Om FRA-lagen, SvD, Mark Klamberg och Sverker Åström.
Vill uppmärksamma Mark Klambergs gedigna analys av SvD:s ledare om FRA och hur slarvigt den är skriven. Det finns ingen anledning att såhär i efterhand förringa den negativa innebörden av FRA-lagen, tvärtom. Mark ger på sin blogg en djupare insikt i detta än vad SvD förmår. Läs det! Bloggar är viktiga, och ger oftast mera djup och insikt än korta kommentarer på Facebook...
Diplomaten Sverker Åström har avlidit vid hög ålder. En man som kom att utforma den socialdemokratiska utrikespolitiken under decennier. Med mjukhet mot Sovjetdiktaturen och sträng kyla emot USA och Israel. Han verkar inte heller precis ha satt Raoul Wallenbergs insatser för att rädda judar från nazisterna under andra världskriget speciellt högt.
För mig ger lovorden över Åström en fadd bismak. Att en högt uppsatt person blir gammal får inte vara en ursäkt för att man "glömmer", dvs bortser från vad personen stått för inklusive det mindre positiva. Carl Bildts lovord över Åström är ren panegyrik. Det är nästan så att jag får känslan av att Bildt därmed vill överskyla sina egna negativa sidor.
I sin ungdom var, enl uppgift, Sverker Åström aktiv i en nazisympatiserande rörelse, nazistiska Sveriges Nationella Förbund, under flera år under 30-talet. Det kan ses som en ungdomsförsyndelse, som han säger sig glömt, men kan också vara en förklaring till hans avsky för USA och Israel, vilka om än inte invändningsfria ändå var och är demokratier. Möjligen också till att han var så överseende med Sovjetdiktaturen. Åström har också själv uppgett att SÄPO misstänkt honom för att vara Sovjetspion.
Betr Sveriges Nationella Förbund, läs detta.
Jag är en man i mogen ålder med brett samhällsintresse på socialliberal grund. Därtill mycket musikintresserad. Det är främst samhällsintresset som dokumenteras här, enstaka notiser av privat eller allmän karaktär kan förekomma. I likhet med Lord Acton (brittisk liberal på 1800-talet) anser jag att: ”Makt verkar korrumperande, och absolut makt korrumperar absolut. Stora män är nästan alltid dåliga män. Det finns ingen värre irrlära än att ämbetet helgar dess innehavare.”
Visar inlägg med etikett Mark Klamberg. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Mark Klamberg. Visa alla inlägg
12 mars 2012
Ska polisen få använda FRA:s signalspaning. Eller klara sig utan?
DN uppmärksammmar idag att Datainspektionen är kritisk till att den vanliga "öppna" polisen ska få använda FRA (med FRA-lagen) för signalspaning. Det är givetvis en riktig kritik.
Av DN framgår också att Mark Klamberg, forskare på juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, och välkänd bloggare. Han menar att regeringen även borde ha utrett alternativet att klara sig utan signalspaning. Bra alternativ vore, enligt Mark Klamberg, om Säpo och polisen i stället får ut information från teleoperatörerna.
– Man använder sig i dag av liknande metoder för inhemsk kommunikation och borde kunna göra det även för utländsk kommunikation, säger han.
Mark Klamberg menar att det skulle minska risken att man spanar på oskyldiga.
Jag kan bara instämma i både Datainspektionens och Mark Klambergs kritik. Men när nu FRA-lag finns så är det en given följd att fler vill använda den för sina syften. Vilka inte alls var meningen från början. Eller det sas i alla fall inte rent ut.
FRA-lagens kritiker varnade för detta, men FRA-kramarna viftade bort kritiken. Nu ser vi hur det vi befarat inträffar. Har överheten skaffat ett instrument, så blir ropen kraftiga att använda det även till det som det sas inte skulle användas till.
Av DN framgår också att Mark Klamberg, forskare på juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, och välkänd bloggare. Han menar att regeringen även borde ha utrett alternativet att klara sig utan signalspaning. Bra alternativ vore, enligt Mark Klamberg, om Säpo och polisen i stället får ut information från teleoperatörerna.
– Man använder sig i dag av liknande metoder för inhemsk kommunikation och borde kunna göra det även för utländsk kommunikation, säger han.
Mark Klamberg menar att det skulle minska risken att man spanar på oskyldiga.
