06 november 2008

Sorry, jag får inte ihop det, detta med piratpartiet.

Jaja, jag förstår verkligen den frustration som gör att så många nu i bloggarvärlden skriker ut sin avsikt att rösta med Piratpartiet (PP) i EU-valet och i nästa riksdagsval. Jag känner samma frustration som de.

Och jag läser och läser så ögonen blöder en mängd kloka, och några mindre kloka, inlägg som förklaring till detta. Det är en blandning av ilska, vrede och av mera genomtänkta strategier. Ändå går det inte ihop. Inte för mig.

OK, det måste vara bättre att söka den parlamentariska vägen framför att bara skrika på gator och på det torg som internetbloggarna är. Jag har själv skrivit mängder av inlägg som påtalat hur de gamla partierna och maktstrukturen idag misshandlat den viktiga frågan om FRA-lagen och hur den ska få kränka allas vår integritet, och hur detta avslöjat brister i vår demokrati.

Brister som det verkar att de gamla partierna antingen inte ser, eller som de inte bryr sig om. Jag vet inte vad som är värst, deras okunnighet eller deras nonchalans.

Denna häpnadsväckande okänslighet kan skapa oväntade och oönskade effekter. Frustrationen är bred och djup. Även om det finns många som inte bryr sig, det ska vi inte blunda för.
Det engagemang som FRA-debatten fört med sig borde partierna söka fånga upp, det är ju något positivt!
Och det skulle kunna reparera en del av den skada de gjort. Men icke - de tror att det räcker med uppfräschade hemsidor och att kopiera Obamas kampanj.
Tyvärr visar det ju bara hur litet som partierna förstått.
De ser ju inte ens att FRA-debattens problematik har bäring också på flera andra frågor.

Detta kan piratpartiet kanske ha nytta av. Dess företrädare är skickliga i de frågor som de koncentrerar sig på. De kan internet, de förstår denna nya teknik för kommunikation. De kan formulera sig. De vet att internet kan vara dialog. Att vi är trötta på politikers monolog.
Många etablerade politiker ser tydligen internet mest som en fara, ett problem. I bästa fall (?) ser de internet som en kanal de kan använda för att pressa ut valpropaganda på.

Men, en parti som ska komma in i riksdagen måste ha åtskilligt fler än de 35.000 röster piratpartiet fick senast.
Hur många över 30, som sällan använder internet för annat är mail och bankärenden, kan känna förtroende för ett parti som kallar sig pirater?
Integritetsskydd, frihet och rättssäkerhet vill vi ha, men kan vi få det med pirater???

Jag kan sympatisera med stora delar, dock inte till 100%, av piratpartiets program. Men - det är trots allt för smalt. För mig är livet och politiken även en mängd andra frågor. Nu säger PP att de inte ska ta ställning i riksdagen i frågor som de inte har med i sitt program. Hoppsan! Det blir ju ett slags walk-over. Slumpen ska avgöra resten. Eller rättare sagt, i vilken grad andra röstat på partier med mera fullständiga program. Det gillar jag inte.

Och dessutom, pp:s eventuella inflytande förutsätter att de hamnar i en vågmästarroll.
Men vem vet hur riksdagen ser ut efter valet? Kanske FRA-historien skickar ut fp ur riksdagen, om det inte snabbt gör Camilla & Co till talesmän i allt som rör FRA och integritet. Kanske kristdemokraterna åker ut, de har ju inte fått igenom något i riksdagen. Vad ska då konservativa människor rösta på om de inte gillar Reinfeldts röra. Centerns högervridning har ju inte heller gett ökade sympatier, så de kan få respass. Moderaterna och sossarna blir väl kvar, men nog kan de sargas också. Förtroendet för deras resp ledare är inte överväldigande. V och mp lever också farligt, men jag tror nog de klarar sig, som det ser ut idag.
Men så kan riksdagen komma att innehålla även PP och sd!
Kanske blir de tillsammans vågmästare. Vilken mardröm för PP att bli det tillsammans med sd.
Eller så blir de inte alls vågmästare! Snopet!

Dessutom, de gamla partierna har pengar. Därigenom kan de trumma ut sitt budskap effektivt i vart fall till de som inte aktivt söker information och dialog på internet. Till och med sd har pengar, i och med sina framgångar i kommunalvalet senast.

Men ok, med entusiasm kan man komma långt, i vart fall om man är envis också. Och om man har en väl sammansvetsad och inte för liten skara. Men - vi ska inte glömma att FRA-motståndarna kommer från alla partier. Och även de som inte har specifika partisympatier kan ju närmare valet vi kommer inse att de har värderingar i annat än PP-frågor, som är viktiga för dem.

