Skriftställaren Anders Johnson, liberal debattör, och en gång i tiden min kollega som politisk sekreterare på lokalplanet för fp, har skrivit en artikel på DN-debatt om invandringen. Han räknar upp ett imponerade antal invandrare som bidragit till svensk kultur och utveckling inom olika fält. Hans slutsats blir att ska Sverige bevaras svenskt så bör vi rädda riksdagen från sverigedemokraterna. Det är i och för sig ett tema som återkommer i dessa dagar från båda blocken i svensk politik. Man ska rösta mot sd, i stället för något man är övertygad om. En ståndpunkt jag har lite svårt för. I princip i vart fall, idag är ju inte alternativen i svensk politik överväldigande många precis.
Jo, det är en bra, och framför allt bitvis rätt kul artikel. Men inte är den speciellt djup i mera ideologisk mening. Och - faktiskt - bland kommentarerna på DN till artikeln finns flera intressanta invändningar insmugna bland de rent rasistiska och främlingshatiska.
En sorts kommentar är: Så det finns inget svenskt alls då? Allt gott beror på invandrarna! Allt svenskt är i själva verket invandrarnas förtjänst.
Dessutom påpekas att invandringen före säg 70-talet var i stort sett bara arbetskraftsinvandring. Av företagsamma människor, precis som Anders Johnson påpekar.
Men idag finns ju inte den (om vi bortser från "rörligheten" inom EU, som dock ej förefaller gälla romer...).
Numera är det i princip bara flyktingar och anknytningsinvandring. Dessa har ju andra, och i demokratisk-humantär mening starkare skäl, att komma hit än arbetskraftsinvandrarnas.
Och - vad beror rädslan på, hur förklarar du det Anders?
Det är ju flyktingarna som sd-sympatisörerna är rädda för, i synnerhet "svarta muslimer". Den rädslan bemöter vi inte genom att tala om hur duktiga vallonerna etc var.
Och - hur kommer det sig att det finns invandrare (ofta sådana som lyckats väl i Sverige, även politiskt) som komit både som flyktingar och som arbetskraftsinvandrare - som vill stoppa invandringen eller i vart fall vill kraftigt begränsa den?
Därför, i dessa dagar, tänk efter varför man/du vill stoppa sd! Är det av egen rädsla för att inte behålla eller erövra makten i riksdagen? Eller beror det på en gedigen känsla för invandrarns värde för samhället och/eller av humanitära skäl?
Jag är en man i mogen ålder med brett samhällsintresse på socialliberal grund. Därtill mycket musikintresserad. Det är främst samhällsintresset som dokumenteras här, enstaka notiser av privat eller allmän karaktär kan förekomma. I likhet med Lord Acton (brittisk liberal på 1800-talet) anser jag att: ”Makt verkar korrumperande, och absolut makt korrumperar absolut. Stora män är nästan alltid dåliga män. Det finns ingen värre irrlära än att ämbetet helgar dess innehavare.”
14 september 2010
Varför vill vi stoppa SD, egentligen?
Etiketter:
Anders Johnson,
DN-debatt,
invandrare,
invandring,
liberalism,
val 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Är inte detta fokus på att stoppa SD endast ännu ett tecken på att de etablerade partierna inte har mycket att komma med själva? I brist på egen politik att locka väljare med så försöker man skrämmas med brunskjortorna.
Pop. I och för sig är det givetvis helt rätt att "skrämmas" med brunskjortorna. Det sd står för är skrämmande, både det de för fram officiellt och buskpropagandan och företrädarnas bakgrund.
Men i viss mån så har du rätt i att gammelpartierna är dåliga på att ta debatten, att de till och från till och med inte är helt rena i ve´n själva.
Och att mycket av kritiken mot SD nu bara är rädsla för att SD kommer in i riksdagen. Och att de inte vet hur de ska agera då.
Jag vill dock framhålla att jag på intet sätt tror att Anders Johnson skulle ha partitaktiska syften med sin artikel el kommande bok. För honom är det ett sätt att lyfta fram liberala värden (oavsett om de kan åsättas partistämpel el ej). Och han har erkänt (på FB) att han i artikeln givetvis inte gjort en genomgång av alla argument el problem i frågan. Han ville "bara" visa vilken nytta Sverige genom tiderna haft av invandrare.
Jag gillar ju verkligen inte SDs politik själv. Däremot tappar jag i alla sammanhang förtroendet för den som hellre pratar om andras dålighet än sina egna förtjänster. Låt vara att syftet kan vara gott och att det är en fälla som vi alla lätt hamnar i.
Bästa sättet att mota Jimmie i grind vore dock om de etablerade partierna tog de integrationsproblem som folk upplever på allvar. Idag tenderar valet att stå mellan de som förnekar problem och de som har fel lösning. Jag drar själv andra slutsatser, men har faktiskt full förståelse för de väljer det senare.
Det roliga är att den invandringspolitik som möjliggjorde de positiva exempel artikel tar upp mer liknar SD:s politik än den multikulturalistiska sedan 1975. Då övergavs nämligen assimileringstanken. Du kan själv gå in på sajten "Rösta demokratiskt" och läsa "Ingen skall assimileras!"
Tro fan att folk är less nu...
Voltaire, så du går igen. Men OK, som du sa för några hundra år sedan så även om jag inte gillar det du säger (om än det är oklart uttryckt nu) så försvarar jag din rätt att säga det.
Dock, jag tycker du uttrycker dig oklart och svepande på ett sätt som inte riktigt stämmer.
Tycker det ligger en hel del i vad Pop säger. Någon sa att det är med åsikter som med spikar, ju mer man slår på dem desto hårdare sitter de. Mycket av det som skrivs stärker "oss rättrogna" men har mycket liten eller snarare negativ effekt på människor som sympatiserar med SD. Hur hittar vi vägar att balansera deras bild och även komma tillrätta med problemen som faktiskt finns så att vi kan få med oss våra invandrare och ge dem en möjlighet att leva och utvecklas i och tillsammans med Sverige?
Sture Haglund
Lars-Erick: Dina tankar påminner om denna kloka artikel i DN: http://www.dn.se/debatt/vi-efterlyser-en-debatt-om-invandringens-problem-1.1175308
Skicka en kommentar