Gårdagens Uppdrag granskning om bemanningsföretagen, visar på en bransch som gått för långt. Visst, det kan tyckas att innan de blev tillåtna så var det en väldigt stelbent arbetsmarknad i Sverige. Vilket gjorde att inte minst ungdomar hade svårt att komma in.
Det är mycket möjligt att en del ungdomar genom att under en tid arbeta på ett bemanningsföretag kan få in en fot, hitta och få ett lämpligt fast jobb. Om de vill, en del kanske inte vill vara så hårt bundna. De flesta vill nog ändå ha den relativa trygghet som ett fast jobb innebär.
Men, jag reagerar emot det märkligt svaga avtal som gäller för branschen. Att folk förbinder sig att praktiskt taget runt vara tillgängliga för jobb, utan att veta om de får några timmar den dagen, eller när. Att inte kunna planera sin tillvaro.
Än mer reagerar jag emot det cyniska resonemang som ledande storföretagare, dvs direktörer som själva är anställda och egentligen inga företagare men med finfina villkor om de skulle få sparken, för. De talar om flexibilitet, och menar att de anställda inte ska vara anställda utan fungera som daglönare som ska bocka och buga för att i nåder få några timmar då och då.
Därigenom kan direktörerna spara på löneutgifterna och skrapa ihop miljarder åt företagen så att de själva får ära och gigantiska löner plus bonusar. Att se ScaniaVDn Östling hånflina in i kameran gav mig illamående.
Dessutom så förefaller det som att företagen feltolkat lagen och en AD-dom, då det aldrig varit meningen att man ska kunna sparka folk och sedan "återanställa" dem genom bemanningsföretag - för samma arbete. Inte när det faktiskt inte föreligger arbetsbrist!
Men vi ska inte glömma att det inte bara är Manpower och andra bemanningsföretag som handlar på detta sätt för att skapa daglönare åt (stor)företagen. Både stat och kommun är lika ivriga som storföretagen att hålla nere sin fast anställda styrka och håller sig med vikariepooler och mängder av springvikarier, med ofta usla villkor. Allt i syfte att slippa fastanställa personal som man egentligen behöver.
Och så slutar man anlita dem precis innan de enl LAS skulle fastanställas. Ut i kylan och arbetslösheten bara... Socialt ansvarstagande är det inte fråga om där heller.
Jag är en man i mogen ålder med brett samhällsintresse på socialliberal grund. Därtill mycket musikintresserad. Det är främst samhällsintresset som dokumenteras här, enstaka notiser av privat eller allmän karaktär kan förekomma. I likhet med Lord Acton (brittisk liberal på 1800-talet) anser jag att: ”Makt verkar korrumperande, och absolut makt korrumperar absolut. Stora män är nästan alltid dåliga män. Det finns ingen värre irrlära än att ämbetet helgar dess innehavare.”
21 januari 2010
De nya daglönarna
Etiketter:
arbetsbrist,
bemanningsföretag,
bonusar,
Manpower,
socialt ansvarstagande,
springvikarier
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Just Östling har ju dock uppvisat synnerligen gott omdöme i krisen genom att utan omsvep omfatta också sin egen position i jobba 80% få 90%-uppgörelsen. (Han har nog inga problem att leva på 90%, men jag gissar å andra sidan att han jobbar lika mycket som innan).
I övrigt håller jag helt med. Varför tar inte facken tag i denna fråga istället för att försöka lyncha lettiska byggjobbare? Som vanligt är fokus där på dem som redan har det bra.
Du och många andra suger åt er det människor påstår utan att kontrollera fakta. Det är inte sant att bemanningsanställda ska vara tillgängliga dygnet runt. Bemanningsanställda har exakt samma arbetstid som kundföretaget dom är uthyrda till. Den som är mellan uppdrag ska vara tillgänglig för nytt uppdrag med kort varsel. Men att vara mellan uppdrag fungerar på samma sätt som att vara arbetslös – den arbetslöse ska stå till arbetsmarknadens förfogande.
Pop. Betr Östling, visst. Han kan säkert klara sig galant på 90% eller t.o.m. på 10 % av sin lön, utan bonus. Men hans uppsyn gjorde mig kräkfärdig när han talade om flexibilitet.
Ja, LO har ett stort ansvar o deras inställning är oftast mycket koncentrerad på att skydda de som redan har fasta jobb. Det gladde mig dock att S-Å Littorin (m), som annars inte precis är min favorit, hade en sund inställning o faktiskt uppmanade till omförhandling - plus att han indirekt signalerade till AD om en "bättre" dom än den i ABU-Garcia-fallet.
Anonym. Det hade varit klädsamt om du inte gömt dig bakom anonymiteten i ditt inlägg.
Jag kan faktiskt utifrån egen och indirekt erfarenhet utgå ifrån faktiska omständigheter i detta. Samt att jag haft en hel del att göra med arbetsrättsjuristen Tommy Iseskog, som framträdde i programmet(då jag satt i arbetsledande ställning), som är en mycket korrekt jurist och frankt klargör fakta, till vilken fördel de än talar.
Att sitta färdigklädd och ha ätit frukost före kl 07 på morgonen till 17 och i sista stund få veta att han/hon ska jobba natt - utan ob-tillägg el likn - är inte det att "vara tillgänglig" i vart fall i det närmaste dygnet runt?
Bra artikel å bra program. Själv ser ja gärna att bemannings företagen förbjuds fast de e väl inte å räkna med men åtminstone kan man ju se till att de enbart får anlitas som tillfällig avlastning å att de måste ge sina anställda schyssta villkor. En dag i förväg kan de väl säga till i alla fall? Själv nekar jag konsekvent å jobba för såna företag. Förresten så protesterades det visst utanför den där butiken när jag var nere å kolla, ja tror de var vänstern eller så va de facket?
Apropå Anonyms inlägg ser jag nu att det uppenbarligen kommit från bemanningsföretagen.se
Det innehåller dessutom snart sagt ordagrant samma text som Bemanningsföretagen skrivit i sin kommentar till tv-programmet.
Skicka en kommentar