En lösning skulle kunna vara att varje PP-kandidat deklarerade sin personliga åsikt i dessa andra frågor. Men kommer det att fungera? Finns det tillräckligt många kandidater, som ger tillräcklig spridning? Och är det bra - då splittras ju PP-rösterna.
Dessutom förutsätter det ett mera konsekvent personvalssystem än det vi har idag i Sverige.

Och läsandet av ett otal PP-bloggar har inte gett mig ett svar som jag känner mig tillfreds med.

Ändå - partisystemet måste reformeras! Riksdagens arbetssätt måste reformeras. Riksdagen måste bli en folkrepresentanternas forum för kontroll av makten!
Frågan är "bara" hur.

15 kommentarer:

ConnyT sa...

Tycker du för ett vettigt resonemang men du motsäger dig lite.

Som du säger: FRA-motståndet kommer från många olika partier från höger till vänster. Det är just genom att "lämna wo" i "vanliga" frågor som PP kan vara en samlingsplats för de som tycker att denna fråga överskuggar den vanliga skatt/jobb/fördelnings debatten.

Om PP antog ett program för dessa saker skulle omedelbart interna strider splittra partiet eftersom enigheten bara finns inom ett givet, specificerat område.

Du skriver vidare att man låter "slumpen" styra dessa frågor. Det tycker jag är fel. PP skriver tydligt att det är den som erbjuder mest PP-vänlig politik som får regera (om dom blir vågmästare), då är det väl inte slumpen...

Jag har aldrig röstat priat, men var det val idag skulle jag göra det. Hoppas att jag inte gör det 2010 (dvs att de vanliga partierna har vaknat)

Dennis Nilsson sa...

"Riksdagen måste bli en folkrepresentanternas forum för kontroll av makten!
Frågan är "bara" hur."

Hehe, den frågan är lika gammal och klassisk som demokratin själv.

Eftersom vi nu lär (borde lära) av mänsklighetens historia att för mycket makt för länge korrumperar, så skall man begränsa den tid man kan få vara med vid köttgrytorna. Som ex-vis riksdagsledamot, till förslagsvis två valperioder.

Då hinner inte ens omdöme bli tillräckligt korrumperat av maktens behag. Och nytt friskt blod kommer in och vitaliserar samhället och demokratin.

Det är ju den främsta anledningen till att USA:s persident får inte vara president i mer än två valeperioder.

Hmm, märkligt att detta inte införts sedan länge? Å andra sidan är demokratin i Sverige ung, 65 år gammal för att vara exakt. Det är upp till oss som lever idag att vårda och utveckla den.

Lars-Erick Forsgren sa...

Conny. motsäger jag mig? tycker inte det. För tillvaron är komplicerad. Världen avstannar inte för att vi vill lösa integritetsfrågor o närliggande.
INte alls självklart att om PP kommer in, att de blir vågmästare...
Kanske blir det sd - usch vilken mardröm.

Dennis, ja, det är demokratins knäckfråga. Att de folkvalda inte blir sig själva nog, utan ständigt inser att de ska kontrollera den verkställande makten. Och att de kontrolleras själva, inte bara vid valen. Inte ska de sitta i evigheter, men med andra kontroller kan ju ändå bra politiker få sitta några perioder.

Hur räknar du när du säger att demokratin är 65 år (infördes alltså 1943 då). Vanligen räknar man väl att den infördes i och med att rösträtten blev allmän och även innefattade kvinnor, dvs för snart 90 år sedan. Det var ju den liberala ministären Nils Edén som såg till att även kvinnorna fick rösträtt, o i den regeringen ingick även sossen Hjalmar Branting.

Gonte sa...

Ok, jag är lat och orkar inte ge ett vettigt svar just nu, men läs gärna en blogpost jag skrev igår:

Piratpartiet: Ett oansvarigt val? http://blogg.gonte.se/2008/11/oansvarigt-val.html

Lars Luthman sa...

"Nu säger PP att de inte ska ta ställning i riksdagen i frågor som de inte har med i sitt program. Hoppsan! Det blir ju ett slags walk-over. Slumpen ska avgöra resten. Eller rättare sagt, i vilken grad andra röstat på partier med mera fullständiga program. Det gillar jag inte."

Men alltså, så funkar det ju alltid. Såvida inte ett parti får ensam majoritet förstås. Den enda skillnaden är att piratpartiet tydligt deklarerar vilka frågor man kommer att arbeta med och vilka man kommer att lämna åt andra.

"Och dessutom, pp:s eventuella inflytande förutsätter att de hamnar i en vågmästarroll. Men vem vet hur riksdagen ser ut efter valet?"

Ja, naturligtvis beror ett partis inflytande på riksdagens sammansättning efter valet. Hur stort inflytande har vänsterpartiet, miljöpartiet eller ens socialdemokraterna idag?

Lars-Erick Forsgren sa...

