16 november 2008

Privatkopieringsersättning... alltså, de får betalt. Uppdatering.

Gamla kunskaper om kassettskatten och några bloggkommentarer fick mig att fundera över hur förhållandena är idag. Och jag googlade runt en del. Här är resultatet om hur jag uppfattar den faktiska situationen idag.

Den gamla kassettskatten kom 1982 och avskaffades 1993 efter diverse turer. Vad som hänt därefter känns lite förvirrande, eftersom principen diskuterats flitigt i flera omgångar, och olika former av skatter kommit och gått.
Som ett kuriosum kan jag nämna att den fd riksdagsmannen Olle Wästberg (fp) i ett nyhetsbrev från 26 nov 1998, alltså för tio år sedan, skrev:
"Riksdagen har just beslutat om en ny skatt på tomkassetter. Ytterligare ett exempel på hur verklighetsfrämmande politiska beslut kan vara."
Lagen trädde i kraft 1 jan 1999.

Nå, termerna kassettskatt och kassettersättning används fortfarande, men den mer eller mindre officiella termen är numera privatkopieringsersättning.
Se Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Privatkopieringsers%C3%A4ttning
Där framgår att denna ersättning är en direkt fortsättning av det som tidigare kallades kassettskatt etc, likaså nämns att det finns kritik mot konstruktionen och att ersättningarna går till Copyswede. Medlemmar/delägare i Copyswede är just den flora av upphovsrättsorganisationer och "företag" som idag lobbar för IPRED. Hur ersättningarna sedan fördelas sker genom ett ytterst komplicerat system som ibland i vart fall i teorin skall nå upphovsmannen, i andra fall verkar det mera tveksamt. Dessutom kostar givetvis administrationen.
Här en länk till Copyswede (som alltså i dagens debatt är en part i målet, men jag förutsätter att dess beskrivning av det juridiska sakförhållandet är någorlunda korrekt. Däremot finns där mycket polemiska skrivningar till skattens försvar.).
http://www.copyswede.se/default.asp?ML=10521

Att Copyswede inte är oomstritt framgår t ex av denna länk från dec 2004, där de utmålas som musikbranschens lakejer.
http://www.idg.se/2.1085/1.29635

Medlemmar i Copyswede är:
Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS)
Nordisk Copyright Bureau (NCB)
Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation (SAMI)
Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå (STIM)
Svenska Fotografers Förbund
Svenska Journalistförbundet
Svenska Musikerförbundet
Svenska Tecknare
Sveriges Dramatikerförbund
Sveriges Författarförbund
Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF)
Sveriges Läromedelsförfattares Förbund
Sveriges Yrkesmusikerförbund (Symf)
Teaterförbundet.
Att det är mycket olika slag av artister, konstnärer etc förklarar att fördelningen och beräkningen av ersättningarna sker på olika sätt, beroende på bransch.

Hur fördelningen av ersättningen för 2007 skedde kan man läsa i denna länk:
http://www.copyswede.se/files/lddUUUUF.pdf

Intressant kan vara att nämna den nu gällande taxan, dvs det som vi som konsumenter betalar inkluderat i priset när vi köper olika lagringsmedia, för rätten att kopiera. Skatten utgår idag på CD, DVD och "hårddiskar". De senare kan vara från minnet i en MP3-spelare till HD i datorer och DVD-spelare.
Taxan för CD och DVD varierar från 1 kr till 5,88 kr per skiva beroende på lagringskapacitet.

Copyswede skriver: Ersättningen är till för att ... kompensera upphovsmän, utövande konstnärer och producenter för den i lagen tillåtna kopieringen för privat bruk av upphovsrättsligt skyddat material.

Taxan för större minnen (HD) är, om de är mindre än 58 GB, 35 öre per MB.
För en HD/lagringsutrymme på 58–80 GB är taxan 200 kr,
för 81 GB–250 GB är det 275 kr, och för större än 250 GB är avgiften 35o kr.

Det är denna ersättning som ökat lavinartat, från 35 milj kr 2003 till någonstans mellan 200 - 250 milj kr detta år.

Min reflexion är denna:
Att lagra och kopiera är inte samma sak. Vi lagrar program vi köpt, vi gör säkerhetskopior av privata bilder etc, och ibland kopierar vi musik el film, som vi köpt i annat format till något mera hanterbart.
Att ta en skatt per såld kassett/tape av de gamla typerna kändes OK, om än de var lite höga. För de nyttjades väl uteslutande till (privat-)kopiering av musik.
Men att ta ut en generell skatt på CD är mera tveksam till. Där kopierar man ju ner en massa annat än musik/film. Som säkerhetskopiering av privata filer och egna foton.
Och betr HD är det än mera suspekt. Jag har i vart inte för vana att lagra musik eller film på mina hårddiskar. Det är givetvis individuellt, men jag antar att alla till stor (största?) del använder hårddisken till annat.


