Den kommande tiden intill valet präglas av fortsatta problem för alliansen pga FRA, homoäktenskap och ökad arbetslöshet pga av lågkonjunktur, mm. Sossarna lyckas på grund därav stabiliera sig och både mp och v tar missnöjesröster från alla håll. Och i skuggan av dessa gör sd detsamma.
För majoritet i riksdagen krävs 175 mandat. Ett fullt möjligt scenario efter valet 2010 är då detta.
Valresultat: Kd får kanske runt 3% och åker ut ur riksdagen. Även alla andra allianspartier sargas, M får kanske 27%, fp och c vardera knappt 6,5 %. Sossarna landar på knappt 40%, mp och v får 6,5-7 % var, sd får precis över 4% och PP klarar inte riksspärren , men får 13% i Stockholm (=3 mandat) efter en storartad lokal valrörelse. I mandat kan det ge ungefär 140 för alliansen (kd 0, fp 23, c 22, m 95), s+mp-koalitionen får 165 (s 141 och mp 24), vänsterpartiet ansluter sina 25 mandat och de röd-gröna uppnår 190 mandat. Sverigedemokraterna får 16 mandat och piratpartiet 3.
Alliansen varken kan eller vill samarbeta med sd, dessutom skulle det inte räcka (140+16=156). Inte ens om pp la till sina tre mandat.
Vänstersidan regerar tryggt med sina 190 mandat. Behöver inte förhandla med någon, inte heller med piratpartiet och dess tre mandat från Stockholm.
Det bästa med detta scenario är att även om sverigedemokraterna kommer in i riksdagen, så får de inget att säga till om. Däremot finns ingen som helst garanti för att integritets- och rättssäkerhetsfrågorna hamnar i ett bättre läge än idag. Sossarnas "record" är inte det bästa, och piratpartiet talar för döva öron.
Hur glada blir ni över dessa utsikter? En valresultat som skisserats skulle framtvinga några partiledarskiften, efter valet. Förhoppningsvis en del nytänkande också, med det kan inte mogna fram förrän till valet 2014. Kan vi vänta?
Ni som företräder piratpartiet, vad säger ni om dessa frågor? Skatterna, miljöpolitiken, klimatfrågan, bensinpriset, el-priset, religionsfrihet/homoäktenskap, sjukförsäkringen, A-kassan, jämställdhet, flyktingpolitik, nationella minoriteter, u-hjälp, skolpolitiken, äldreomsorgen, etc etc. För att bara nämna några frågor.
Inga åsikter? Ointressant för er? Kanske det, men de flesta väljare vill nog veta. Även de/vi som är våldsamt kritiska och besvikna över hur dagens partier hanterat FRA-lagen och närliggande frågor.
22 kommentarer:
Jag är inte piratpartist, men jag vill poängtera att miljöpartiet från början var ett enfrågeparti.
Numer är de ett accepterat och (relativt) stabilt riksdagsparti med arbetsgupper inom de flesta områden.
Vad är det som säger att PP inte utvecklas på samma vis?
Personligen börjar jag bli trött på att höra om regeringsalternativ, jag röstar på det partiet som står mig närmast åsiktsmässigt, sedan får vi se hur många mandat de får.
Röstar man bara rött eller blått kan vi skita i partibeteckningar i fortsättningen.
visst scaber, mp fördes in av sälarna i riksdagen. Väl där fick de sedan bredda sig för att hänga kvar.
PP säger ju själva att det skulle spricka om de preciserade sig i andra sakfrågor.
Betr reg-alt, instämmer. Men det parti jag ska rösta på vill jag veta betydligt mer om än vad PP vill säga om sig. Andra kan ha andra krav.
Personval i verklig mening kunde vara ett alternativ. Då kunde de enskilda PP-kandidaterna säga vad de tycker i annat också. Vilket kunde bli lite splittrat... men OK.
Men det skulle - kanske - ge en chans att rösta på vettiga personer i "gamla" partier också. Förutsatt att de visade civilkurage.
Du är litet orättvist när du påstår att andra frågor inte är viktiga för piratpartister. De är visst viktiga, men piratpartister bedömer att pp:s frihetsfrågor är viktigare än skillnaderna mellan de andra riksdagspartiernas åsikter i de andra frågorna.
