Under helgen blev det klart att Grekland skulle få stora avskrivningar på sina lån hos privata långivare. Det lyftes fram som en positiv nyhet i de flesta media. Dvs, positiv för Grekland - och för den ekonomiska stabiliteten i Europa (euroländerna).
Att långivarna inte precis jublade kan man gissa.
Men vad innebär det? Betyder det att Grekland nu gjort bankrutt? Så beskriver Dagens Industri det.
Det får väl anses som en klartext som jag dock inte precis hittar lätt på andra håll.
Varför inte? Möjligen för att bankrutt låter så hemskt, som en total katastrof, som att den djupaste klyfta öppnat sig och att det är fritt fall ner i den. Och det har hela tiden varit något som EU:s ledning till varje pris velat undvika. Så fick det inte gå för ett euroland, ett EMU-land.
Nå, är det då en statsbankrutt för Grekland detta? Det kan ju ses som en strid om ord. Och att man väjer för att använda just det ordet kan bero på att, som Di skriver, alternativet skulle vara en oordnad bankrutt.
"En bankrutt under ordnade former är bättre än en kaotisk."
Det finns alltså grader i helvetet även när det gäller statsfinansiella katastrofer. Som kan drabba snart sagt en hel värld.
Jag är en man i mogen ålder med brett samhällsintresse på socialliberal grund. Därtill mycket musikintresserad. Det är främst samhällsintresset som dokumenteras här, enstaka notiser av privat eller allmän karaktär kan förekomma. I likhet med Lord Acton (brittisk liberal på 1800-talet) anser jag att: ”Makt verkar korrumperande, och absolut makt korrumperar absolut. Stora män är nästan alltid dåliga män. Det finns ingen värre irrlära än att ämbetet helgar dess innehavare.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar