03 november 2010

Inget bidragsfusk

Hittar en text som visar att fusket med sjukskrivningar är minst sagt försumbart.
0,o4% av utbetalningarna.
Givetvis är fusk fel. Men nån måtta ska det ändå vara när man bekämpar det. Bekämpa mygg med kanoner.
Och hela 60% jobbar fastän de är sjuka.
Jag har skrivit om detta tidigare, men nu finns uppenbarligen nya fakta och undersökningar som stöder detta.

Ni kan själva läsa mera här.

3 kommentarer:

OlofB sa...

Rehbinder var inne på en spaning häromdagen som jag associerar till när jag läser ditt inlägg. Att det nya offerlammet i samhället är de kriminella.

Nu är ju bidragsfusk - den lilla skärva vi har här i Sverige - ett tämligen harmlöst brott jämfört med mycket annat. Men det är samma lukt, att jaga "fuskare" som att "ta hårdare tag" osv.

citydweller sa...

Någon - jag vet inte vem - verkar ha missat människors behov av trygghet och säkerhet. Det att det finns ett kontrollsystem som gör att medborgarna /försäkringstagarna får förtroende för systemet, det har ett värde i sig.
- Även om det kostar mera än vad man får in i återbetalningar.

@ OlofB
På samma sätt så har det ett värde i sig, att man kan känna sig trygg när man går i sitt bostadsområde, på gator och torg, eller i sitt bostadsområde. I många grannskap har den tryggheten minskat steg för steg under minst en generations tid. Det viktiga här är att känslan av trygghet inte är så lätt att skapa med hjälp av statistik eller logik, så man kan inte "undervisa bort den", och bara i någon mån motverka den med propaganda.

Önskan om att ingripa mot det som skapar otryggheten med ökad polis- och väktarnärvaro och längre fängelsestraff, den önskan blir den naturliga och ofrånkomliga följden av att känslan av trygghet har blivit anfrätt.

Lars-Erick Forsgren sa...

Både Olof o Citydweller verkar vara inne på att känslan av, upplevelsen av hur det är, det är viktigare för oss än de faktiska förhållandena.

Det faktiska förhållandet är t ex att reellt, medvetet fusk med sjukpeng är försumbart och betydligt mindre än svinn pga dåliga regler och bristfällig handläggning. Likaså, att våld mot t ex äldre är mycket ringa. Våld begås av unga mot unga (främst yngre män) och mellan kriminella.

Det finns även studier som visar att brottslighetsfrekvens inte hänger ihop med antalet poliser. Fler poliser ger inte per automatik färre brott. (Jag läste för ett antal år sedan -trol i Liberal Debatt - om jämförelser mellan ngn storstad i USA och en svensk storstad.)

Ändå "tror" vi, bibringas vi uppfattningen att bidragsfusk är ngt omfattande. Varför? Är det ett politiskt syfte att sprida den uppfattningen?

Och vi bibringas tron att fler poliser och hårdare straff minskar brottsligheten. Varför? För att polisen vill ha större anslag? För att polisen inte vill effektivisera sitt arbete? Är det ett politiskt syfte att spärra in fler personer under längre tid? Var finns beviset på att långa fängelsestraff minskar brottslighet och gör brottslingar hederliga? Är det inte förebyggande åtgärder och rehabilitering av brottslingar som är viktigare?
Kanske det till och med skulle bli lägre brottslighet om fler hade arbete? Om inte konsumismen var det som predikades hela tiden i media?

Om media och det politiska etablissemanget i st för att blåsa under otrygghetskänslorna skulle dels tala om fakta med mera kraft - och dels vidta andra åtgärder av mera förebyggande art. Skulle då inte folks trygghetsupplevelse öka?