppa gratis internettelefoni.

Vad är nu detta annat än försök att på olika sätt skapa skyddmurar kring sin egna affärsidé och teknik. Precis av samma innebörd som skyddstullar, Ipredlagar och liknande. Man (= telefonbolag, skivbolag, filmbolag, bokförlag etc) vill inte ha konkurrens genom att andra utvecklar ny teknik, som kan sälja varor eller tjänster billigare och mera konsumentvänliga än det som de själva står för. Upphovsrättsindustrin ropade på lagstiftning för att skydda sin bransch, och aningslösa (?) politiker ställde tjänstvilligt upp för att förhindra en fri konkurrens. De gamla telefonbolagen verkar använda tekniken, inte för att förbättra sin produkt, utan för att hindra konsumenterna att använda annan, ny och billigare teknik.

Telefonbolagen får inte intäkter i den utsträckning de vill. Vinsterna sjunker. Men på en fri marknad med en fri konsumentvänlig konkurrens så gör man inte så. Fri konkurrens innebär att, i detta fall, telefonbolagen får acceptera att det finns andra som kommer med nya produkter/tjänster. De bör istället utveckla sin teknik och sina tjänster så att de blir prisvärda för konsumenterna. Inte att stoppa ny teknik och hindra konsumentmakten genom lagar eller utvecklingshämmande teknikfiffel.

Jag är, mot bakgrund av de senaste årens politiska klimat, allvarligt oroad över hur riksdag och regering kommer att agera. Vi har en icke-socialistisk regering, som säger sig vara för en fri marknad för konsumenternas bästa. Men dess agerande är illavarslande, genom IPRED-lagen och annat som är mera i socialistik konservativ regleringsanda för att skydda det gamla och emot det nya.

Sommartid med vinterkyla!

Tycker mig ha skymtat förbi någonstans en diskussion om sommartidens vara eller inte vara. Det föranleder mig att skriva dessa rader.

Sommartid, det bör rimligen vara den tidsperiod som det är sommar. I Sverige brukar den vara 2-2,5 månader. Möjligen någon vecka längre längst söderut. Som vinter får man räkna ca 6 månader. Plus minus någon vecka beroende på var man bor i vårt avlånga land. Vad övrigt är kallar vi vår och höst.

Hur kan vi då ha "sommartid", dvs att gå upp en timme tidigare än på vintern, under hela SJU månader, och s.k. vintertid bara fem månader? För att bättre avspegla de faktiska klimatförhållandena i landet borde det snarare vara tvärtom, eller hur? Förslagsvis så att "sommartid" inträder medio april och vintertid medio september.

Nu senaste helgen "fick" vi enligt kalendrarna "sommartid". OK, solen skiner idag. Men redan i morgon lär det bli kallare, med många minusgrader.

Det känns inte rimligt att vara tvungen att ställa om även motorvärmarens timer från vintertid till sommartid! Motorvärmare är så att säga per definition något som hör vintern till. Men än är det för tidigat att koppla ur den helt. Och inte kan man vänta till månadsskiftet oktober-november heller med att börja använda den.

Sju månaders "sommartid" och ynka fem månaders "vintertid", det måste ha genomförts av storstadbor utan känsla för naturens och årstidernas skiftningar. Men med av skattebetalare betalda tjänstbilar eller taxiresor.

Nazist var s-regeringens utredare betr apatiska barn (uppdat.)

Minns någon Barbro Holmberg? En gång i tiden för inte så länge sedan utvisningsminister (ja, officiellt hade hon någon annan titel, men det var mest utvisningar hon sysslade med) i den s-märkta regeringen under Göran Persson. Sedermera förflyttad till landshövdingeslottet i Gävle, vad nu de stackars gävleborgarna gjort för ont för att drabbas av henne.

Denna Barbro Holmberg var mycket aktiv för att utvisa flyktingfamiljer och detta oavsett hur utvisningen drabbade barnen. Många barn drabbades av apati. Men se det trodde inte (?) Barbro Holmberg på. Alltså tillsatte hon en statlig utredning för att bevisa sin ståndpunkt. Hon "lyckades" rekrytera folk av sin egen uppfattning, bl a Läkaren Thomas Jackson, dvs att barnen simulerade (sic!). I stort sett alla verkliga experter i övrigt i Sverige hade rakt motsatt uppfattning än Barbro Holmberg och Thomas Jackson.

