04 november 2008

Skälla kan kännas bra, men rikta det mot rätt adress

Dagens stora debattämne har givetvis varit , i skuggan av USA-valet, "nyheten" att FRA-lagen träder i kraft 1 jan utan de omtalade femton punkterna.
Jag kan inte påstå att jag blev förvånad. Det som förvånade mig var att radion drog upp det som en nyhet. Visst, det blev en nyttig påminnelse, men jag tycker det var ganska klart direkt efter 25 sept att FRA-kramarna tänkte sig göra på detta sätt. Först lagen, sen ta god tid på sig att titta igenom hur de ska manövrera motståndarnas femton punkter. Så skriva ett lagförslag, remissa det och göra en proposition till riksdagen. Allt medan lagen rullar på som om inget hade hänt.

Den starka reaktionen nu mot regeringens och Tolgfors agerande visar att väldigt många kritiker utanför riksdagen inte riktigt tagit till sig detta. Många har - fullt berättigat - riktat kritiken mot oklarheterna i den femton punkterna, och nöjt sig med detta.
Jag tror att vi måste vara mera envetna än så, och samtidigt mera långsiktiga.

Det vi måste inse att FRA-lagens förespråkare är skickliga taktiker, och att de inte ger sig i första taget. De kommer att fortsätta att manövrera för att få det som de vill. Och de planterar nyheter som det passar dem.

Vi som är kritiska måste vara lika skickliga. Vi måste nu se frågan i flera steg. Första steget är att dels rikta kritiken mot den formellt riktiga men omoraliska hanteringen mot regeringen, Tolgfors och partiledningarna. Dels uppmana de interna kritikerna att ryta till ordentligt.
Tala om för dem att de inte ska sitta stilla, utan betona för partiledningarna att de inte är nöjda, att uppgörelsen råkar i fara om regeringen fortsätter hanterandet på detta sätt, att lagen måste läggas på is tills punkterna är utredda till kritikernas "fördel". Och blir de inte nöjda så river de upp kompromissen. Fp-kritikerna har ju partirådsbeslut som indirekt ger dem tolkingsföreträdet.
Självfallet måste de använda detta vapen. Men då måste vi stödja dem så att de känner att det är viktigt för en bred opinion.

Steg två kan bli att under det att lagen läggs på is så kan det bli klart för fler att problemen är så stora att det är lika bra att riva upp eländet och ta om det från början, och skifta perspektiv. Att se det ur ett medborgarperspektiv - med integritetsskydd.

Om det inte blir så, så har i vart fall lagens konsekvenser förhoppningsvis blivit bättre belysta. Och ett alternativt andra steg blir då att kämpa för att Camilla Lindbergs förslag om en Integritetsbalk går igenom. Liksom andra förslag i samma riktning.
På sikt kan därmed integritetsfrågan ros hem den vägen. Både för en FRA-lag i någon form, som för andra frågor.

Pratet om en sanningskommission som skulle gräva i FRAs historia är för dagen ett sekundärt krav. Viktigt och riktigt i sig, men låt det inte bli en ursäkt för att inte göra bästa möjligt i den akuta situationen.

Vi bör nog också tänka på att om sossarnas ledamöter släpps fria att rösta som de vill, så skulle nog många rösta för en FRA-lag, förmodligen en ännu värre än den som beslöts om i juni. Det känns svårt att lita på vänstersidans pålitlighet med tanke på dess historia i denna fråga. Självklart ska de påminnas om sina löften om "riv upp". Men det känns inte bra att behöva lita på att de verkligen gör det, om frågan förblir olöst till efter valet om två år.

Nu gäller det alltså att rädda vad som räddas kan. Ge mod till de kritiska och se vad som kan och måste göras NU.

Sedan får vi ta Camillas integritetsbalk som hjälpmedel för resten. Har ni läst den?

6 kommentarer:

Gun Svensson sa...

Lars-Erick: Det finns de som tror att det är ett fulspel, för att vi - kritikerna ska driva på ett krav på de 15 punkterna - och det är jag inte beredd att göra. Jag köper inte grisen i säcken. De riksdagsledamöter som tycker att de 15 punkterna skulle vara fullgott skydd må var de som driver den saken. Jag är ännu mera övertygad idag än tidigare - Riv upp och gör om!!!

Anonym sa...

En tanke - kan det vara så illa att Tolgfors och co försöker driva detta så hårt att det blir en självuppfyllande profetia?

Jag är inte konspiratoriskt lagd, men vore det inte det ultimata vapnet från JA-sägarnas läger?

Förklaring: Säg att de pressar vidare som hittills. Många blir rejält stötta i kanten - med rätta. Några våldmakare/fanatisker planerar helt enkelt illdåd mot själva FRAs huvudkvarter. Antingen lyckas FRA/regeringen stoppa det (de har trots allt hyffsade chanser när de förväntar sig något i denna stil) eller så misslyckas de.

Det skrämmande är att båda utfallen gynnar JA-sägarna.

Och då kan vi glömma vänsterns lovord om Riv upp, Gör om, Gör rätt vid vunnit val 2010!

Lars-Erick Forsgren sa...

Nja, farmor. Det är ett demokratiskt renlighetskrav att lagen inte träder i kraft innan tilläggen är utredda och preciserade, enl fp-kritikernas intentioner.

Att det inte räcker är en annan sak. Vi får ta en sak i taget. Och komma ihåg att det är en ändring av attityden till politiken som måste till. Det måste in hederlighet.

Att bara kräva riv upp, det är att ge upp. Att ge fra-kramarna "rätt".

Vi ska kräva att lagen rivs upp, men först ska regeringen hålla sina löften till de interna kritikerna!
Det får inte bli legitimt att sätta klackarna på kritiker för att tysta dem, genom svek.

De politiker som vågar protestera inom systemet måste få känna att det lönar sig. Annars är risken stor att de ger upp. Låter sig infogas i den stela maktapparaten, bli tysta.

Vill vi det?

Lars-Erick Forsgren sa...

Olof, ja vi är nog flera som kämpar emot tankarna på konspirationer. Men ju längre frågan drivs av Tolgfors & Co, ju oftare kan man få sådana misstankar.

Jag slås av att den entusiasm vi FRA-motståndare har, den har likheter med Obamas anhängares. Skillnaden är att "vår" fråga är viktig men uppfattas inte av den stora massan som viktigast. Och vi har ingen karismatisk Obama som frontfigur.

Anonym sa...

Obama är jag glad vann, och han är en riktigt bra talare.

När det gäller karismatisk frontfigur: jag tänkte på det igår / idag. Hur hyllad Obama är.

Och kom fram till att jag inte riktigt köper det som demokrativänligt att ha en "ledare" som står för allt gott, svart och vitt. Jag tror på en disparat massa som agerar intelligent, som system. Det blir bättre än enskilda makthavare.

Med massans intelligens är det svårt att säga vem som har makten - och då finns det ingen makt som kan stiga någon åt huvudet.

Låter det jag säger totalt knäppt?

För övrigt anser jag att FRA-lagen ska rivas upp.

Lars-Erick Forsgren sa...

Olof, nej det låter inte knäppt.
Det kan ju vara farligt med karismatiska ledare också.

Jag gillar din inställning till en demokratisk grå intelligent och samarbetande massa. Vars summa blir större än en aldrig så intelligent karismatisk ledare. Men den vinner ju inte några val så lätt...
:(