Vill man protestera mot övervakning, kränkning av privatlivet, maktförskjutning från medborgare till stat, rättsosäkerhet, skadestånd som inte står i proportion till skadan, offentlig skampåle, avskaffad möjlighet att vara anonym på internet (även för vällovliga syften), idéer om avstängning från internet som en påföljd etc. då är det ett bra tillfälle att göra det nu.
Tor. Nja jag påstod inte att inte andra frågor inte var viktiga för pp-are. Jag frågade!
Jag håller med dig om alla de kränkningar vi idag utsätts för. Men idag kan vi inte göra annat än protestera, valet blir först om 22 månader.
Men då vill JAG veta vad jag röstar på! För att själv kunna avgöra vilket åsiktspaket jag ska köpa.
Att vilja ha klara besked från PP innebär ju inte att jag är emot (de flesta av) deras krav.
Men jag vill veta mera.
Dessutom tror jag inte det är helt enkelt att få igenom deras profilkrav om de inte preciserar sig bredare. Det behövs ju många röster för det PLUS att hamna i en vågmästarsits för att utpressa de andra...
Enkelt? Näe.
Just det valresultatet är väldigt osannolikt. Om man tittar på vår medlemsstatistik uppdelad på geografi ser man att vi är ganska jämt spridda över landet. Valresultatet 2006 visade samma sak: lite bättre resultat i de stora universitetsstäderna, men i övrigt i huvudsak jämnt över landet.
Därför kan jag inte tänka mig att vi skulle ta 12% i Stockholm men inte komma över 4% totalt. (Jag kan överhuvudtaget inte tänka mig att vi skulle få 12% i Stockholm, helt enkelt.)
Men bortsett från det är det förstås ett helt tänkbart scenario att vi kommer in i riksdagen, men inte får vågmästarställning. I så fall kan vi inte lova lika snabba resultat som om vi faktiskt skulle få vågmästarställningen, men vi kan ändå göra en hel del nytta.
På sidan som beskriver vår vågmästarstrategi skriver vi så här om det utfallet:
---
Om vi kommer in i riksdagen, men inte får vågmästarställning
Även om vi inte skulle få en vågmästarställning kan vi tillföra mycket i utskottsarbetet. Mycket av den dåliga lagstiftning som går igenom gör det mest för att de etablerade partierna inte förstår sig på internet och den nya tekniken. De har inte tänkt igenom konsekvenserna av att bygga upp ett kontrollsamhälle för att bevara det gamla, istället för att bejaka den nya tidens möjligheter.
Ofta litar de blint på vad lobbyisterna och tjänstemännen på departementen säger till dem att tycka. De ser inte frågorna som tillräckligt viktiga för att de ska lägga mycket tid på att sätta sig in i dem själva.
Det här kan vi förhoppningsvis ändra på bara genom att finnas med och trycka på att det är viktiga frågor. Egentligen vill ju varken socialdemokraterna eller moderaterna göra det olagligt för småföretag att utveckla datorprogram, eller sätta alla Sveriges ungdomar i fängelse. Att de ändå stiftar eller förespråkar lagar med den innebörden beror till stor del på okunskap. Vi kan komplettera riksdagsutskotten med välbehövlig kompetens och ett värdefullt perspektiv.
- Om vi inte blir vågmästare, ska vi försöka kohandla om enskilda frågor då?
I det scenariot kommer knappast kohandel bli vårt viktigaste verktyg, helt enkelt för att vi inte skulle ha mycket till ko att handla med. Kan de skapa majoritet utan oss behöver de ju inte förhandla alls med oss.
Men det betyder inte att allt skulle vara förlorat. Vi skulle ändå kunna tillföra en hel del bara genom att vara konstruktiva i utskottsarbetet. Mycket av den allra sämsta lagstiftningen beror helt enkelt på att de etablerade partierna saknar kunskap och intresse för våra frågor.
...eller ska vi rösta blankt på allt?
I en situation där det finns en riksdagsmajoritet redan utan oss skulle det ju ändå inte spela någon roll hur vi röstade, och då spelar det ju faktiskt ingen roll. Enklast torde väl vara att bara avstå.
...eller skapa motioner som förkastats direkt?
Det kanske vi i och för sig vill göra som en del i arbetet med att tydliggöra vilka valmöjligheter samhället har, men syftet är i så fall bara att lyfta fram frågorna. Vi skulle antagligen lägga mer tid på att diskutera vad som var bra och dåligt i olika propositioner som var på väg att bli antagna.
...eller bara vara hemma med barnen och rulla tummarna?
Förutom att ta del i utskottsarbetet på ett konstruktivt sätt kommer det finnas mycket att göra på europeisk basis. Vissa av de beslut vi vill ha genomförda kan realistiskt sett bara fattas i Bryssel. Vi har därför all anledning att göra vad vi kan för att stödja systerpartier i övriga medlemsländer, och hjälpa dem att komma igång. Så det blir nog inte så mycket tid för tumrullning, även om vi inte skulle få vågmästarställning.
När det gäller "övriga frågor" är det precis som Tor säger. Vi påstår inte att det är oviktiga frågor, för det är de förstås inte. Vi säger bara att för oss är frihetsfrågorna viktigare än skillnaden mellan blocken i de övriga frågorna.
Håller man med oss om det kan man överväga att rösta på Piratpartiet. De väljare som däremot har mycket starka känslor i höger-vänster-frågan, och bara inte kan tänka sig att leva under en regering av fel färg, de ska inte rösta på oss, utan på ett höger eller vänsterparti. (Fast hur de än röstar löper de förstås ungefär 50% risk att få leva med fel regering ändå, men det är en annan sak.)
När det gäller enskilda andra sakfrågor är det sant att man inte vet hur det blir om man röstar på Piratpartiet, men å andra sidan vet man inte det vilket parti man än röstar på.
Även om det skulle vara så att exempelvis centerpartiet vill ha ett lägre bensinpris för att stödja glesbygden (Vill de det? Det är bara ett exempel.) så är det ju inte alls någon garanti för att det faktiskt blir ett lägre bensinpris bara för att centern håller sig kvar i riksdagen och ingår i regeringsunderlaget.
När centern väl sitter i regering får de ju lov att kompromissa med sina koalitionspartners, och då finns det ingenting alls som säger att de kommer att slåss med näbbar och klor för just den frågan. Och även om de skulle göra det finns det ju ingen garanti för att de vinner - jämför kärnkraftsfrågan och Öresundsbron, om man pratar om just centern.
Jag antar att du såg mitt inlägg om just de här frågorna, men jag länkar det så att andra som läser kommentarerna också kan hitta det: Tankarna bakom Piratpartiet.
OK Christian, bra du kommenterar här. För jag vill faktiskt ha en dialog. Vill veta.
Det är möjligt att ni inte kan nå över 12 % i Stockholm, men varför inte, det är en ung stad med rörliga människor som ofta är mer benägna att byta parti än på andra håll.
Som det ser ut idag tror jag ändå att ni inte når 4% i riket. Men det kan ju ändra sig. Och jag gjorde ett scenario där ni i alla fall kom in - men inte blev vågmästare.
Dock, jag tror inte ni kan lova mkt resultat även OM ni skulle komma i vågmästarställning. Risken är stor att de gamla partierna, som de ser ut idag, skulle komma överens över ert huvud... av någon anledning.
Och som icke-vågmästare blir det än kärvare. Men ok, ni får ett forum. Sen är det inte säkert att gammelmedia uppmärksammar spec mycket vad ni gör. Om ni inte gör ngn spektakulär tabbe förstås, som ger er ett löjets skimmer...
Jag försöker bara vara realist. Inte att köra ner er i skoskaften.
Annars är du duktig på att argumentera. Även om det inte övertygar mig. Å andra sidan har andra partier svårt för det idag också...
Betr byråkrater o lobbyister är vi helt överens. Men frågan är om ni inte kommer att betraktas som skumma lobbyister för internet... Du vet, det där hemska som alla anständiga människor måste skydda sig emot.
Och betr EU - där blir ni inga vågmästare. Och att komma dit kräver lite mer procent än att komma till riksdagen.
"Tor. Nja jag påstod inte att inte andra frågor inte var viktiga för pp-are. Jag frågade!"
Förlåt mig. Var visst litet konfrontatorisk i överkant.
"Jag håller med dig om alla de kränkningar vi idag utsätts för. Men idag kan vi inte göra annat än protestera, valet blir först om 22 månader."
Ett bra sätt, bland andra, att protestera på är att klart och tydligt förklara redan nu att de traditionella riksdagspartierna inte längre kan räkna med ens stöd eftersom de i regeringsställning inte visat sig vara att lita på (detta gäller såväl höger som vänster - många fagra ord i opposition men som bortglömt när de sitter vid makten). Att deklarera sitt stöd för piratpartiet ökar också chansen för att andra ska våga rösta på dem utan att bekymra sig för mycket om fyraprocentsspärren.
Och känner man att man nödvändigtvis måste stödja ett visst block i svensk riksdagspolitik kan ju man ju ändå rösta på (pp) i EU-valet.
Christian. Om övriga frågor. Ja, jag överväger... det är därför jag ställer frågor till er, om er. Men jag vet inte nog för att fatta ett (positivt) beslut.
Jag gillar egentligen inte höger-vänsterskalan eftersom den är så endimensionell. Då det är också andra frågor som avgör vårt val. Ex-vis "era" frågor. De som en gång var folkpartiets, och fortfarande i stort sett borde vara liberala kärnfrågor. Tyvärr har de i viss mån försvunnit fr fp, och det förefaller pågå en inre strid där. Betr andra partier vet jag inte om det ens finns en strid, bara lite krusningar på ytan.
Om jag ändå skulle gissa ngt så tror jag (vem kan veta?) att av de som är starkt intresserade av FRA-frågan etc så är runt 2/3 i grunden ngt slags liberaler och 1/3röda med ett underliggande frihetsbehov. Utpräglade högermänniskor i meningen konservativa tror jag knappt finns här, inte heller extremvänster typ gammelkommunister etc.
Men sen finns nog många som egentligen inte reflekterat mycket över politiska frågor ur ideologisk mening heller. I den mån de tagit ställning är det just till olika sakfrågor, typ höjd eller sänkt a-kassa, längre föräldraledighet etc. Och tänkt att resten fixar sig. Och det blir ungefär som PP resonerar, ni lyfter fram en sakfråga o menar att väljarna ska tycka att resten fixar sig.
Betr kompromissande. Om man har en ideologi o till o med ett utförligt program så vet man vad man kompromissar utifrån. Har man, som PP inget program i det mesta, då har man ingen punkt att börja kompromissa ifrån heller, vet inte vart man vill gå.
Och jo, jag har läst o även kommenterat lite det inlägg du länkar till.
Å så var det detta med partinamnet, men ser att du kommenterat det i ditt mail.
Tor. OM du följt min blogg de senaste tajaa.. 4-5 månaderna ser du att jag just protesterat mot de gamla partierna.
Och förresten, även före den aktuella FRA-debatten.
Jag har sett det ideologiska förfallet o demokratins förstelning.
Och sökt kanalisera detta till både "vanliga bloggare" och på olika sätt politiskt verksamma, el fd verksamma.
Vilkeet också lär framgå av min blogg o t ex inlägg av andra personer, som Hans Lindblad.
Jag är inte lika insatt som Lars-Erick när det gäller röstetal och mandatfördelning, vilket vi naturligtvis inte kan bortse från, utan för mig handlar det mera om den känsla jag har att vi kommit till vägs ände när det gäller möjligheten att påverka rlm inne i den bunker, som de bygger kring sitt arbetssätt: en arbetsfördelning som gör att en liten klick har makten i "sina" frågor genom att lova stötta andra i "deras" frågor. Det innebär att horisontella frågor, som detta om mänskliga rättigheter och respekt för folkets integritet blir något som lagrådet får sköta.
Det är inte OK för mig och därför har Lars-Erick en poäng i att vi bör se Camillas motion om en Integritetsbalk som något av nöden. I det stuprörsorganiserade riksdagsarbetet tar ingen rlm ansvar för ett horisontellt tänk om det inte är lagstadgat att de måste göra så. Integritet är för det inre lika viktigt som Miljö är för det yttre livet. Synen på ITC som verktyg för ett rikare liv är också en horisontell fråga, som nu tippar över till att ses som en kloak som x antal statliga institutioner med lagars hjälp ska hålla rent i. Det senare gör mig faktiskt mera upprörd än att okunniga män fnyser åt Jämställhet som ett horisontellt mål. Där finns lagstöd för både kvinnor och män att flytta fram positionerna, men icke så när det gäller all okunskap i fråga om internet. Detta trots att regeringen vill satsa 125 miljoner på forskning kring internet. Kan bara hoppas att den del av dessa pengar används för folkbildning och utbildning av våra rlm.
ja Farmor, riksdagen måste skakas om. Och det snart. FRA kanske ändå var en liten föraning för vissa ledamöter.
Hur ska vi få huset att vändas upp och ned, bildlikt?
En del ledamöter tänker rätt... el i vart fall i vår riktning, men alltför få.
Politik är långsiktigt, men nu känns det akut, att det måste hända ngt (men vad?) inom ett år sådär. Dvs innan listorna till valet börjar fastställas.
Och visst måste vi hitta vägar att stötta Camillas integritetsmotion. Jag skulle gärna se att ngn piratpartist stod upp och offentligt deklarerade att det är ett BRA förslag.
Det skulle öka deras trovärdighet i mina ögon.
Kanhända vore det en bra idé med en integritetsbalk, men bara om riksdagsmännen bryr sig om vad det står i den. Och det har jag ingen anledning att tro att de skulle göra, tyvärr.
Problemet som jag ser det är att alla är överens i ord så fort man pratar om integritet. Samtliga partier stod ju bakom integritetsskyddskommitténs betänkande, till exempel.
Men när det sen kommer till praktisk lagstiftning struntar de fullständigt i alla vackra ord. Då går det hur bra som helst att låta FRA avlyssna och registrera medborgare som inte är misstänkta för brott, eller att låta privata företag ta över bestraffningen av misstänkta fildelare.
Därför känner jag ingen entusiasm för förslag om att bryta ut "integritet" till ett eget område. Jag tror det kommer leda till en massa otroligt vackra ord, som sedan inte påverkar det riktiga lagstiftningsarbetet alls. Istället kan det få motsatt effekt.
Riksdagsmännen kan då säga "titta, vad fint vi skrev i integritetsbalkane, vårt parti står minsann upp för integriteten", samtidigt som de vräker på med integritetskränkande lagar i alla de övriga delarna av lagboken.
Vi ser ju redan det problemet med grundlagens bestämmelser om skydd för de medborgerliga rättigheterna. Riksdagsmännen skiter fullständigt i grundlagens bestämmelser i praktiken, men hyllar dem gärna i ord i högtidstal.
Så därför säger jag så här om en intgritetsbalk: gärna det, men först ska FRA-lagen rivas upp, antipiratlagen slängas i papperkorgen, datalagingsdirektiveet förpassas samma väg. Och tjänstemännen som skrev SOU 2005:38 och alla andra förslag som omnämns i Oscar Swartz' rapport "Marschen mot Bodströmsamhället" ska få sparken.
Då, men inte en minut förr, börjar jag tro på att alliansens riksdagsmän tar det där med personlig integritet på allvar. Men tills dess tycker jag mest att det känns som ett slöseri med oskyldiga bokstäver om de ska hålla på och skriva en massa till intet förpliktigande vackra ord om integritet.
Piratpartiet kan mycket väl ha chans på riksdagen 2010, men för att detta ska hända MÅSTE man överge sin vägran att ta ställning i andra sakfrågor än de man valt ut. Jag tycker man borde borde skaffa sig en heltäckande politik.
Med direktdemokrati chansar man inte på ett åsiktspaket! Politikerna kan inte gömma "grisen i säcken", obehagliga överraskningar som t ex FRA-lagen! Du väljer en politiker eller annan person som skall representera dig eller så väljer du själv i viktiga sakfrågor.
Aktivdemokrati verkar för att 4%-spärren skall sänkas för att minoriteter också skall komma till tals.
TF:s syn liknar min.
Men det fridolf skriver är en utsiktslös utopi. Som i praktiken skulle leda till kaos i ett modernt samhälle. Det MÅSTE finnas människor, värda att välja, som är beredda att ta ansvar för en helhetssyn på samhället/våra gemensamma angelägenheter!