Nu rapporteras det, bl a i SR, SVT och VF, att "experten" Thomas Jackson efter en tid i Nationalsocialistisk front numera är medlem i Svenskarnas parti. Det senare vad jag förstår en fortsättning av det förra. Båda högerextremistiska partier med nazi-influerad ideologi.
År 2005 var läkaren Thomas Jackson expert i den socialdemokratiska regeringens utredning om barn med uppgivenhetssyndrom. Med referens till Jackson skrev man att en möjlig orsak till barnens apati var att de låtsades.

- Jag menar att föräldrarna uppmanar eller näst intill tvingar barnen att ligga sjuka och stilla, sa Jackson själv i ett avsnitt av SVT:s Uppdrag Granskning år 2006.

Partiledaren Daniel Höglund är givetvis glad och bekräftar för Kulturnyheterna/SVT att Thomas Jackson har ansökt om medlemskap:
- Jag tror att han kan bli en stor tillgång. Det blir en ökad legitimitet när offentliga personer går ut och tar ställning för partiet.

Djup suck. Egentligen är jag inte förvånad. Det var ju en mycket märklig människosyn som både Barbro Holmberg och hennes rådgivare, Jackson m fl visade. Och det krävdes en massiv opinion emot detta för att till slut ändra "principen" och tillåta de apatiska barnen att stanna.

Borde inte både s-ministrar och andra vara vakna och medvetna om vad de släpper fram för främlingsfientliga fördomar när de genom sitt stöd legitimerar nazistiska idéer?

Tillägg. Ser nu att även AB skriver om detta. Bra. Nu har även Ljusdals-Posten och tidningen Ljusnan (liksom andra hälsingetidningar!) en ruskigt bra ledare om Barbro Holmberg (numera landshövding där) och hennes ansvar. Läs det med!

Vi följde bara order, apropå Datalagringsdirektivet

I den alltför tystlåtna debatten om datalagringsdirektivet (DLD), som tyvärr verkar röstas igenom i riksdagen i morgon, så kör en del DLD-kramare med ett formalistiskt argument som jag inte köper. "Lagar, direktiv och förordningar är det vi har att förhålla oss till och att tillämpa."
Att EU gett ett direktiv om att vi måste införa DLD i Sverige, det är för dem det tunga argumentet för att så ska ske.

Har vi glömt att samma ursäkt hade både nazismens bödlar och andra som vägrat tänka. De följde bara order.

Jag förbehåller mig rätten att tycka till om tycka illa om dåliga och i grunden odemokratiska lagar, hur formellt detmokratiskt de än tillkommit. Hitler tog makten en ggn i tiden i formellt demokratisk ordning. Vilket inte gjorde honom demokratisk precis. Nu måste vi vara vaksamma emot vår tids politiker som vill skada demokratins grundvalar. Jag är för EU, men sväljer inte all tokskap som kommer därifrån för det. F.ö. lär DLD revideras, vad jag förstår i positiv riktning, varför då skynda på i Sverige? Men, oavsett hur det blir med det. Den som hyllar demokrati som folkstyre, att regeringar och demokratiskt vald överhet inte är till för sig själva utan för att skydda medborgarna emot inskränkningar i demokrati och integritet, den har en moralisk skyldighet att påpeka att även formellt i laga ordning stiftade lagar kan vara felaktiga och odemokratiska.

Varför skall alla medborgares internettrafik kartläggas för att kunna göras sociogram kring, varför ska inte brevhemligeten respekteras för brev via internet? Varför ska våra mobiltelefoner, med SMS och telefonsamtal, bli ett slags elektroniska fotbojor som registrerar alla våra rörelser?

Jag har tidigare skrivit om integritetens olika aspekter ett flertal gånger på denna blogg. Bland annat här är en längre text.

Betr "rent mjöl i påsen" kan jag hänvisa bl a till denna text. Den texten är från 2006, men har fortfarande principiell bäring.