Jag kan bara instämma i både Datainspektionens och Mark Klambergs kritik. Men när nu FRA-lag finns så är det en given följd att fler vill använda den för sina syften. Vilka inte alls var meningen från början. Eller det sas i alla fall inte rent ut.
FRA-lagens kritiker varnade för detta, men FRA-kramarna viftade bort kritiken. Nu ser vi hur det vi befarat inträffar. Har överheten skaffat ett instrument, så blir ropen kraftiga att använda det även till det som det sas inte skulle användas till.
16 december 2011
Okunniga (?) politiker lämnar över makten till byråkrater med säkerhetsnoja.
Så tas ännu ett i nedmonteringen av demokratiska rättigheter. I julbrådskan och med hjälp av slätkammade riksdagledamöter i partier som man trott bättre om. Dvs tills för några år sedan.
De traditionella media, vars huvuduppgift är att bevaka makten och skydda demokratin (nä, att tjäna pengar är inte huvuduppgiften!) de lyfter knappt på ögonbrynet när det sipprar ut att Beatric Ask, Tant Gredelin, vill utvidga FRA-lagen och öppna FRA-shoppen för fler myndigheter.
Den behöver moderniseras tyckte jag att hon sa. Det har hon ju rätt i, den var ju feltänkt och omodern redan från början, så den rimliga moderniseringen vore självfallet att helt avskaffa lagen.
Jag hinner knappt andas ut och svälja innan nästa besked kommer. Ask, dvs alliansregeringen har kommit överens med socialdemokraterna att genomföra Asks förslag.
Hur dum får man vara, Juholt? Eller bryr du och ditt parti dig inte om försvaret av vår rättighet till integritet och yttrandefrihet? En gång försökte ju ni i sossestyret inbilla oss att ni var emot FRA-lagen. Men det var förstås bara en taktisk fint.
FRA-lagen infördes efter långa och hårda diskussioner och protester från anhängare av ett fritt samhälle, där man håller efter brottslingar, men låter vanligt folks privatliv vara i fred. I varje alliansparti fanns kritiker, flest inom folkpartiet, det parti som kallade sig liberalt, dvs frihetens försvarare. Och tre fd fp-ledare gick ut och angrep FRA-lagen. Men allt motstånd inom de "frihetsälskande" allianspartierna mosades ner av partipiskor, mobbning och hot. Längst höll Camilla Lindberg (fp)ut.
Detta gjorde att piratparitet, utanför riksdagan, fick dra det tunga lasset. Utan tillgång till gammelmedia, men med stark internetnärvaro.
Så verkar det vara nu också, det är på internet som uppmärksammas detta nya käftslag emot oss medborgare.
Det var ju så att FRA-kramarna bedyrade att FRA-lagen INTE skulle användas av fler är FRA. ABSOLUT inte av t ex SÄPO eller Rikskrim. För de har ju andra uppdrag.
Kom också ihåg att FRA-lagen INTE avser att spana på misstänkta, eller mot konkreta hot mot rikets säkerhet. Nej, FRA:s signalspaning är en massiv avlyssning (spaning) av oss alla, allt vad vi gör och som passerar internet. Inklusive privata mail och bloggar.
På internet har allt detta givetvis kommenterats redan. Hur tidigare löften brutit, hur den förnekade ändamålsglidningen sker (smygutvidgningen). Att givetvis finns ingen möjlighet att skydda den privata integriteten i detta sammanhang annat än genom att avskaffa FRA-lagen. Generell spaning på alla drabbar per definiton allas vår integritet. Även den oskyldige som inte (ännu) utsatts för någon extremt brådskade gryningsräd av tungt beväpnade maskerade män.
Mark Klamberg utreder de tekniskt-juridiska aspekterna, i tonen lågmäld, men i sak bitande kritisk. Andra kan sämre dölja sin bitterhet över detta, om än inte oväntade, men stora svek.
Min fråga är hur länge folk ska låta sig sövas av den politiska tystnaden där knapptryckandet i riksdagen är viktigare än att bevaka demokratins intressen.
Men jag frågar mig också vart Sverige är på väg. Med ett övervakningssystem (ineffektivt, men ändå) som ligger i repressiv nivå med sådana stater som Iran och Syrien. Inser inte våra ledande politiker, de med piskorna, att de monterar ner demokratin, i demokratins namn? Övervakning är faktiskt inte frihet. Att inte våga diskutera är inte demokrati.
VEM styr?
Kan det vara så att våra i det mesta idélösa men maktsugna partier är på väg att gå från förvaltande till förmynderi.
Och är det så att det i verkligheten är ett gäng byråkrater med säkerhetsnoja, men utan demokratisk grundsyn, som har tagit över ratten helt?
Jag är allvarligt oroad. Jag vill inte ha ett samhälle där jag om jag diskuterar terrorism (vilket jag ofta gör) ska riskera att familjen ska väckas av adrenalinstinna tungt beväpnade män, som gått på dåligt underlag och slarvigt analyserad internettrafik.
Hur långt från medborgarna får politikerna gå? Eller låta sina byråkrater gå.
(En något slimmad version av detta har tillställts bl PT).
De traditionella media, vars huvuduppgift är att bevaka makten och skydda demokratin (nä, att tjäna pengar är inte huvuduppgiften!) de lyfter knappt på ögonbrynet när det sipprar ut att Beatric Ask, Tant Gredelin, vill utvidga FRA-lagen och öppna FRA-shoppen för fler myndigheter.
Den behöver moderniseras tyckte jag att hon sa. Det har hon ju rätt i, den var ju feltänkt och omodern redan från början, så den rimliga moderniseringen vore självfallet att helt avskaffa lagen.
Jag hinner knappt andas ut och svälja innan nästa besked kommer. Ask, dvs alliansregeringen har kommit överens med socialdemokraterna att genomföra Asks förslag.
Hur dum får man vara, Juholt? Eller bryr du och ditt parti dig inte om försvaret av vår rättighet till integritet och yttrandefrihet? En gång försökte ju ni i sossestyret inbilla oss att ni var emot FRA-lagen. Men det var förstås bara en taktisk fint.
FRA-lagen infördes efter långa och hårda diskussioner och protester från anhängare av ett fritt samhälle, där man håller efter brottslingar, men låter vanligt folks privatliv vara i fred. I varje alliansparti fanns kritiker, flest inom folkpartiet, det parti som kallade sig liberalt, dvs frihetens försvarare. Och tre fd fp-ledare gick ut och angrep FRA-lagen. Men allt motstånd inom de "frihetsälskande" allianspartierna mosades ner av partipiskor, mobbning och hot. Längst höll Camilla Lindberg (fp)ut.
Detta gjorde att piratparitet, utanför riksdagan, fick dra det tunga lasset. Utan tillgång till gammelmedia, men med stark internetnärvaro.
Så verkar det vara nu också, det är på internet som uppmärksammas detta nya käftslag emot oss medborgare.
Det var ju så att FRA-kramarna bedyrade att FRA-lagen INTE skulle användas av fler är FRA. ABSOLUT inte av t ex SÄPO eller Rikskrim. För de har ju andra uppdrag.
Kom också ihåg att FRA-lagen INTE avser att spana på misstänkta, eller mot konkreta hot mot rikets säkerhet. Nej, FRA:s signalspaning är en massiv avlyssning (spaning) av oss alla, allt vad vi gör och som passerar internet. Inklusive privata mail och bloggar.
På internet har allt detta givetvis kommenterats redan. Hur tidigare löften brutit, hur den förnekade ändamålsglidningen sker (smygutvidgningen). Att givetvis finns ingen möjlighet att skydda den privata integriteten i detta sammanhang annat än genom att avskaffa FRA-lagen. Generell spaning på alla drabbar per definiton allas vår integritet. Även den oskyldige som inte (ännu) utsatts för någon extremt brådskade gryningsräd av tungt beväpnade maskerade män.
Mark Klamberg utreder de tekniskt-juridiska aspekterna, i tonen lågmäld, men i sak bitande kritisk. Andra kan sämre dölja sin bitterhet över detta, om än inte oväntade, men stora svek.
Min fråga är hur länge folk ska låta sig sövas av den politiska tystnaden där knapptryckandet i riksdagen är viktigare än att bevaka demokratins intressen.
Men jag frågar mig också vart Sverige är på väg. Med ett övervakningssystem (ineffektivt, men ändå) som ligger i repressiv nivå med sådana stater som Iran och Syrien. Inser inte våra ledande politiker, de med piskorna, att de monterar ner demokratin, i demokratins namn? Övervakning är faktiskt inte frihet. Att inte våga diskutera är inte demokrati.
VEM styr?
Kan det vara så att våra i det mesta idélösa men maktsugna partier är på väg att gå från förvaltande till förmynderi.
Och är det så att det i verkligheten är ett gäng byråkrater med säkerhetsnoja, men utan demokratisk grundsyn, som har tagit över ratten helt?
Jag är allvarligt oroad. Jag vill inte ha ett samhälle där jag om jag diskuterar terrorism (vilket jag ofta gör) ska riskera att familjen ska väckas av adrenalinstinna tungt beväpnade män, som gått på dåligt underlag och slarvigt analyserad internettrafik.
Hur långt från medborgarna får politikerna gå? Eller låta sina byråkrater gå.
(En något slimmad version av detta har tillställts bl PT).
15 februari 2011
Hur länge vill svenskarna bli nedsövda?
Det är skönt, uppfriskande, att läsa goda texter skrivna i ilska. Därför vill jag rekommendera Jan Rejdnells svidande vidräkning med FRA-lagens tillkomst sommaren och hösten 2008, publicerad igår på hand blogg. I farten får flera politiker på huden också. Härligt och, såvitt jag kan se, med verkligheten överensstämmande.
Min korta kommentar kan bli denna: Makt korrumperar.
Jan R:s kommentar är en god illustration av det klassiska citatet från liberalen Lord Acton (se mitt blogghuvud). Och det gäller alla, även liberaler som kommer i maktställning. Tyvärr!
En något längre kommentar. Jans text är skriven i djup, kokande vrede, en snabbresumé av den tragiska FRA-historien. Jan infogar också in en del saker som inte varit helt kända utanför en trängre krets av inblandade. Det är intressanta reflexioner, som tyvärr känns logiska. Betr Mark Klamberg, Birgitta Ohlsons make, så upplever jag inte att han svek då hösten 08. Han blev tvärtom så upprörd att han visade det och lämnade sin korrekta juristprosa! Han var på väg både att lämna alla fp-uppdrag och även medlemsskapet. Men övertalades av bl a Gabriel Romanus (fd socialminister, fp, och medlem av samma fp-avdelning som Mark) att stanna kvar (och kämpa på?). Men Mark orkade inte diskutera vidare med FRA-kramarna och Birgitta fick svårt med argumentationen, vilket är ovanligt för henne.
Men så blev hon EU-minister. Och visst är hon nedtonad i regeringen, inte bara i FRA-frågan. I vart fall så långt som syns utåt. Tyvärr är hon inte det enda exemplet på att även liberaler tappar profil (och ryggrad) när de kommer ett steg upp och i dåligt sällskap. EU-kommissionären Cecilia Malmström är ett annat exempel.
Jag var i kontakt med, argumenterade och försökte peppa alla de 6 fp-kvinnorna som revolterade emot FRA-lagen 1.0, men till slut stod bara Camilla Lindberg (mest synlig utåt) och Agneta Berliner och Cecilia Wikström kvar. Som Jan konstaterar så finns inte Camilla och Agneta kvar i riksdagen. Och Cecilia Wikström hittar vi nu i EU-parlamentet. I riksdagen märker vi nu inga reaktioner av mätbar styrka, när det visar sig hur regeringen steg för steg springer ifrån den 15 punkterna, som skulle göra FRA-lagen lite mera smaklig. Regeringen och Sten Tolgfors ljög och lurade kritikerna. Något integritetsskydd finns de facto inte.
Mycket mer finns att säga, men det räcker just nu.
Det jag inte begriper är att folk glömmer så lätt, och att det märkliga spel som föregick FRA-lagen, liksom dess faktiska innebörd inte gör att hela folket kokar av vrede emot riksdag och regering! Hur länge kommer Sverige att sova?
FRA-lagen måste rivas upp, göras om, göras rätt.
Min korta kommentar kan bli denna: Makt korrumperar.
Jan R:s kommentar är en god illustration av det klassiska citatet från liberalen Lord Acton (se mitt blogghuvud). Och det gäller alla, även liberaler som kommer i maktställning. Tyvärr!