Lars L. När du frågar dig hur stort inflytande andra partier har, så "glömmer" du att de i vart fall HAR heltäckande program och att de arbetar för dem. Och normalt sett (FRA-frågan är tämligen unik), så vet jag deras åsikt, i vart fall vad den bör vara om de följer sin ideologi, och kan ge min röst till dem utifrån det.
Den stora skillnaden mot PP är att där vet jag bara vad de tycker i ett mindre antal frågor. Och att de inte avser att ta ställning i riksdagen i huvuddelen av det som riksdagen har på sitt bord.
De lämnar det åt övriga partier. Men jag vill kunna lägga min röst även i dessa andra frågor...
Att rösta på PP är alltså att blankrösta i alltför många frågor.

Lars-Erick Forsgren sa...

Gonte. Du tekniske, flummige, late 20-åring (enl din egen presentation).
Jag läste din blogg enl din länk här, bra skrivet. Jag förstår varför du är piratpartist.

Jag önskar som du att PP inte behövs. Men jag börjar komma fram till att det behövs. Däremot kan jag inte ta valsedeln för ett parti som är, trots allt, så smalt. Även om det smala det valt är oerhört viktigt.

Och jag grubblar över det mest effektiva sätter att komma vidare. För att skydda integritet och rättssäkerhet. För att restaurera demokratin som sådan.

Både på kort sikt och lång sikt.

Anonym sa...

"Frågan är "bara" hur."

En tankeexperiment:

1 ) Man bildar något man kanske kan kalla t.ex. Frihetsförbundet med en uttalad frihetelig och frisinnad inriktning. Kanske med biskop Tomas "frihet är det högsta ting..." som ledstjärna.

2) Man tar fram ett program som bygger på dessa principer men som heller inte förvinner bort bortom principerna. Man håller det kort, annars är det inte principer längre, kanske 10 A4-sidor.

3) Man ser till att de grunläggande principerna ryms på EN A4-sida.

4) Man gör det svårt att bli fullvärdig medlem med rätt att påverka programmet. Kanske kräver man rekomendation av två medlemmar.

5) Man gör det lätt att bli stödmedlem utan makt att direkt påverka.

6) Man ställer upp i val.

7) Man föväntar sig att varje fullvärdig medlem är beredd att i valda församlingar representera valkretsen man bor i, men förbjuder medlemmar att kandidera i andra valkretsar.

8) Man håller helt öppna nomineringsval (dvs alla röstberättigade får delta) för att fastställa kandidater och ordningsföljd inför valet.

9) Man uppmanar kandidaterna att bedriva personvalskampanjer både inför nomineringsvalen och de riktiga valen samt inskäper i alla kandidater att de har makten att komma in i t.ex. riksdagen helt i egna händer: "allt" som behövs är att 12% av väljarna lägger en röstsedel md kryss för deras namn i valurnan. Det är förvisso inget litet hinder, men är det verkligen oöversigligt?

10) Man är överens om principerna. Man har hårda justa debatter internt om sakfrågor där man bryter olika tankar mot varandra och söker övertyga varandra. Man inser dock att man kan ta olika ställningstaganden i sakfrågor även då man är överens om principerna och låter därmed var och en följa sin inre röst då det ska röstas i valda församlingar. Man har alltså ingen partipiska.

Det är väl bara ett tankeexperiment. Om skulle genomföras och lyckas så skulle det kanske inte ändra politikens inriktning, men det är inte det viktigaste. För vore det inte ett bra sätt att visa på hur man återupprättar det direkta förhållandet mellan väljare och valda? Och är inte det viktigast av allt?

Lars-Erick Forsgren sa...

Pop, kan du lägga ut denna tankelek på din blogg, el söka få fler att titta på det på annat sätt. Just nu orkar jag inte gå in i detalj.

Ser förstås luckor. En är att du förutsätter ett mkt centralstyrt parti, svårt att bli medlem. Inte spec demokratiskt.

Men jag förstår tanken, du vill ha en klar ide, inte att en massa konstiga ideer och kverulanter tar sig in och besudlar partiet med sina hugskott.

Det är väl just problemet --- hur hitta en skärningspunkt som både tillåter öppenhet och dialog och att inte ideerna spårar ur. Ingen partipiska men hård intern debatt, och ett elitistiskt medlemsskap.
Oj, vilken svårsmält nöt...

Björn Felten sa...

Nej, det är ingen svårsmält nöt, och ja, du gör dig skyldig till flera motsägelser och tankelapsusar. Och ingen skugga skall falla över dig för den sakens skull.

I mer än 50 år har vi alla blivit indoktrinerade av den toppstyrda envägskommunikation, som de så kallade massmedia har försett oss med. Vi tror alla att det finns ideologiska skillnader mellan alla partier.

