02 november 2010

Var valet en framgång eller förlust för liberalismen? (Uppdat.)

I min lokaltidning, Piteå-Tidningen (PT) infördes idag en debattartikel av Jens Sundström, fp-bas i länet, som beskrev valet som en liberal framgång.
Jag kunde inte avhålla mig från att polemisera emot detta i ett svar, som jag hoppas få infört.
För er kännedom så publicerar jag mitt manus även här. Trogna läsare av denna blogg känner möjligen igen en del av mina tankegångar... Såhär lyder min artikel.

Valresultatet var en förlust för liberalismen!
Jag blir ytterligt förvånad när Jens Sundström (fp) beskriver valet som en seger för liberalismen (PT 2 nov). För det första, alliansen är inte en liberal allians. För det andra, om Jens anser att folkpartiet är liberalt, så gjorde fp nu ett än sämre resultat än i bottenvalet 2006.

Sverigedemokraterna kom in i riksdagen. Det blev de genuint liberala värdena som förlorade.
Liberalismen finns nog i svenska folket, som framgår av DN-artikeln som Jens hänvisar till. Problemet är att de inte hittar ett liberalt parti. Då ska vi komma ihåg att för de svenskar som har någon bild av liberalismen så är det den socialliberalism som fp stått för under i vart fall den senare hälften av 1900-talet och till senaste sekelskiftet. Enstaka liberaler finns i fp, främst på lokalplanet, liksom de funnits i andra partier. Men inget klart socialliberalt parti längre.

Man kan kanske glädjas åt att mp innehåller vissa strimmor av grön socialliberalism, men är som helhet inte liberalt.
Fp straffades för sina avsteg från socialliberalismen och för sitt stöd till FRA och ökad övervakning, för sin medverkan till brutala försämringar av sjukförsäkringen, batongfasoner och det som uppfattades som en flört med sd-väljare. Ett fp som stödparti åt moderaterna är inte lockande för liberala väljare. Att säga nej till kommunism är OK, men fp förmådde inte visa på ett trovärdigt sätt hur man ska behandla de högerextrema sd.

”Nya” moderaternas nyliberala fernissa har försvunnit och ersatts av konservatism i populistisk tappning. Det lockade väljare, som är emot socialdemokraterna, men i övrigt inte är speciellt ideologiskt förankrade. Anders Borgs goda kamerala handlag belönades, men många blundade uppenbarligen för prioriteringarna som legat i detta. Jag undrar hur länge de moderater som har liberala värderingar kan stå ut med nya moderaternas konservatism? Jag menar att Reinfeldt står för en socialkonservativ linje, men ju längre tiden går, ju mer försvinner det som berättigar till prefixet "social-".

Att Reinfeldts moderater lyckats framställa sig som ”arbetarvänliga” är en bedrift, eftersom de har den syn som den gamle brukspatronen hade. Han som inte ville att hans arbetare skulle svälta ihjäl, men bara så länge de gjorde som han ville. Det är en attityd som länge även varit socialdemokratins. Ett överhetsperspektiv. Den som ser detta som liberalism har nog inte insett skillnaden mellan konservatism och liberalism.

Centerns liberalism har också flagnat av helt, vilket straffade sig. Att ställa in sig i ledet bakom Reinfeldt om FRA-lagen mm skrämde bort deras nyförvärvade liberala väljare. Dessutom blev givetvis de gamla kärnkraftsmotståndarna i centern besvikna av energikompromissen i regeringen. Man kan undra vilka som blev kvar!

Kd tog hem hyfsat många värdekonservativa, vilket inte heller är liberalt precis. Vart kd nu ska gå känns inte avgjort. Är det de gamla kristna värdena eller en mera utslätad värdekonservativ grund. De kompromisser som kd fått göra har inte precis liberal prägel.

Den förnyelse i liberal riktning som skulle behövts för att rädda socialdemokratin kom av sig genom samarbetet med Ohlys parti. Piratpartiet hade liberala profilfrågor som integritet och rättssäkerhet men förmådde inte ge bredd åt programmet – och nonchalerades helt i mediadebatten, som i st gav sverigedemokraterna utrymme.

Nej, jag har svårt att se någon liberal framgång i detta val. I stället gick det stora konservativa partiet gått framåt på småpartiernas bekostnad, sverigedemokraterna kom in och socialdemokraternas förnyelse avstannade.

Ska liberalismen få väljarframgångar i nivå med hur många som anser sig vara liberala, då måste vi få åtminstone ett klart och konsekvent socialliberat parti. Inte ett eller flera lydpartier till moderaterna eller folk som hyllar batonger och övervakning.

Uppdatering. Ovanstående debattartikel publicerades i PT den 5 nov. Utan strykningar.

3 kommentarer:

peppelorum sa...

Bra analys och även bra skrivet, hoppas din insändare kommer in =)

Lars-Erick Forsgren sa...

Peppel.... Debattartikel var det, inte insändare ;) . Skillnaden är bl a att insändare oftast ska vara kort(are), och kan vara anonyma och ohöljt propagandistiska.

Debattartiklar kan vara lite längre, mera resonerande och är inte anonyma.

Patricia sa...

En mycket bra artikel. Jag håller valet 2010 var ingen framgång för Folkpartiet.