07 november 2008

Bloggarna och partierna, dialog eller monolog

Läste Metros partibloggspecial. http://www.metro.se/se/article/2008/11/06/20/2318-57/index.xml
Det är bara att konstatera att partierna famlar i det okända. Deras attityd är den gamla politikens. Den som består i monolog. Bloggarna idag innebär dialog.

Det är svårt att veta om det verkligen är så att partierna lärt någon läxa av misslyckandet i FRA-frågan. Det första de i så fall borde göra är att göra helt-om, riva upp lagen. Lyfta upp sina interna kritiker att forma partiets politik. Jag har svårt att tro att det är det som är meningen med att göra Camilla Lindberg till fp:s talesman i IT-frågor. Men visst kan det inge visst hopp.
Det mest troliga är dock att partierna så imponerats av Obamas kampanj att de söker vägar att kopiera den.

Men de har inte sett vad det innebär. Än en gång, om de använder internet för monolog i stället för dialog, att diktera istället för att entusiasmera människor med en politik som berör dem, ja då kommer de inte att lyckas.

Samtidigt måste vi bloggare erkänna en sak. Bloggandet är inte något som når alla människor. De flesta nås ännu av gammelmedia, med dess mera enkelriktade kommunikation. Det gäller även de äldre som är samhällsengagerade, även vi är en del i mogen ålder som också kan använda internet till annat än mailande. Politiskt intresserade yngre däremot använder internet och bloggande i hög grad. Vill vi bloggare nå en bredare grupp människor måste vi använda också gammelmedia. Liksom partierna måste använda bloggandet om de vill nå yngre människor.

11 kommentarer:

Olof Bjarnason sa...

En annan sak vi bloggare måste erkänna, är att mailbombande inte är en framkomlig väg.

Så hur göra? Vi behöver bättre kommunikationsmöjligheter - kanske är det kommentarsdebatter på enskilda riksdagsledamöters bloggar en möjlig väg. Och inte rösta in politiker som antingen saknar blogg eller har blogg som är envägs (t.ex. Jan Ericsons blogg).

Här vill jag faktiskt lyfta fram den så nedklankade politikern Fredrick Federley. Han har en blogg där han skriver om sin vardag, och faktiskt tillåter kommentarer. Och hör och häpna - han svarar ibland också. Fler sådana politiker!

En annan sak jag tänkt på är den sorts pengainsamlande som Obama-kampanjen i stor utsträckning byggde på. Man kan låna idéer därifrån och tänka sig att bloggare hjälps åt ekonomiskt för att sätta in annonser i tidningar. En plats där budskap "samlar in pengar för publicering". På så sätt får de budskap som bloggare vill få ut mer pengar - och de som inte får in medel faller därhän. Givetvis är det a och o så fort pengar blandas in att man kan lita på bakomliggande personer, och att allt redovisas. T.ex. kvitton från annonser, och länkar till prislistor i tidningarna. Bara en idé jag haft jag vill bolla med fler ..

Det var ju en helsidesannons som fick igång gammelmedia i juni, om jag förstått saken rätt..? Mikael på stoppafralagen.nu fick in anonym donation för att genomföra denna annonsering.

Olof Bjarnason sa...

Jag fortsätter på tidigare spår om insamling för att få ut budskap:

Det kan vara en vits att tillåta både anonyma och öppna donationer. T.ex. skulle säkerligen flera företag vilja "köpa plats" som underskrivare av olika donationer. Även plats i själva annonsen skulle vara åtråvärd.

Kollade upp lite priser på dn, metro etc.

Dn tar 250 tusen för helsidesannons sidan 3. Metro tar 66 tusen för helsida, hälften för halvsida. Vardag.

Bara så vi har en känsla av vad det handlar om ...

Anders sa...

Lars-erick, jag har hamnat i ett snabbare tempo än jag vill befinna mig i genom det nya mediet. Samtidigt utgör internet en möjlig plattform bland flera att nydana politiken i.
Idag skrev vi helt obeorende av varandra om liknande teman. vi tar upp samma problematik ur olika vinklar.

Jag vet inte hur ett samarbete skulle kunna se ut (tid finns heller egentligen inte)...ändå.
Med samarbete skulle måhända synergi uppstå.

Jag vill vara i det nya mediet, men jag skulle vilja hitta tillbaka till mitt mer eftertänksamma "författartempo".
Tankar tar tid.

Som sagt vi tänker, som tur är, lite olika du och jag, ändå sammanfaller våra strävanden:
Motsättningen monolog - dialog, skrev du.
Motsättningen makten - människan, skrev jag, idag.

