Visst kan det vara kul att leka med opinionssiffror och att gissa valresultat. Även om det ser rätt klart ut idag, att alliansen förlorar och att troligen ett av dess partier åker ut samt att sd kommer in men pp stannar utanför riksdagen, så kan smärre förskjutningar göra att mycket kan hända.
Den senaste tidens debatt om sjukförsäkringen kan fortsätta, och som bl a Sagor från livbåten noterar så är arbetslinjen (modell m) direkt farlig om den hanteras av människor som inte har den mest grundläggande förståelse för att förändringar drabbar riktiga människor, och att dessa människor förtjänar respekt, integritet, värdighet och en rättssäker behandling. Detta med anleding av två moderaters famösa debattartikel i AB idag om Alexandra. Moderaterna Gunnar Axén och Helena Rivière kör aningslöst ett utpräglat politruk-teknokrat-byråkratsnack utan minsta medkänsla. Sagor från livbåten citerar även en skarp formulering av Isobel Hadley-Kamptz där hon konstaterar "att svenskarna är ett rätt anständigt folk. Och jag tror inte att de accepterar att styras av empatilösa sociopater när dessa så tydligt visar sig vara just det."
Så låt mig mot den bakgrunden spekulera i ett tänkbart valresultat. Om det är sannolikt eller ej, det kan man diskutera. Tids nog får vi veta.
Säg att de som får sota för alliansens politik främst blir kd och c, det tapp de får går till en del till m, som därmed tar igen en del av de som går till andra partier. Kd lyckas ändå, kanske med hjälp av "kamrat kyrkobroder" snubbla in på 4,2% och c, med hjälp av sin våldsamt goda kampanjbudget (pga tidningsförsäljningarna) ta hem hela 4,4%. Fp får, smått oförtjänt, goda 7,5% och m, lika oförtjänt 27,7%. Summa alliansen 43,8%
Mp når inte riktigt upp till tio utan stannar på 9,5% och s hamnar på 33,5%, deras olika förslag väcker inte tillräcklig entusiasm, speciellt som många ogillar deras samarbete med v. Och v får inte tillräckligt stöd av "kamrat 4%" utan hamnar strax under, med 3,8% och blir utan mandat. Tillsammans får nuvarande oppositionen alltså 46,8%, klart mer än alliansen, men bara 43% ger mandat pga vänsterpartiets fall. S+mp får något mandat färre än alliansen, men skillnaden blir minimal. Oppositionen tappar på slutspurten pga att alliansen i sista stund lyckas övertyga en del pensionärer att de ska få sänkt skatt om alliansen vinner.
I valrörelsens slutskede så lyckas piratpartiet kämpa sig in i debatten, visa att begreppet "integritet" är mera än FRA-motstånd och även innefattar ex-vis anständig behandling av sjuka människor. De gamla partierna lyckas också, med benäget bistånd och support från pp pressa ner sd en bit från dagens opinionssiffror, men inte tillräckligt. Resultatet blir att både sd och pp hamnar på 4,2% och får 15-16 mandat var. Övriga partier får 1% = noll mandat. FRA-frågan spelar en viss roll, negativt för alliansen, tveksamt för oppositionen men givetvis positivt för pp.
Valdeltagande blir inte lysande. Visserligen ökar det något bland de yngre, men många i övre medelåldern och äldre stannar hemma i protest mot både alliansens och oppositionens politik, de känner sig inte hemma i sina gamla partier. I någon mån kompenseras detta av framgångarna för pp och sd.
Vad blir det för regering av detta? Och vilken politik? Blir det en alliansregering med stöd av pp, alltså med radikala ändringar i integritetsfrågorna? Eller blir det en röd-grön regering med stöd av pp OCH med stöd av sd?
Eller blir det en helt öppen fråga ett långt tag, ett totalt kaos... med kohandel och hemliga överenskommelser? Och/eller nyttiga omprövningar hos alla de gamla partierna?
Eller blir det en stor koalition mellan sossarna och moderaterna, dvs en politik i stort sett densamma som idag...
En situation som dock gör de mindre partierna utan egentligt inflytande, frustrerade och bittra. Hur många partiledare får kicken? Inser några partier behovet av att återuppliva sina övergivna ideologier?
OK, det är en lek med siffror. Och helt osannolik är den väl inte, även om resultatet kan bli mycket annorlunda.
Den röd-gröna koalitionen kan ta storslam. Men avgörande kan bli vilket eller vilka partier som åker ut, och om ett eller två nya partier kommer in i stället.
Jag är en man i mogen ålder med brett samhällsintresse på socialliberal grund. Därtill mycket musikintresserad. Det är främst samhällsintresset som dokumenteras här, enstaka notiser av privat eller allmän karaktär kan förekomma. I likhet med Lord Acton (brittisk liberal på 1800-talet) anser jag att: ”Makt verkar korrumperande, och absolut makt korrumperar absolut. Stora män är nästan alltid dåliga män. Det finns ingen värre irrlära än att ämbetet helgar dess innehavare.”
26 januari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Kul sifferlek, Lars-Erick.
Oavsett vilket, så kan jag garantera dig en sak: några jäkla hemliga överenskommelser blir det inte om jag sitter med i dem!
Och jag tror nog att jag har hela PP bakom mig där. Transparens är ett av våra honnörsord, minst lika viktigt som våra övriga honnörsord.
Ja, man kan experimentera med olika valutfall. Inte minst för att försöka "begripa" vad som då kommer att hända betr regeringsbildning, politikens innehåll och om omprövningar tvingas fram.
Betr stor koalition (s+m) tror jag att en sådan skulle vara direkt förödande för demokratin och folk tappar då helt förtroendet för både partier och demokrati.
Och kanske sd skulle kunna profitera på det missnöjde som då uppstår. Medan pp inte får minsta gehör, hamnar helt i skuggan. Ingen vågmästarroll och utan minsta inflytande.
Betr kohandel i hemlighet, tja, jag tänkte då faktiskt mest på de "gamla" riksdagspartierna...
Skicka en kommentar