En något längre kommentar. Jans text är skriven i djup, kokande vrede, en snabbresumé av den tragiska FRA-historien. Jan infogar också in en del saker som inte varit helt kända utanför en trängre krets av inblandade. Det är intressanta reflexioner, som tyvärr känns logiska. Betr Mark Klamberg, Birgitta Ohlsons make, så upplever jag inte att han svek då hösten 08. Han blev tvärtom så upprörd att han visade det och lämnade sin korrekta juristprosa! Han var på väg både att lämna alla fp-uppdrag och även medlemsskapet. Men övertalades av bl a Gabriel Romanus (fd socialminister, fp, och medlem av samma fp-avdelning som Mark) att stanna kvar (och kämpa på?). Men Mark orkade inte diskutera vidare med FRA-kramarna och Birgitta fick svårt med argumentationen, vilket är ovanligt för henne.
Men så blev hon EU-minister. Och visst är hon nedtonad i regeringen, inte bara i FRA-frågan. I vart fall så långt som syns utåt. Tyvärr är hon inte det enda exemplet på att även liberaler tappar profil (och ryggrad) när de kommer ett steg upp och i dåligt sällskap. EU-kommissionären Cecilia Malmström är ett annat exempel.
Jag var i kontakt med, argumenterade och försökte peppa alla de 6 fp-kvinnorna som revolterade emot FRA-lagen 1.0, men till slut stod bara Camilla Lindberg (mest synlig utåt) och Agneta Berliner och Cecilia Wikström kvar. Som Jan konstaterar så finns inte Camilla och Agneta kvar i riksdagen. Och Cecilia Wikström hittar vi nu i EU-parlamentet. I riksdagen märker vi nu inga reaktioner av mätbar styrka, när det visar sig hur regeringen steg för steg springer ifrån den 15 punkterna, som skulle göra FRA-lagen lite mera smaklig. Regeringen och Sten Tolgfors ljög och lurade kritikerna. Något integritetsskydd finns de facto inte.
Mycket mer finns att säga, men det räcker just nu.
Det jag inte begriper är att folk glömmer så lätt, och att det märkliga spel som föregick FRA-lagen, liksom dess faktiska innebörd inte gör att hela folket kokar av vrede emot riksdag och regering! Hur länge kommer Sverige att sova?
FRA-lagen måste rivas upp, göras om, göras rätt.
17 december 2010
Johan Pehrssons "liberaler" vill svenska folket illa
I min blogglista har jag satt etiketten "där finns liberaler" på Fp i Eslövs blogg. Jag måste säga att det fortfarande känns smärtsamt att särskilt behöva påpeka att det (ännu) faktiskt finns folkpartister som är liberaler. Det borde ju vara en självklarhet. Tyvärr vet vi alla att det inte är så numera.
I senaste Fp-Eslöv-bloggen skriver Daniel Rhodin under rubriken: Polisstaten Sverige. Han påminner om ett uttalande av FRA-chefen Åkesson, för ett par år sedan där denne sa: FRA ska signalspana för att kartlägga yttre hot mot landet. Ändå odlas uppfattningen att FRA skall lyssna på alla svenskars telefonsamtal, läsa deras e-post och sms. En vidrig tanke. Hur kan så många tro att en demokratiskt vald riksdag skulle vilja sitt folk så illa?
Och Daniel påpekar att det i vart fall finns en sådan politiker, folkpartiets Johan Pehrson! Denne tycker att det är viktigt att ge SÄPO möjligheten att, som han uttrycker det, "signalspana" efter inrikes hot. (Tyvärr mumlas det instämmanden från andra också. Det var väl det Morgan Johansson (s) menade också.)
"Termen "signalspaning" används i huvudsak för att inte rakt ut säga vad det handlar om: genomsökning av SMS, telefonsamtal, e-post och internettrafik. I FRA-fallet påpekade kritikerna att inhemsk datatrafik ofta går över landets gränser. Trafik kan routas på olika sätt beroende på nätverkslasten. Att skicka/läsa e-post på gmail, hotmail eller liknade är förstås också sådant som FRA redan idag kan avlyssna. Nu vill Folkpartiet alltså att SÄPO ska få göra samma sak för även strikt inhemsk trafik. En alldeles enorm integritetskränkning mot helt oskyldiga medborgare kommer bli ett faktum om Pehrson och Ask får hållas. Pehrson problematiserar inte alls runt grundläggande fri- och rättigheter."
Daniel Rhodin undrar hur det kunde gå så illa med ett parti som kallar sig liberalt. Min kommentar blir att fp idag inte är ett liberalt parti. Lyckligtvis finns ännu några liberaler kvar, sådana som Daniel, men det gör inte partiet som sådant liberalt!