Det är ju så att i ett demokratiskt samhälle kan inte varje medborgare få precis som den vill - då det inkräktar starkt på andras frihet och välfärd. Det måste bli majoriteten som styr, MEN med inflytande även för minoriteten, med kompromisser och respekt.
Däremot kan man diskutera hur mkt samhället ska bestämma och hur mkt som den enskilde kan ansvara för själv. Det är ju en ständigt pågående diskussion, där gränserna ständigt går fram och tillbaka. Och det är IDEOLOGI!
(Christian) Piratpartiets dilemma (akilleshäl) är att de ser "sina" frågor i ett stuprörsperspektiv (Johan Ws uttryck), jag och andra vill ha ett brett horisontellt perspektiv.
Därför ser jag en horisontell Integritetsbalk som viktig. Givetvis måste den utformas på ett sätt att den blir verkligt övergripande och inte går att nonchalera.
Givetvis vore det bra om FRA-lagen o några till kunde rivas upp först, men går inte det kan en integritetsbalk bli ett verktyg för detta!
Gärna kombinerad med en lag om Integritetskonsekvensanalys(Birgitta O:s motion).
Vi ska inte bortse ifrån att det i riksdagen finns säkert minst lika många verkliga integritetsivrare (om än inte alla stå upp offentligt) som kan komma in genom ett segerval för PP. Tills vidare är det dem som vi ska peppa att arbeta för dessa frågor!
Genom att stödja dem och genom att väcka opinion på de sätt vi kan.
Direktdemokrati innebär inte anarki! I ett direktdemokratiskt samhälle är det majoritetsbeslut som gäller. Hur många som röstar i en sakfråga beror på hur viktig frågan är för majoriteten eller för minoriteterna. Besluten blir således väl förankrade bland befolkningen. Massmedia, politikerna och bloggarna ser till att sakfrågorna blir belysta från alla vinklar.
Jag önskar mig ett samhälle där vi alla har möjlighet att vara delaktiga, ansvariga och myndiga att själva fatta besluten som styr över vår vardag. Detta är version 2.0 av demokrati.
Direktdemokrati.
Alltså, rent rått illustrerat.
Alla (nästan) vill ha mer av det mesta, men ytterst få vill betala mer än symboliskt för detta goda.
Vi skulle snabbt hamna i en ekonomi lik USA:s, skenande underskott... som ingen vill betala.
Men visst, delaktighet är bra. Men vi måste hitta bra kanaler för det. Vi kan inte sitta bak varsin skottsäkra dörr o bevaka bara vårt eget. Demokrati förutsätter samverkan för det vi ser som viktigt, inkl att stå för notan.
Nja, snarare en ekonomi som liknar Schweiz kanske? För mig innebär direktdemokrati en dragkamp för att landa på ett välbalanserat beslut. Se Aktivdemokratis partiprogram angående dragkamp.
Sen är det väl inte fel att testa en procentandel dos av direktdemokrati i den representativa demokratin vi har idag. Det skulle kunna motverka toppstyrda beslut som går stick i stäv emot folkets vilja.
Nu lägger moderaterna fram en motion att minska på representationen i riksdagen ( http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=410&dokid=GW02K252 ) Diktatur är stabilt, men lyssnar dåligt på folket. Demokrati är av naturen kaosartat och instabilt och något som man måste kämpa för att behålla. Annars får vi bara ett eller två partier kvar. Precis som i de stora länderna.
Finanskrisen beror på politiska beslut tagna av stora partier, giriga banker och har inget med direktdemokrati att göra.
Fridolf, risken är att viljan att betala för det man vill ha blir stor.
Men jag har inget emot att testa inslag av mera deltagande demokrati, av närdemomkrati etc.
Att minska antalet riksdagsmän är fel väg att gå. Men däremot vore det i direktdemokratisk riktning att lägga ner beslut på lägre nivå.
Och att ge riksdagen tid att ta tag i de grundläggande demokratiska principfrågorna och att hålla koll på regering och byråkrati.
Aktiv Demokrati har svaret i alla aspekter som diskuteras i denna blogg.
MrPerfect. Nja, det tycker o tror ju inte jag...
Skicka en kommentar