Idag borde du trots allt ha insett att detta inte är sant? Det finns helt enkelt inget riksdagsparti som har en tillstymmelse till ideologi idag. De har alla anammat Jantelagsideologin.

Det spelar helt enkelt ingen roll vilket "hela paket" du tror dig rösta på, du får helt enkelt inte ens en bråkdel av det paketet levererat.

Låt mig fråga vilken den enskilt viktigaste anledningen du hade för att välja valsedel 2006. Och sedan, hur tycker du att du fick betalt för den rösten? Fick du vad du förväntade dig?

Om du inte röstade på KD för att du är homofob, eller röstade på FP för att du är en moralpanikant, så misstänker jag att du, handen på hjärtat, innerst inne känner att din röst på det där illusiva "heltäckande programmet" var totalt bortkastat, right?

Om du röstade på KD för att få lägre bensinpriser, på C för att de dyrt och heligt lovade att aldrig godkänna FRA-lagarna, på moderaterna för att Fredrik lovade att aldrig jaga en hel ungdomsgeneration, eller på alliansen över lag för att de lovade att avskaffa en massa monopol, fastighetsskatten och en stor del av 500 gamla onödiga statliga verken, eller att åstadkomma en grundlagsriktig utnämningspolitik -- då måste du väl ändå inse att du aldrig får det du utlovas?

Ett demokratiskt val är inte en fråga om att plocka ut en vinnare. Att du lagt din röst på en förlorare (AKA en som inte passerade 4%-nålsögat) innebär inte att din röst var bortkastad. Tvärtom, den var en liten sexmiljontedel av ett betydligt större sammanhang.

Ju snarare väljarna inser detta, desto snabbare kan vi börja återupprätta våra demokratiska strävandena i vårt land.

Björn Felten sa...

Jag glömde förresten i upphetsningen, läs gärna mer här, där jag för ett halvår sedan tog upp just några av dina invändningar.

Gonte sa...

Hej igen,
kul att du både läste mitt inlägg och förstod min motivering till att vara pirat :)

Jag tror det i mångt och mycket handlar om prioritering. Jag må ha ett allmänt intresse av politik, men anser att just PPs frågor är för viktiga. När inget riksdagsparti för de frågorna på allvar så blev det enligt mig dags att lämna dem tills dess att de ändrar sig...

Iofs fick jag säkert tillräckligt sagt med blogginlägget, borde kanske sluta älta saken ;)

Lars-Erick Forsgren sa...

Björn F, ynglingen. Värst vad du tar i.
Men "nöten" jag nämnde, o som du kommenterade, var ju i diskussionen med Populisten om hur man ska ha ett öppet parti med öppen attityd i det mesta, men samtidigt en kvalificerat medlemsskap - vem som helst skulle inte få bli medlem. Det system han skissade var närmast öststatsmässigt betr medlemsskap.

I övrigt verkar det som du nog inte så noga läst vad jag skrivit i dessa frågor. Kolla några hundra inlägg bakåt så ser du att jag inte alls är imponerad av partiernas praktiska tillämpning av de ideologier som dock i vart fall i ngn mån finns i deras program. Och än mer i allmänt medvetande.

Hur det är - och där ser vi ganska lika på situationen - är en sak, men jag redovisar hur jag vill ha det. Jag vill att partierna HAR och REDOVISAR och TILLÄMPAR sina ideologier. Detta för att ge väljarna verkligt val!

Av mina tidigare texer (o se även kommentarerna!) ser du att jag inte alls är nöjd med partierna, och av mina kommentarer till t ex
http://lars-ericksblogg.blogspot.com/2008/11/jag-litar-inte-p-sossarna-heller.html
så kan du ana mina kval senaste valet.
I klartext kan jag säga att inte röstade på ngt av dagens partier i riksdagsvalet. Inte heller på vare sig PP eller sd. Och blankröstade inte heller. Därmed föll alla dina argument i den frågan.

Det jag ändå försökt förklara är dels bristerna i dagens system (vilket ju du också gör) och i viss mån vad som kan vara vägar att avhjälpa de bristerna.
Det behöver jag inte redogöra för här ännu en ggn.

pop sa...

Östatsmässigt! Då borde jag passat på att lagt till en paragraf om partuniformer också. Det skulle ju vara stiligt. ;-)

Skämt åsido så ligger nu en utvecklad och språkligt tillsnoffsad version här: http://populisten.wordpress.com/2008/11/09/frihetsforbundet-ett-tankeexperiment/

Lars-Erick Forsgren sa...

Pop, frånsett en viss fortsatt tvekan betr reglerna för medl-skap så ser jag just nu inga större invändningar till ditt upplägg.

Men det svåraste återstår, innehållet i programmet...

Jo, jag har sett din sajt om detta.