Liksom Daniel kan jag inte riktigt förstå att det kunde gå så illa i för ett parti med så stolta liberala traditioner. Hur kunde en kombination av batongviftare, övervakare och makthungriga "nyliberaler" få ta över fp?
Det känns mycket plågsamt för den som i princip gett hela sitt liv för folkpartiet. Så länge det var liberalt.
En av de kvarvarande liberalerna, Mark Klamberg, ger på sin blogg en mera strikt och känslobefriad analys av problematiken med vem som ska få "signalspana".
I senaste Fp-Eslöv-bloggen skriver Daniel Rhodin under rubriken: Polisstaten Sverige. Han påminner om ett uttalande av FRA-chefen Åkesson, för ett par år sedan där denne sa: FRA ska signalspana för att kartlägga yttre hot mot landet. Ändå odlas uppfattningen att FRA skall lyssna på alla svenskars telefonsamtal, läsa deras e-post och sms. En vidrig tanke. Hur kan så många tro att en demokratiskt vald riksdag skulle vilja sitt folk så illa?
Och Daniel påpekar att det i vart fall finns en sådan politiker, folkpartiets Johan Pehrson! Denne tycker att det är viktigt att ge SÄPO möjligheten att, som han uttrycker det, "signalspana" efter inrikes hot. (Tyvärr mumlas det instämmanden från andra också. Det var väl det Morgan Johansson (s) menade också.)
"Termen "signalspaning" används i huvudsak för att inte rakt ut säga vad det handlar om: genomsökning av SMS, telefonsamtal, e-post och internettrafik. I FRA-fallet påpekade kritikerna att inhemsk datatrafik ofta går över landets gränser. Trafik kan routas på olika sätt beroende på nätverkslasten. Att skicka/läsa e-post på gmail, hotmail eller liknade är förstås också sådant som FRA redan idag kan avlyssna. Nu vill Folkpartiet alltså att SÄPO ska få göra samma sak för även strikt inhemsk trafik. En alldeles enorm integritetskränkning mot helt oskyldiga medborgare kommer bli ett faktum om Pehrson och Ask får hållas. Pehrson problematiserar inte alls runt grundläggande fri- och rättigheter."
Daniel Rhodin undrar hur det kunde gå så illa med ett parti som kallar sig liberalt. Min kommentar blir att fp idag inte är ett liberalt parti. Lyckligtvis finns ännu några liberaler kvar, sådana som Daniel, men det gör inte partiet som sådant liberalt!
Liksom Daniel kan jag inte riktigt förstå att det kunde gå så illa i för ett parti med så stolta liberala traditioner. Hur kunde en kombination av batongviftare, övervakare och makthungriga "nyliberaler" få ta över fp?
Det känns mycket plågsamt för den som i princip gett hela sitt liv för folkpartiet. Så länge det var liberalt.
En av de kvarvarande liberalerna, Mark Klamberg, ger på sin blogg en mera strikt och känslobefriad analys av problematiken med vem som ska få "signalspana".
02 juni 2010
De resonabla krafterna i Mellanöstern blir allt färre
Jag är Israel-vän. Det är riktigt och rätt att judarna fick Israel som en hemvist, en logisk konsekvens av Hitlers och nazismens massmord av judar. Ett massmord som i sin tur var en konsekvens av det utbredda judehat som fanns och till en del ännu finns i många länder och kretsar.
Men, Israel har hela tiden känt sig trängt och ifrågasatt som stat. Efter ett flertal krig, en del försvarskrig, andra mera tveksamma betr detta, så har både Israels utsatthetskänsla - och övermod betr sin militära överlägsenhet - och palestiniernas frustration över att inte vare sig kunna återvända eller få en egen självständig stat, värd namnet, vuxit. Extremismen på båda sidor har succesivt ökat, trots alla medlingsförsök och fredssamtal.
Orsakssammanhanget är oerhört komplicerat. Men det är tragiskt att Israels ledning förefaller helt blind och döv för hur dess agerande spelar Hamas och andra extremister i händerna, samtidigt som förståelsen för Israels sak minskar och förståelsen för palestinierna ökar i samma grad. Att angripa, kapa fredliga skepp med hjälp till Gazas befolkning, "Ship to Gaza", på internationellt vatten, det hjälper inte Israels sak. Att bära sig åt som sjörövare, mörda sovande människor, och föra folket ombord till Israel med brutala medel, ett land som de inte alls ville till. Allt detta är så opsykologiskt, klantigt och stötande och givetvis oacceptabelt att jag nästan saknar ord. Var finns besinningen?
Johan Westerholm har en del intressanta bakgrundsnoteringar kring detta på sin blogg, och Madelaine Sjöstedt noterar att nu vaknar judehatet hos vänstern på grund av denna tragiska händelse. Båda söker något slags besinning.
En som inte ser någon anledning till besinning, utan faktiskt (i vanlig ordning) är helt övertygad om att Ship to Gaza var befolkade av våldsverkare och terrorister, är Dick Erixon. Hans sätt att argumentera är så enögt och nyansfritt att jag helst inte vill länka till honom, men för en gångs skull gör jag det. Med Erixons och hans gelikars sätt att se på omvärlden lär det inte bli fred och samförstånd inom vår livstid i Mellanöstern.
Tillägg. Mark Klamberg gör en sakligt neutral genomgång av de juridiska aspekterna. Givetvis mycket intressant. Även kommentarerna är intressanta och ger ytterligare ljus över det komplicerade juridiska läget.
Men, Israel har hela tiden känt sig trängt och ifrågasatt som stat. Efter ett flertal krig, en del försvarskrig, andra mera tveksamma betr detta, så har både Israels utsatthetskänsla - och övermod betr sin militära överlägsenhet - och palestiniernas frustration över att inte vare sig kunna återvända eller få en egen självständig stat, värd namnet, vuxit. Extremismen på båda sidor har succesivt ökat, trots alla medlingsförsök och fredssamtal.
Orsakssammanhanget är oerhört komplicerat. Men det är tragiskt att Israels ledning förefaller helt blind och döv för hur dess agerande spelar Hamas och andra extremister i händerna, samtidigt som förståelsen för Israels sak minskar och förståelsen för palestinierna ökar i samma grad. Att angripa, kapa fredliga skepp med hjälp till Gazas befolkning, "Ship to Gaza", på internationellt vatten, det hjälper inte Israels sak. Att bära sig åt som sjörövare, mörda sovande människor, och föra folket ombord till Israel med brutala medel, ett land som de inte alls ville till. Allt detta är så opsykologiskt, klantigt och stötande och givetvis oacceptabelt att jag nästan saknar ord. Var finns besinningen?
Johan Westerholm har en del intressanta bakgrundsnoteringar kring detta på sin blogg, och Madelaine Sjöstedt noterar att nu vaknar judehatet hos vänstern på grund av denna tragiska händelse. Båda söker något slags besinning.
En som inte ser någon anledning till besinning, utan faktiskt (i vanlig ordning) är helt övertygad om att Ship to Gaza var befolkade av våldsverkare och terrorister, är Dick Erixon. Hans sätt att argumentera är så enögt och nyansfritt att jag helst inte vill länka till honom, men för en gångs skull gör jag det. Med Erixons och hans gelikars sätt att se på omvärlden lär det inte bli fred och samförstånd inom vår livstid i Mellanöstern.
Tillägg. Mark Klamberg gör en sakligt neutral genomgång av de juridiska aspekterna. Givetvis mycket intressant. Även kommentarerna är intressanta och ger ytterligare ljus över det komplicerade juridiska läget.
25 februari 2009
Ditt och datt
Apropå Mikael Wendts åsikter om Ipred har det uppstått en debatt både på hans blogg och är på min.
En av de som reagerat på hr Wendts åsikter om Ipred är Michael Gajditza
http://blogg.aftonbladet.se/21909/perma/1136943/
Där vidareutvecklar han den kommentar han har på min blogg, posten från igår.
Man kan rösta på "Bästa författarblogg" hos tidningen Vi. Två namn man genast känner igen. utan att lusläsa listan, är Anders Widén och Anna Troberg.
Noterar att Anders Widén inte gillar omröstningar av detta slag. Det gör inte jag heller. Men om det leder till att fler läser t ex Anders, så kan han väl få din röst?