Att det inte är ett helt hållbart argument att hänvisa till "juridiskt sakkunniga" betr tolkningen av och införande av t ex EU-direktivet menar jag belyses av t ex dessa två juristers bloggar i ämnet.

Nej, argumenten för att införa DLD är utomordentligt svaga. Det är högst diskutabelt om det kan förhindra eller klara upp några (grova) brott. Däremot är det helt klart att det är integritetskränkande - och det på ett sätt som ännu inte gått upp för folk. Och att inte bekämpa DLD eftersom EU krävet att vi inför det, det är att alltför mycket ha samma ursäkter som Hitlers drängar.

Läs även detta. Om hur demokratin monteras ned.

Polisen vågar inte komma

Nej, detta handlar inte om den svenska polisen.


- Hur kan våldet stoppas?
- Det borde finnas fler poliser som vaktade i vårt område. Nu finns det inga alls, de vågar inte komma in.

En kommentar av en elvaåring i Tijuana i Mexico, apropå brottsligheten som drabbar också barnen.

Ur Barn nr 1/2012, Rädda Barnens tidskrift.

Att barnen blir rädda av våldet omkring dem, det är illa nog.
Men när också polisen är så rädd att den inte vågar sig in i vissa områden för att skydda barn och vuxna, då har det gått för långt. Polisen är ju inte till för sin egen skull. Och den är inte heller till för att trakassera folk. Nej, den är till för att skydda oss.

Ska polisen få använda FRA:s signalspaning. Eller klara sig utan?

DN uppmärksammmar idag att Datainspektionen är kritisk till att den vanliga "öppna" polisen ska få använda FRA (med FRA-lagen) för signalspaning. Det är givetvis en riktig kritik.

Av DN framgår också att Mark Klamberg, forskare på juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, och välkänd bloggare. Han menar att regeringen även borde ha utrett alternativet att klara sig utan signalspaning. Bra alternativ vore, enligt Mark Klamberg, om Säpo och polisen i stället får ut information från teleoperatörerna.

– Man använder sig i dag av liknande metoder för inhemsk kommunikation och borde kunna göra det även för utländsk kommunikation, säger han.

Mark Klamberg menar att det skulle minska risken att man spanar på oskyldiga.

Jag kan bara instämma i både Datainspektionens och Mark Klambergs kritik. Men när nu FRA-lag finns så är det en given följd att fler vill använda den för sina syften. Vilka inte alls var meningen från början. Eller det sas i alla fall inte rent ut.

FRA-lagens kritiker varnade för detta, men FRA-kramarna viftade bort kritiken. Nu ser vi hur det vi befarat inträffar. Har överheten skaffat ett instrument, så blir ropen kraftiga att använda det även till det som det sas inte skulle användas till.

Grekisk bankrutt eller inte?

Under helgen blev det klart att Grekland skulle få stora avskrivningar på sina lån hos privata långivare. Det lyftes fram som en positiv nyhet i de flesta media. Dvs, positiv för Grekland - och för den ekonomiska stabiliteten i Europa (euroländerna).
Att långivarna inte precis jublade kan man gissa.

Men vad innebär det? Betyder det att Grekland nu gjort bankrutt? Så beskriver Dagens Industri det.
Det får väl anses som en klartext som jag dock inte precis hittar lätt på andra håll.
Varför inte? Möjligen för att bankrutt låter så hemskt, som en total katastrof, som att den djupaste klyfta öppnat sig och att det är fritt fall ner i den. Och det har hela tiden varit något som EU:s ledning till varje pris velat undvika. Så fick det inte gå för ett euroland, ett EMU-land.


Nå, är det då en statsbankrutt för Grekland detta? Det kan ju ses som en strid om ord. Och att man väjer för att använda just det ordet kan bero på att, som Di skriver, alternativet skulle vara en oordnad bankrutt.
"En bankrutt under ordnade former är bättre än en kaotisk."

Det finns alltså grader i helvetet även när det gäller statsfinansiella katastrofer. Som kan drabba snart sagt en hel värld.

Vapenavtalet med Saudi - hur kan Sverige öht teckna sådana avtal?

Avtalet mellan Sverige och Saudiarabien handlar "inte bara" om att planera och bygga en fabrik för avancerad krigsmateriel, vilket man kan tro av debatten. Avtalet ger utrymme för de mest långtgående samarbete och affärer som man kan tänka sig.