Dessa skatter är ju till för att ta betalt för något som man kan göra, men som man i hög(sta) utsträckning inte gjort, och som man inte vill ha och ej kommer att nyttja för de ändamål som skatten går till. Snacka om dubbelt betalt, den fungerar ju som en flerdubbelt betalning i många fall. Ofta(st) utan någon som helst prestation gjorts av "artisterna". Mycket märkligt.

Och nu vill upphovsrättslobbyisterna utvidga detta ytterligare genom en högst dubiös lag som ger dem rätt att bedriva utpressning, och genom att de själva skall träda i polisens ställe.

---
För den intresserade kan jag nämna att jag har en liten diskussion med "Populisten" i kommentarerna, vari vi båda närmare utvecklar våra synpunkter på vad som kan vara skäligt och rimligt i detta med kassettskatt eller privatkopieringsavgift.
Måhända kan det ha visst intresse att göra de distinktioner vi där debatterar och preciserar.
---
För kännedom även detta. För okristligt länge sedan skickade jag en text till Piteå-Tidningen, vilken även i huvudsak funnits här på bloggen, den 15 okt (http://lars-ericksblogg.blogspot.com/2008/10/vad-jag-krver-av-en-riksdagspolitiker.html)
. I lördags publicerades den i PT, och den som vill läsa den finner den på denna länk:
http://www.pitea-tidningen.se/debatt/artikel.aspx?ArticleId=4170561

F.ö. anser jag att FRA-lagarna ska rivas upp.

16 kommentarer:

Olof Bjarnason sa...

Bra "murvlat" LE!

Jag är närmast rörande klarsynt nuförtiden när det gäller musikbranschen - exemplarindustrin har gjort sitt.

Om du missat det, läs mitt inlägg om Kaffebönor och fildelning - så för du nyckeln till hur jag kom fram till detta.

Pop sa...

Citat du hittade hos Copyswede är ju synnerligen intressant: "Ersättningen är till för att ... kompensera upphovsmän, utövande konstnärer och producenter för den i lagen tillåtna kopieringen för privat bruk av upphovsrättsligt skyddat material."

Varför i hela #%¤% ska de kompenseras för det alls? Jag begriper ärligt talat inte logiken!

Anonym sa...

Nu blir jag rädd!
Jag visste såklart innan att avgiften fanns, men du menar alltså att hårddisken jag köpte för 600kr hade kostat hälften så mycket utan kassettavgiften?! En hårddisk jag använder för att säkerhetskopiera digitalfoton jag själv tagit!

Tack för upplysningen

scaber_nestor sa...

Jag kan ge mig fan på att inte en spänn går till artisterna/kreatörerna

Anonym sa...

Tack för en mycket intressant artikel! Jag kollade att jag har tre DVD med mina foton samt ett 20-tal med egna DV-filmer. Jag har dessotom ett flertal CD med de texter jag själv skrivit. Dessa har jag då betalat en massa pengar till nöjesindustrin för! Det känns helt befängt. Sedan lobbar de för IPRED när de redan fått alldeles för mycket pengar. De är ju sinnessjuka hela bunten.

Dick T

Tor sa...

En viktig sak att poängtera här är att den officiella motiveringen till kassettersättningen är att den ska fungera som kompensation för den privata kopiering som är tillåten - inte för piratkopieringen. På senaste år har lagarna stramats åt så att det som tidigare gällde för spridning av verk inom din vänkrets nu endast gäller för dina närmaste familjemedlemmar.

Det vore intressant att få reda på hur många procent av dessa lagringsmedia som verkligen används för spridning av verk inom denna snäva krets. Själv skulle jag gissa på att det rör sig om några enstaka procent.

Lars-Erick Forsgren sa...

Olof. ja, jag har läst om igen din grej om kaffebönorna o om hur svårt det är att skicka dem via internet ;)

Pop, jag kan in viss mån förstå logiken i detta, dock främst för media som inte bara kan utan även de facto används för kopiering av musik o film. Men jag har svårt att svälja att det tas skatt för andra media också, som i ringa mån används för sådant.

Anonym. Ja en stor del av HD-kostnaden verkar gå i skatt. Sen läggs väl moms på topp av detta också, liksom för bensinen... Vi verkar använda våra CD och HD på liknanade sätt du o jag. Dvs inte för vare sig lagligt el olagligt nerladdad musik...

Lars-Erick Forsgren sa...

Tor. Ja, det verkar som att kretsen som räknas som "privat" snävats in. Men detn kretsen är ju laglig, den vi betalar för.
Även för media som vi ytterst lite eller inte alls använder för lagring el kopiering av (laglig) musik/film.

Med tanke på att ca halva priset för en CD/HD är skatt/avgift för denna "tänkta" nedladdning/kopiering så förefaller det mig vara en våldsam överkompensation till "artisterna", då det i snitt bara är en bråkdel av lagringsutrymmet som används för det som upphovsrättslobbyn "tror" (dvs försöker imbilla politikerna om).

Jag blir mer och mer frågande ju mer jag tränger in i denna problematik.

Scaber. Tja, vem vet? Kanske är det därför de "stackars" artisterna är så sura. De får lite eller inget, eftersom pengarna stannar på vägen? Men jag har svårt att förstå att de ska drabba oss konsumenter!

pop sa...

Jag tänker så här Lars-Erick:

1) Kretsen av vem som kan använda en kopia lagligt verkar ju insnävad så att det snarast måste betraktas som att man ska dela hushåll. Om jag gör en kopia av en CD för att ha en skiva i familjens bil och en inne i huset inser jag inte varför upphovsrättsinnehavaren ska kompenseras. Kompensationstanken är förstås inte helt orimlig om min kopia vore ett alternativ till att köpa ett till exemplar, men ärligt talat så är det ju inte så. Alternativet är snarare att jag tar med mig mitt enda exemplar till bilen då jag vill lyssna på skivan där (så gör jag f.ö. som är för lat för att bränna kopior). Någon "förlust" för upphovsrättsinnehavaren som måste kompenseras genom "kassettskatten" föreligger alltså inte. Snarare är denna skatt ett oacceptabelt intrång i min fria äganderätt.

2) Precis alla de inspelningsmedier som skatten gäller har det gemensamt att de kan användas både till att kopiera upphovsrättsskyddat material och till att lagra helt andra saker. Lagstiftaren väljer dock att utgå från att jag tänker använda medierna till att kopiera upphovsskyddade alster och belägger dem därför med en kompensationskatt. Varför? Detta är ännu ett exempel på lagstiftning som inte bottnar i principer utan endast är ett "pragmatiskt" lappverk. En lagstiftning baserad på sunda etiska ställningstaganden borde istället konstatera att en enskild produkt mycket väl kan användas till annat än kopiering. Om den gör det vore det moraliskt fel att belägga den med skatt eftersom det skulle betyda att man gör någon skattskyldig för en aktivitet denne inte utför. Vid säljtillfället är det dock omöjligt att avgöra vad produkten ska användas till och sålunda är det inte förenligt med sund moral att beläggas någon enskild produkt med denna skatt. Utgår man från individen (vilket jag antar att du som liberal anser att man ska göra)är det sålunda enkelt att leda i bevis att detta är en moraliskt orimlig skatt. Helt uppenbart utgår dock inte denna eller andra svenska lagar från individen utan från ett abstrakt kollektiv.

Lars-Erick Forsgren sa...

Pop. Betr din pkt 1 tänker vi nog väldigt lika. Har man köpt musik, oavsett i vilken form ska man rimligen få kopiera den hur mycket man vill för eget behov, utan att behöva betala ngn kollektiv avgift i form av skatt på det lagringsmedia man väljer.

Betr din pkt 2. Aningen mera komplicerat. Att jag kan acceptera den avgift, som kassettskatten först hade, beror på att då den infördes, dvs tidigt 80-tal, då var det nog så att man använde sina ljudkassetter till att spela in musik från radion och videokassetterna till att spela in ngn film el så som man inte hade tid att se när den sändes.

Då kan jag, med viss övervinnelse, acceptera att det togs ut en (låg) skatt på den tidens kassetter. De användes inte för datalagring av annat. I vart fall inte i mätbar grad.
Med tiden så kunde man dock spela in egna videos på även den tidens stora klumpiga videokameror ... var upphov man alltså var själv.

I och för sig kan man mena att man betalade radio/tevelicens och i den skulle ingå rätten att spela in, eftersom radio/teve ju betalar för att få sända musik och film. Men, men...

Och det är just dina invändningar som gör att jag inte riktigt gillar dagens privatkopieringsavgift. Grundprincipen för hur den införes en gång med annat namn var, om än med viss tvekan, acceptabel. (Inte så att man jublade precis, videokassetterna var ju ruskigt dyra, t ex.)
Men idag är de media vi använder visserligen möjliga att lagra kopierad musik och film på, men det är, vad jag tror, inte deras huvudsakliga användning.

Så, det bästa vore ju att en "avgift" togs ut efter faktiska förhållanden. Nu blir det i mycket hög grad en straffskatt - även för legal kopiering. Legal kopiering kostar minst 2 ggr. Och kopierar man inte den typen av mtrl alls får man ändå betala.
Den som kopierar illegalt (principerna för vad som ska betecknas som illegalt kan dock diskuteras) betalar också, men kanske "bara" en ggn.

