02 november 2008

Religionsfrihet?

Jag får allt svårare att se det principiellt rimliga i Alliansens (liksom vänster"blockets") syn på detta med hur formerna för hur samlevnaden mellan personer skall moderniseras.
Än så länge - det är svårt att veta var man hamnar i diskussionerna i slutna rum - verkar det som att man (= alla partier utom kd) till varje pris vill tvinga de kristna samfund, som idag har vigselrätt, att viga personer av samma kön.

Varför det?

Staten ska rimligen inte besluta vad som ska accepteras av en religion. Stat och kyrka är skilda. Staten skall vara neutral i förhållande till religiösa samfunds trosuppfattningar.
Jag begriper inte varför staten ska tala om för Svenska kyrkan, pingströrelsen, buddister eller något annat trossamfund vad de ska tro.

Staten/samhället ska stå för den "vigsel-registrering" som behövs för att förhållandet ska omfattas av statens lagar och regler. För lagar om familjerätt, arv etcetera.
Religiösa samfund ska inte på entreprenad stå för juridiska handligar som är statens uppgift. Jämför gärna med det orimliga i att lägga ut polisiära uppgifter på privata företag (fildelningslagen).

Däremot kan den som så vill, gå till det samfund man önskar, och få den välsignelse eller den ceremoni som resp samfund erbjuder, på det samfundets villkor, givetvis.
Detta blir då en religiös ceremoni, inte en juridisk.

Om staten ska, vilket Gud (Allah, Jahve etc) förbjude, ålägga religiösa samfund regler för hur samfundet ska utforma sin tro, exempelvis i förhållande till homosexuella, så ska det givetvis vara samma regler för alla, för kristna, för muslimer, buddister, judar och alla andra.
Vilket visar hur absurd dagens diskussion är...

Är det någon som minns ordet "religionsfrihet"? Det innebär att man ska få utöva sin religion utan statens inblandning. Eller avstå från religionsutövning.
Det rimliga för partier i Arrogansen som förespråkar religionsfrihet, är att ge upp talet om att tvinga samfund till ställningstaganden som inte stämmer med deras uppfattning.

Inse och respektera att stat och kyrka är skilda. Det gäller både för våra politiska partier som för personer av varierande sexuell läggning.

F.ö. anser jag att FRA-lagen ska rivas upp.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Problemet är ju att kyrkan och staten fortfarande inte är åtskilda, att kyrkan vägrar att ta sitt ansvar och lämna ifrån sig den juridiska vigselrätten och att resten av samhället inte fattar detta eller inte vågar ta den ifrån dem! Det är ju helt absurt att kyrkan har rätt att skapa dessa kontrakt! De ska inte ha den rätten och det är pga det som konflikten uppstår. Om kyrkan verkligen skiljs ifrån staten och erkänner att de inte är en statskyrka utan bara en religiös klubb för frivilliga medlemmar, så är problemet ur världen. Äktenskapets juridiska del ska vara helt sekulär, och vill man gå till en valfri shaman för lite magiskt tingeltangel så får man väl uppsöka en som är villig (!) att hålla ceremonin åt en!

Lars-Erick Forsgren sa...

Hm, ja nog är stat och kyrka åtskilt, formellt. Men det finns ju traditioner av samarbete och man kan säga att de umgås, trots skilsmässan.
Vi får se hur denna debatt går. Såg häromdagen ett intressant uttalande från ett antal religiösa ledare OCH från humanisterna, vilket gick precis i den riktning som jag skrivit om ett par gånger här.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_1981245.svd