Avtalet har nr SÖ 2005:59, och har följande rubrik och inledande ingress.
Samförståndsavtal med Saudiarabien om
militärt samarbete
Stockholm den 15 november 2005
Regeringen beslutade den 21 april 2005 att underteckna avtalet. Avtalet trädde i kraft vid undertecknandet den 15 november 2005.
Den på arabiska avfattade texten fi nns tillgänglig på Utrikesdepartementets enhet för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt.

Redan av detta kan vi förstå att det är fråga om ett militärt samarbete, inte bara om att sälja lite vapen.

Hela avtalet kan läsas på denna länk.

Inledningsvis skrivs att det är ett samförståndsavtal om militärt samarbete mellan Sveriges
regering och Saudiarabiens regering. Regeringarna, som med stor tillfredsställelse uttrycker sin önskan att ytterligare förstärka de goda och vänskapliga förbindelserna genom direkt militärt samarbete i enlighet med sina respektive länders inrikes- och utrikespolitik...

Alltså, lite ömsesidigt smörande. Det kanske är kutym, men mig äcklar det att skriva så om ett samarbete med en diktatur.

Artikel 1 lyder: "Syftet med detta samförståndsavtal är att
identifiera och utvidga huvudområdena för det
militära samarbetet mellan parterna i fråga om
militära system och försvarsmateriel, logistik,
utbildning, teknologiöverföring, forskning och
utveckling samt erfarenhetsutbyte inom områ-
dena underhåll och militär sjukvård."
Redan här ser vi att det är ett mycket omfattande militärt samarbete.

Artikel 2 är textmässigt mera omfattande. Säger bl a:
"Parterna är överens om att det militära
samarbetet mellan de båda länderna ska ske på
följande områden.
1) Försvarsmateriel och logistik
a) Utrustning och system för stridsledning
(C3).
b) Utrustning och system för elektronisk
krigföring (EW) och signalspaning (SIGINT).
c) Utrustning för skydd och sanering avseende massförstörelsevapen.
d) Utrustning för säkerhetsspaning.
e) Tekniskt underhåll för utrustningen och
systemen.

2) Utbildning
a) Vardera parten skall bereda den andra
partens personal möjlighet att delta i militära
och tekniska kurser som den anordnar i sitt
eget land.
b) Parterna är överens om att studera och undersöka möjligheterna till samarbete i fråga om
taktisk och teknisk utbildning, bl.a. elektronisk
krigföring (EW) och signalspaning (SIGINT).


3) Forskning och utveckling
a) Parterna är överens om att studera och
utforska möjligheterna att upprätta ett partnerskapsprogram mellan Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och de behöriga institutionerna i Konungariket Saudiarabien i fråga om
försvarsteknologi.
b) Parterna skall särskilt sträva efter att utbyta teknisk och ingenjörsmässig expertis i fråga
om underhåll, utveckling och rekonstruktion
av vapensystem, utrustning och reservdelar.

4) Överföring av militärteknologi
a) Parterna är överens om att meddela sådan
information och produktionsteknologi som är
nödvändig för att utföra alla typer av underhåll
av militär utrustning som de handlar med.
b) Vardera parten skall främja att industrin
i dess land utformar gemensamma projekt för
sammansättning eller produktion av militär
utrustning i den andra partens land.
c) Utbyte av experter och information på det
militärteknologiska området.

Så finns en pkt 5, som handlar om militär sjukvård, som i och för sig kan betecknas som mera harmlös.

Artikel 3 handlar om en militär blandkommitté och Artikel 4 handlar om sekretess av olika grader.