Problemet är tydligen att artisterna inte nöjer sig med betalt en gång (även för det de inte sålt) utan vill ha betalt fler ggr.
Möjligen eftersom deras produkter inte säljs nog mycket.
Eller eftersom avbränningarna i upphovsrättsindustrin är så stora att bara en liten del kommer de verkliga kreatörerna tillgodo.

Frågan är - vem ska betala och vem ska se till att det blir ett rättvist system?

Anders sa...

De system som finns för att betala ut till artister/författare verkar inte fungera särskilt väl.

Jag kan berätta följande egna exempel. Min debutbok "Månskensligisten" trots att det är en skönlitterär text ingick och ingår fortfarande som kurslitteratur på högskolor och universitet, bla Göteborgs univ. och mitthögskolan Härnösand och Sundsvall.
Just dessa orter följde jag några år upp hur många kopior som gjordes av boken eftersom Bonniers slutat trycka den.
Jag sände så mitt "spårmaterial" till författarförbundet, författarfonden, fotokopieringsfonden. och några ställen till.

Jag försökte även höra mig för hos copyswede, men de sket ju i mig för de tyckte det var "statens" sak att se till mig som författare.

Sammanfattning. Jag som upphovsman har inte fått en krona för de kopior man tagit.
Trots att det finns lagstadgat och trots att skattebetalare betalat in pengar så att de ligger fonderade just för detta ändamål i bla "författarfotokopieringsfonden".

Det som irriterar mig i sammanhanget är inte att jag gått miste om någon symbolisk krona per kopia utan att det sitter horder med människor och kostar skattebatalarna pengar utan att få systemen att fungera.
De kan helt enkelt inte "mäta" hur många kopior som tas, särskilt inte när min bok råkade vara en roman, ställde det tydligen till problem. Läromedel, påstod man, hade man algoritmer för att beräkna...
Mycket sådant tugg fick mig att till sist skita i att ens bråka.
Men det var under flera år en principsak för mig att själv göra beräkningar och sedan ansöka om min beskärda fotokopiedel.

I mina ögon verkar det som att varken de privata eller de statliga aktörer som ska se till att vi kreatörer får vår del, sköter sitt jobb särskilt väl.

* * *
I lika hög grad som jag faktiskt hatar att det finns en författarnas fotokopieringsfond som ändå inte funkar hatar jag detta att mina hårddiskar beskattas för något jag inte gör eller använder dem till.

Det är inte min lilla skitsumma om några hundralappar jag betalar som grämer mig. Det som gör mig bestört är att de säljs så många HD och CD och DVD och....
Och att det i slutändan rullar miljarder som hamnar i alldeles galna händer... Och nu vill lagstiftaren ge dem rätt att utöva utpressning dessutom. För att några i befolkningen till sist faktiskt lägger lite musik på sina hårddiskar, som de ju redan betalt till musikindustrin för att få använda just till musik...

PS. moderera bort detta om jag gått överstyr. jag är upprörd. Jag har också googlat, men mest om FRA, mycket nedslående läsning om vad som händer i världen.

Lars-Erick Forsgren sa...

Anders, varför skulle jag ta bort ditt inlägg. Det ger en bra och belysande bild av verkligheten.
Det är sådant som riksdagsmännen borde ta del av.
Själva sitter de ju för långt bort.

Anonym sa...

Tillägg, HD till datorer har inte denna skatt än, utan det är HD som finns i inspelningsbar DVD och dylikt som räknas. Detta är naturligtvis Copyswede missnöjd med, och de lobbar för att de ska få tillgång till det. (den var då från 2006 så det kan ju hänt något efter det)
http://copyriot.wordpress.com/2006/11/25/kassettavgift-pa-usb-minnen-i-danmark/

/Lena

Anonym sa...

För några år sedan höjde de priset på CDR-skivor för att kompensera "piratkopieringen". Var försvann de pengarna?

Anonym sa...

Gammalt inlägg, men hittade hit via en länk. En massa missuppfattningar i texten och framförallt i kommentarerna. Som några redan påpekat handlar det här om privatkopiering, inte om piratkopiering. Märkligt att vissa säger att de inte förstår hur systemet funkar, men ändå kritiserar det. Varför skulle Copyswede "bry sig om" Anders här ovan - de ersätter ju inte böcker? Privatkopieringsersättning gäller ljud och rörlig bild, Anders tryckta kurslitteratur, skönlitterär eller ej, hör nog inte dit.

Lars-Erick Forsgren sa...

Anonym. Visst, det gäller privatkopiering. Men det är ju det som det mesta av kopieringen är!

Det som upphovsrättslobbyn vill anse och stämpla som piratkopiering. Och som de lobbar fram lagförslag till sitt stöd.

Och - som synes av mitt originalinlägg så redovisar jag fakta från officiella källor, som Copyswede.
Egentligen borde bara det som framkom där gjort att hela upphovsrättslobbyns kampanj, som ju ännu fortsätter, kommit av sig.