11 november 2008

Att välja utan alternativ

Det kokar och bubblar lite överallt nu i den del av bloggosfären, som engagerat sig i att bekämpa hoten mot integriteten, där FRA-lagen blivit det stora spöket.
Jag har inte bara erkänt min frustration och vrede i flera inlägg de senaste dagarna utan även noterat flera andras reaktioner. Morrr... sa Olof Bj sent igår kväll.

Nu har Joshen, Enligt min humla, skrivit att han vill ha förlåtelse, han röstade på centern för att få bort Bodströmsamhället. Och detta utan att han hade kort kjol eller var full. I en kommentar sägs att det behövs stödgrupper nu, anonyma felröstare.
Länk: http://scriptorium.se/josh/2008/11/11/sorry-everybody/#comment-51104

Vi är nog många som känner oss lurade, och behöver förlåtelse och/eller stödgrupper. Jag ville också bli av med Persson-Bodström, med deras trötta och trixande sosseregering.
Trots att jag alltid varit liberal, närmare bestämt socialliberal, vilket intill för några år sen vad detsamma som folkpartist, så ville jag inte ha Alliansen heller. "Mitt" parti hade ju börjat förfalla utan att de andra på något sätt blivit bättre. Det var mitt livs svåraste riksdagsval.

Jag känner egentligen ingen skuld för att vi har den regering vi har. Jag arbetade inte aktivt för något av dess partier. Däremot sökte jag efter fattig förmåga propagera för de principer jag anser viktiga, och det var detsamma som att gå emot både sossarna och mitt gamla parti. Men jag hittade inget riksdagsparti med kandidater inom min valkrets som jag litade på. Att blankrösta för första gången i mitt liv, det kändes ändå alltför fegt.
Sverigedemokraterna var givetvis helt uteslutet, och piratpartiet var mest en lustighet. Skulle en seriös man i övre medelåldern kunna rösta på något som mest framstod som en ploj, som ett Kalle Anka-parti? Bara namnet...

Nej, jag beslöt i sista stund att försöka mig på att taktikrösta. Splittrade mina röster mellan de olika valen. Gick i kommun- och landstingsvalen på personer som jag litade på. Till riksdagen gav jag min röst på ett lokalt parti, vars lokala program kan diskuteras, men de ställde upp även till riksdagen och med i vart fall en teoretisk chans till mandat. Och jag tänkte mig att de skulle använda en eventuell vågmästarpost till att driva igenom ett-par tre frågor för att mildra effekten av att något av blocken skulle få bilda regering.
Jag hade egentligen inget bra val, men jag ville inte blankrösta eller välja soffan. Men vad gör man när det vettiga, heltäckande och anständiga alternativ man vill ha, inte finns?

Nå, det funkade inte. Trots en dålig valrörelse vann Alliansen. Sossarna med Göran P fick sig en näsbränna. Det förvånande är att de ändå fick såpass med röster som de fick. Om man skulle döma av folks kommentarer före valet borde de knappt ha nått tio procent. Så illa var de ju sedda.

Alliansen vann inte på egna meriter. Fp hade sin famösa dataintrångsskandal, och de andra småpartierna ... märktes knappt. Moderaterna kallade sig nya, och arbetarvänliga. Alltid lurade det några. Att de dessutom blandat upp sin "nyliberala" fasad (enl Gösta Bohman) med socialkonservativa inslag, det var svårt för många att inse. De trodde att det var lite sosse-light över Fredrik Reinfeldt. Vilket inte var så konstigt, för sossepartiet under Göran Persson fungerade också som lite social-konservativa, den "välvillige patronen".
Nej, att Alliansen vann berodde mest på proteströster emot Göran Perssons sosseparti.
Valet 2010, blir, såvitt vi kan se idag, ett protestval emot Alliansen. Inte för sossarna med dess samarbetspartners.

Så, jag vet inte om jag behöver be om ursäkt.
Det jag vill ha, ja faktist kräver, är ordentliga, genomtänkta, anständiga och någorlunda heltäckande alternativ att välja mellan.
Inte flashiga foldrar eller slogans på internet, utan reellt innehåll.
Alternativ, konkreta och med idemässig grund!

Är det för mycket begärt av en väljare?

6 kommentarer:

Kålan sa...

Jag förstår din frustration. Det är inte enkelt att hitta ett parti som både har bredden och samtidigt driver de frågor som står en närmast. Innan varje val, så är det flera partier som verkar vettiga, men efter ett val så sviks man.

Även om tex. Socialdemokraterna får 51%, så kommer dem troligtvis att svika en del av sina väljare, man säger en sak innan valet, men låter sig senare styras av EU, andra nationer och lobbyister.

Den påverkan vi väljare har som person är inte stor, men ändå känns dessutom som att den minskar.

Hoppas att du hittar något som passar dig till slut. Du kanske borde starta ett eget parti.

Lars-Erick Forsgren sa...

Kålan. Ja, vanliga väljares inflytande blir allt mindre. Dessutom blir förtroendevalda på basplanets inflytande oxå mindre.

Eget parti. Kanske det? Ställer du upp? Jag tror att mina åsikter har en stor potentiell väljarskala.
Men det måste ju marknadsföras oxå, och jag har inte en massa miljoner undanstoppade för det...

Lars-Erick Forsgren sa...

Kålan. Tillägg, av korrigerande art. När jag ögnar igenom läsarkommentarer till dagstidningarnas artiklar om FRA och IPRED o likn då blir jag skrämd. Och måste korrigera min förmodan att mina åsikter nog har en stor väljarpotential.
För så mycket osorterat hat och okunskap om dessa frågor och om verkligheten även i övrigt, det är inte bara bedrövligt, det är skrämmande - för demokratin. Det måste vara den sortens vrål från avgrunden som gav nazisterna möjligheten att ta makten den gången.
Och - utan alla likheter i övrigt - till hög grad måste de ju vara dessa personer som röstat fram dagens politiker.

Så "vi" har de politiker vi förtjänar...

Olof Bjarnason sa...

Lars-Erick. Ja det är en bedrövlig upplevelse att skumma kommentarer på dagstidningars kommentarflikar.

Vi behöver komma ut med vad vi vet - och få igång debatt. Vi behöver en "folkets upplysning" för att få en rimlig verkan av demokratin.

Livslång skola. Öppenhet och kommunikation. Det är bra grejer det..

Jag hoppas verkligen inte att du har rätt i din naziobservation

Lars-Erick Forsgren sa...

Olof. Nån hade roat sig med att försöka kolla ursprunget till alla dessa märkliga o odemokratiskt sinnade inlägg (spec om IPRED) o kommit fram att det verkar vara ett litet antal personer som står bakom de flesta.

Kanske kan FRA hjälpa oss att verifiera detta?

Anonym sa...

Ah! Jag har nog underskattat nyttan med FRA. :-)