Artikel 7: "Artikel 7
1. Detta samförståndsavtal träder i kraft dagen för den sista underskriften.
2. Samförståndsavtalet skall gälla för en tid
av fem år och automatiskt förlängas för samma
tid, om det inte sägs upp av någondera parten
med sex månaders skriftligt varsel innan det
utlöper.
3. Uppsägningen skall inte inverka på fullbordande av samarbetsprogram som har inletts
innan samförståndsavtalet upphörde att gälla.
4. Parterna kan träffa ytterligare avtal av
allmänt eller speciellt slag, om de anser att det
skulle främja en effektiv tillämpning av detta
samförståndsavtal eller avseende en särskild
fråga som täcks av samförståndsavtalet.
5. Detta samförståndsavtal kan när som
helst ändras genom parternas samtycke genom
skriftväxling mellan dem.
Detta samförståndsavtal undertecknas i
Stockholm den 13/10 1426 enligt arabisk tideräkning, motsvarande den 15/11 2005, enligt
den gregorianska kalendern.

För Konungariket Sveriges
regering
Leni Björklund
Försvarsminister

För Konungariket Saudiarabiens
regering
Sultan Bin Abdulaziz
Kronprins, Förste Vice Premiärminister,
Försvarsminister och Generalinspektör"


Jag har svårt att förstå att Sverige, genom vilken regering än det vara må, går in i så omfattande avtal ens med de "snällaste" och närmaste vänskapliga demokratiska stater. Och Sverige ingår inte i NATO, men om så vore skulle jag mena att ett avtal av denna typ är på gränsen även då.

Obegripliga vapenaffärer

Ju mer vi får veta om de senaste regeringarnas märkliga turer betr vapenaffärerna med Saudiarabien, ju mera obegripligt blir det. Eller kanske inte. Att mygla och fiffla verkar ha en lång tradition i denna typ av frågor. Åtminstone en 30-40 år, med regeringar av olika färg och med numera närmast "helgonförklarade" svenska toppolitiker inblandade.
Det är ynkligt, och väcker många frågor om heder och moral, om hur politiker och byråkrater ser på demokratibegreppet. Om hur våra förtroendevalda anser sig stå över oss och både övervakar oss och bedrar oss genom att inte följa de regler som de själva skapat.

Bl a Anna Troberg (pp) visar på sin blogg hur den aktuella affären är ytterligare ett tecken på hur de ledande politikerna visar sin misstro emot väljarna och går bakom ryggen på dem. Jag ska inte gå vidare i det, utan hänvisar intresserade att läsa vad hon skrivit. Viss koppling till detta kan man säga att Mark Klambergs text om remiss betr signalspaning har.

Det kommer hela tiden nya uppgifter, men i skrivande stund vet vi detta. S-regeringen (Göran Persson med försvarminister Leni Björklund) skrev 2005 ett avtal med Saudiarabien om vapenförsäljning inkluderande (?) en vapenfabrik av avancerat slag. Artikel 1 och 2 i avtalet är mycket omfattande! Sverige ska inte sälja vapen till diktaturer. Så, oavsett avtalets omfattning var det, som jag ser det, ett brott emot förbudet att sälja vapen till diktaturer.
Det var en avtal som gled förbi i tysthet. Miljöpartiet och vänstern verkar idag inte ens ha märkt saken, efter de uttalande som de gör nu. Men, enligt uppgift så var avtalet uppe i riksdagens konstitutionsutskott eftersom fp-riksdagsledamöterna Allan Widman och Birgitta Ohlson KU-anmälde dåvarande försvarsministern Leni Björklund (s).

Av det som framkom igår så var regeringen, den nuvarande och förra, helt medvetna om att detta var en affär som inte skulle skett. Vad jag förstått så stod och står socialdemokraterna och moderaterna bakom den, med stöd av centern. Om de var pådrivande eller om det var vapenindustrin och statens egna tjänstemän, det är svårt att veta. Dock skapade FOI ett bulvanföretag för att dölja affären. Vi har en generaldirektör som ljuger rakt ut och påstår att det inte finns något projekt om en vapenfabrik i Saudiarabien. Vi har en myndighet som ska förhindra att vapenaffärer emot reglerna sker. Men den myndighetens generaldirektör har själv (på försvarsdepartementet!) deltagit i ett möte för att göra affären möjlig, detta enl SR idag.