Lars-Erick Forsgren sa...

Olof Bj, ja det är stora pengar det är fråga om... Så varje liten insändare är guld värd.

Anders. Usch ja, det tar för mkt tid. Ibland undrar jag vad jag håller på med. Man borde få hinna andas också, tänka utan att skriva direkt.
Eller vara med familjen.
Ska försöka det ikväll.

Olof Bjarnason sa...

lars-erick, jag har fortsatt min tankegång hos farmorgun -

kommentar nr. 5

Anonym sa...

Metro var ju inte farligt dyrt egentligen. Jag tror dessutom att det är taktiskt rätt att använda sig av mediakanaler som det politiska etablissemanget inte använder eftersom det upplevs som "mer folkligt".

Lars-Erick Forsgren sa...

Pop, haha, folkligt och populistisikt ;)
Men säg 10 annonser i Metro, det bli pengar.
En enda ger inte mkt genomslag.

Jag gillar idén, försöker bara vara realistisk. Har ju liksom varit med några ggr, frfa på den tid vanliga partier (små alltså) inte heller hade just några pengar. Vet att allt - utom ideellt arbete - kostar. Mycket.

Men skulle vi få ett tiotusental givare som gav några hundringar var i snitt. Då kunde det bli en bra avstamp.

Olof Bjarnason sa...

Lars-Erick;

Angående att vara realistisk. Det är svårbedömt.

Det som talar för är att vem som helst kan lägga upp ett annonsförslag - därmed är det helt demokratiskt (sånär som på att man måste vara någorlunda teknikkunnig - men det finns hjälp överallt i samhället nu).

Betalsystem via SMS är också en fördel - slippa krångel med VISA-kort och trovärdigheten i det sammanhanget ("kan de hantera mina kortuppgifter?").

Det som talar emot: det är ett hästjobb att få en idé från idéstadie till förverkligande. Inte tekniskt - för både jag själv och många av mina bloggkamrater kan hjälpa till med den biten - men marknadsföringsmässigt.

Jag har en klar och tydlig idé på hur detta kan fungera, egentligen kanske det bara handlar om att pröva. Helst hade jag velat diskutera/debattera med massa bloggare så man får det bra och välgenomtänkt. Kanske sätta upp en "prototyp" så man får se det visuellt, utan underliggande funktionalitet. Så blir det en så liten investering som möjligt till att börja med.

Ursäkta spånande i ditt kommentarsfält ;) Men du är en bra kritiker så jag tror inte jag slösar min tid!

Lars-Erick Forsgren sa...

Spåna på du olof. Problemet är att det ibland blir svårt att hitta nya kommentarer när många debatter är på gång... och en del ligger nåt dussin inlägg tillbaka ...

VErkar inte så tokigt. Hittar jag din mail ngnstans?
Kan ju säga att vi planerar en resa snart o det blir liten el ingen tid att följa upp bloggandet.

Men ideerna kan ju diskuteras o utvecklas ändå ;)

Peter Warnström sa...

Blogg eller mail är lika moderna företeelser bägge! I det ena talar man med varandra genom att skicka mail, och i det andra sker diskussionen direkt på nätet. Fördelen med mail om man vill föra ut sina åsikter, är att det inte kräver någon aktivitet från mottagarens sida, medan blogg innebär att mottagaren själv aktivt måste söka dina inlägg. Det intressanta är hur dessa företeelser mottas av våra valda företrädare inom politik, näringsliv och samhälle. När det gäller blogg så struntar de högaktningsfullt att söka information utan är enbart intresserade av att sköta sin egen. När det gäller mail slänger man dem omedelbart i papperskorgen och flaggar avsändaren som skräppost! Ingen inom riksdagen kollar sina officiella mailadresser alt. har en slav som gör det åt dem och informerar delegaten om det har varit något intressant. Insändarsidorna är så bombade att det är en chans på tusen att få sitt bidrag publicerat! Alla är så upptagna av sitt, få tar sig tid att lyssna på medborgarna. Det finns ingen direktdemokrati! Det borde finnas ett forum för medborgarna att uttrycka sina åsikter kombinerat med en skyldighet för alla företrädare inom politik, samhälle och näringsliv att följa desamma!

Lars-Erick Forsgren sa...

Peter W. Nja, mailen är nog lite äldre än bloggen. Men i övrigt så har jag väl inte så mycket mera att tillägga till din kommentar.