Eller Anna.
http://vilaser.se/index.php?option=com_content&view=article&id=52&Itemid=58.com
Mark Klamberg har gjort en genomgång av olika remissyttranden om FRA 2.0. Som alltid intressant. Men, tyvärr har Mark dragit ner på sitt bloggande av tidsbrist.
http://klamberg.blogspot.com/2009/02/remissyttrande-juridiska.html
På Anna Trobergs blogg kan man notera att Universals VD Per Sundin menar att Magnus Uggla per default alltid MÅSTE sälja över 200 000 ex. Om han inte gör det är det Pirate Bays fel… Det är så alltså som mediamogulerna räknar. Om inte deras artister säljer bra beror det på de förskräckliga piraterna. Att folk inte vill ha deras produkter faller dem inte in.
http://www.annatroberg.com/2009/02/25/liveblogg-tpb-rattegangen-100-av-50-ar-tpbs-fel/
Mårtensson hissar flaggan på halv stång med anledning av IPRED-debatten i riksdagen men visar också i en annan bloggpost på vad fildelning kan åstadkomma i tillväxt.
http://martenssonsmeningar.blogspot.com/
Eftersom utgången är given betr IPRED i riksdagen tycker HAX att de ledamöter som är emot ska, om de inte vågar (som Karl Sigfrid) rösta nej ska avstå eller kvitta ut sig. För att rösta för något de känner är fel, det måste vara fel. Kännas fel för dem, och vi kommer att notera hur de röstat.
http://henrikalexandersson.blogspot.com/2009/02/ipred-riksdagsledamoter-skolka.html
Även Christian Engström inser att det är kört betr IPRED, för denna gång, men han och vi kan notera att han kommer till tals i SvD.
http://christianengstrom.wordpress.com/2009/02/25/idag-klubbas-privatpolislagen-ipred/
Jakob Heidbrink har en fin juridisk genomgång av IPRED-lagen på sin blogg.
http://jheidbrink.wordpress.com/2009/02/25/ipred-fortfarande-skevt/
Många fler har skrivit intressanta saker idag, men jag stoppar
där. Lämpliga länkar hittar ni i vänstermarginalen.
En av de som reagerat på hr Wendts åsikter om Ipred är Michael Gajditza
http://blogg.aftonbladet.se/21909/perma/1136943/
Där vidareutvecklar han den kommentar han har på min blogg, posten från igår.
Man kan rösta på "Bästa författarblogg" hos tidningen Vi. Två namn man genast känner igen. utan att lusläsa listan, är Anders Widén och Anna Troberg.
Noterar att Anders Widén inte gillar omröstningar av detta slag. Det gör inte jag heller. Men om det leder till att fler läser t ex Anders, så kan han väl få din röst?
Eller Anna.
http://vilaser.se/index.php?option=com_content&view=article&id=52&Itemid=58.com
Mark Klamberg har gjort en genomgång av olika remissyttranden om FRA 2.0. Som alltid intressant. Men, tyvärr har Mark dragit ner på sitt bloggande av tidsbrist.
http://klamberg.blogspot.com/2009/02/remissyttrande-juridiska.html
På Anna Trobergs blogg kan man notera att Universals VD Per Sundin menar att Magnus Uggla per default alltid MÅSTE sälja över 200 000 ex. Om han inte gör det är det Pirate Bays fel… Det är så alltså som mediamogulerna räknar. Om inte deras artister säljer bra beror det på de förskräckliga piraterna. Att folk inte vill ha deras produkter faller dem inte in.
http://www.annatroberg.com/2009/02/25/liveblogg-tpb-rattegangen-100-av-50-ar-tpbs-fel/
Mårtensson hissar flaggan på halv stång med anledning av IPRED-debatten i riksdagen men visar också i en annan bloggpost på vad fildelning kan åstadkomma i tillväxt.
http://martenssonsmeningar.blogspot.com/
Eftersom utgången är given betr IPRED i riksdagen tycker HAX att de ledamöter som är emot ska, om de inte vågar (som Karl Sigfrid) rösta nej ska avstå eller kvitta ut sig. För att rösta för något de känner är fel, det måste vara fel. Kännas fel för dem, och vi kommer att notera hur de röstat.
http://henrikalexandersson.blogspot.com/2009/02/ipred-riksdagsledamoter-skolka.html
Även Christian Engström inser att det är kört betr IPRED, för denna gång, men han och vi kan notera att han kommer till tals i SvD.
http://christianengstrom.wordpress.com/2009/02/25/idag-klubbas-privatpolislagen-ipred/
Jakob Heidbrink har en fin juridisk genomgång av IPRED-lagen på sin blogg.
http://jheidbrink.wordpress.com/2009/02/25/ipred-fortfarande-skevt/
Många fler har skrivit intressanta saker idag, men jag stoppar
där. Lämpliga länkar hittar ni i vänstermarginalen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)