Vi har en sosseledare som i och för sig inte gillar denna affär (men hans föregångare drev ju den), men anser att nog kan Sverige, om det kniper, visst sälja vapen till diktaturer! Vilket hyckleri.
Vi har en fp-ledare som igår avslöjade att han och fp var emot affären, när den var uppe till behandling i regeringen 2010. För mig är det obegripligt att inte han och fp stod på sig då och fick avtalet upprivet. Visst kan det ha kostat, men felaktiga avtal ska inte fullföljas. Om principen om att stödja demokratier och inte diktaturer är viktigare för fp än att sitta in en regerings om säljer vapen till ex-vis Saudiarabien, då borde fp ha gjort det klart för moderaterna (och centern). Och avgått ur regeringen. Med regeringskris som följd, om inte m backat.

Frågorna blir många, ex-vis:
Hur kan fp sitta med i en regering som går emot en så viktig demokratisk princip???
Hur kan det från socialdemokratiskt håll nu kritiseras det avtal som de själva drev fram?
Hur kan Löfven anse att Sverige ska sälja vapen till diktaturer?
Hur kan vänsterpartiets Jonas Sjöstedt säga att riksdagen inte visste något om detta förrän igår?
Hur kan regeringar träffa vapenförsäljningsavtal, med ett diktaturland, som skriver att avtalet skall vara sekretessbelagt?

Nej, nog är det mycket som förefaller obegripligt i detta. Det vill säga om man ska tro på vad olika partier och regeringar säger sig stå för. Om man ska tro på att de som styr landet (politiker som toppbyråkrater!) har demokratiska grundprinciper som ledstjärna för sitt handlande. Om man inte vill tro att makten betyder mer än demokratin.

Vem styr? Apropå svenska vapenaffärer (uppdat.)

Sverige hjälper diktaturen Saudi-arabien att bygga en vapenfabrik. Enligt SR och dagspressen.

Saudi-arabien är en diktatur, som inte ens försöker anlägga en "demokratisk" fernissa.
Sverige ska inte sälja vapen (med det avses även komplicerade och avancerade vapensystem och komponenter därtill) till diktaturer. Trots det har Sverige, med regeringars och deras kontrollorgans godkännande, sålt vapen till bl a Saudi-arabien (och även till Libyen under diktaturens tid) med ursäkten att det beror på att fullfölja "gamla kontrakt". Detta har pågått i decennier, så det måste finnas oerhört gamla och fortfarande giltiga kontrakt, som det inte går att bryta ostraffat...

Nå, att svenska regeringar, av alla färger, sålt vapen till allsköns diktaturer, det är ingen nyhet i sig. Om än skamligt i högsta grad. Men att i dagens läge, under 2000-talet, till och med bygga en vapenfabrik i en så solklar diktatur, ja, man undrar vem som styr? Hemligstämplat? Under största sekretess.

Begriper verkligen regeringen vad den godkänner? Är alla ministrar fullt informerade om vad de kollektivt är med att godkänna? - eller är underlagen hemligstämplade även för vissa/många ministrar?

Är det byråkraterna som styr, och "politikerna" sitter bakom en ljudisolerad glasruta i baksätet och låter sig föras vart som helst?

Jag inser att det i vissa/många fall är svårt att avgöra både länders demokratiska status och graden av risker för oroligheter i olika områden. Personligen anser jag att när vapen ska säljas så ska det dock vara till fullständigt klara, mogna demokratier som respekterar mänskliga rättigheter och som inte kan bedömas riskera att blanda sig i konflikter där demokrati eller andra mänskliga rättigheter kan råka illa ut. Vid minsta tvekan ska inte Sverige sälja vapen. Så t ex anser jag inte att vapen ska säljas till den ytterst tveksamma "demokratin" Ryssland, ett land där inte alla partier och kandidater får ställa upp i val och där fredliga demonstranter fängslas och valfusk är regel.

Uppdatering. Ser nu att sent omsider har Jan Björklund sagt att han är väldigt kritisk till samarbetsavtalet om vapenfabriken. Alltid något. Men, nog känns det som en svag kritik. Han är ju dels vice statsminister, dels partiledare och borde ha reagerat mycket kraftigare, ställt frågan på sin spets. Inte lagt sig och fp bara för att m och c (och förmodligen s) var för affären med diktaturen Saudi-arabien. Han är ju inte en vanlig riksdagsman.
Men, nu borde det ändå vara fritt fram för andra fp-are att ställa besvärliga frågor till regeringen.