Riksdag och regering ogiltigförklarar sig själva genom att inte tillämpa grundlagen!

Jag vill helt enkelt bara kopiera in Svensk Myndighetskontroll enl följande.

"Diskussionen kring drogtester av unga pågår fortsatt för fullt även om den fått stå tillbaka en del för frågan om Asks avgång är nödvändig eller ej.
Efter att ha hört argument i olika sammanhang och i tidningarnas olika forum så tycker jag att det hela kan sammanfattas med att frågan om vart breven skickas inte är vad den här diskussionen handlar om. Många har hängt upp sig på att man tydligen kunnat få posten skickad t.ex till sin arbetsplats.
Den handlar om att justitieministern högt och tydligt proklamerat att hon vill att icke dömda ska hängas ut. Eftersom det är kärnfrågan så innebär det att vi har en justitieminister som inte förstår de allra enklaste rättssäkerhetsprinciper och därför måste hon avgå.
För att då återgå till det lagförslag som lagts så har det av många ifrågasatts om inte detta även är grundlagsstridigt. Den diskussionen är intressant och visar på ett tydligt sätt varför vi borde ha en författningsdomstol som kan avgöra om ett förslag är grundlagsstridigt eller ej.

Sedan 1995 så finns även ytterligare skäl för detta.
Regeringsformen 2 kap. 23 § säger att "Lag eller annan föreskrift får ej meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna."
Det är ju bra men vem avgör det?

Europadomstolen förstås i slutänden men ett sådant avgörande tar ca. sju år att få.....
Under FRA debatten argumenterade många för att lagen stred mot konventionen och efter Liberty vs. Storbritannien så blev det ju ännu tydligare att risken åtminstone var uppenbar.
I samband med detta så ställde jag en fråga till professor Joakim Nergelius som är något av orakel på grundlagsfrågor ifall inte detta var tillräcklig grund för att talmannen skulle kunna vägra att ställa proposition på förslaget i riksdagen, något som grundlagen ger talmannen rätt att göra. (regeringsformen 2 kap. 23 § och riksdagsordningen 2 kap. 9 § första stycket.)

Det fantastiska är att professorn gav mig svaret att jag förmodligen hade rätt men att det inte skulle komma att ske av, som han uttryckte det, teknisk-juridiska skäl vilket jag då i övrig kontext tolkade som politiska skäl.

Oavsett vilket så innebär detta att om min grundtes stämmer så har vi plötsligt flera grundlagsbrott.
1. Förslaget till FRA-lag strider mot konventionen och får därför inte antas av riksdagen som ändå gör det.
2. Talmannen ska enligt grundlagen inte lägga fram ett sådant förslag men gör det av politiska skäl.
3. Själva innehållet i lagen, som om det strider mot konventionen, även strider mot svensk lag eftersom konventionen i sig också är svensk lag med någon sorts mellanställning som grundlag och även inskriven i densamma.

Hur det förhåller sig med detta lär vi inte få veta förrän FRA-lagen prövats i Europadomstolen som en följd av Centrum för rättvisas och Norges inlämnade klagomål.
En svensk författningsdomstol hade kunnat avgöra detta långt tidigare och det är bl.a just därför en sådan domstol behövs.
Den här alliansregeringen med Beatrice Ask som högste ansvarige för lagstiftningsfrågor har genom sin inkompetens på området ändå haft det goda med sig att man tydliggjort varför en författningsdomstol är nödvändig!"

---
Detta betyder att vi de facto har en i smyg införd diktatur, en statskupp har ägt rum - genom medvetna (?) åtgärder, genom underlåtenhet och politiskt mygel har grundlagen satts ur spel.
Och vi kommer inte åt det, inte så länge vi inte har en författningsdomstol. Vilket vi inte lär få med nuvarande riksdag.

Kommer öht ett valutslag som avsätter regeringen att kunna godkännas?

Hårda ord? Tja, hur ska det beskrivas då?

Piratpartiet vinner inget på att ligga still i hamnen.

Det duggar tätt av frågor i den politiska debatten som borde vara mumma för piratpartiet att hänga på och använda som murbräckor för att komma in. Men det sker inte - varför?

Svensk myndighetskontroll ställer frågan, med hänvisning till det starkt integritetskränkande drogtestningsförslaget. Jag har också skrivit åtskilligt om detta, bl a här.
http://lars-ericksblogg.blogspot.com/2010/03/med-bocken-som-tradgardsmastare.html

* Johan Pehrsons och Beatrice Asks bärsärkagång för att klämma åt barn och ungdom är ändå bara ett, om än viktigt, debattämne som borde trigga upp piratpartiet till att kasta sig in i debatten, och då inte bara på interna bloggar utan i alla media.

* Rättssäkerhetsdebatten, med kopplingen till bl a Författningsdomstol, Tomas Qvick, drogtestning (igen) och massor annat. Debatten finns, men var är (pp)? Här finns givetvis kopplingen till frågan om grundlagen, om den ska negligeras eller stå över vanlig lag. Kräver (pp) att grundlagen följs?

* Folkmordet i Armenien. Jag ser det som en integritetsfråga i dess högsta potens, men har inte sett att någon ledande i (pp) haft någon åsikt. Integritetskränkningar fanns före FRA och internet, det är en fråga om konsekvens. Man kan givetvis ha funderingar om vad som är en del gammelpartiers bevekelsegrund, men det borde inte förhindra (pp) att ha en åsikt. Säg nu inte bara att folkmordet hände för så länge sedan, det är en viktig princip, som också ett ungt parti måste förhålla sig till. Folkmord är inte värdeneutralt, som Lars Gustafsson framhåller.

* Väljarinflytande och partiernas representativitet. De gamla partierna krymper, men (pp) växer. Koppla gärna till personvalsfrågan, allt oftare aktuell.

* FRA-shoppens öppnande. En praktgrej för (pp) att verkligen ta tag i igen. Små grymtningar räcker inte. Vill man något, måste man som parti verkligen säga ifrån, så det hörs! Om och om igen.

* Det har också koppling till frågan om myndigheter ska köpa sig plats för opinionsbildning. Är det rätt att myndigheter ska driva opinion för ett politiskt beslut om att öppna FRA-shoppen?

* Nya partiers möjlighet att presentera sig på skolorna. Om nu sd ska få komma in och presentera sin politik, var står (pp) i debatten och betr deltagande på skolorna? Delta. Haka på!

* Det har varit rätt svalt i massmedia om datalagringsdirektivet också (frånsett bloggarna), kanske är något ändå på gång där. De två folkpartisterna Camilla Lindberg och Mathias Sundins upprop för ett Väljarkontrakt har ändå observerats av ett par piratkandidater, och de torde bli fler. Använd detta för att lyfta frågan!

Detta bara som ett litet plock bland aktuella viktiga frågor. Jag begär som synes inte att (pp) ska ta ställning till sjukförsäkringsreglerna. Om de inte kommer på någon fin infallsvinkel utifrån sitt perspektiv. Men det finns så mycket annat att kommentera på ett sätt som gör att (pp) kommer in i debatten!

Här serveras stekta sparvar i munnen på piratpartiet hela tiden, men partiet förmår inte göra något av dem!
Den absurda drogtestningen är ju "bara" en av dem. Man behöver sannerligen inte vara "drogliberal" för att ogilla denna ytterligare integritetskränkning och inskränkning av den personliga friheten. PP måste ut, ta upp alla korkade förslag från både regering och opposition. Vara med i leken!
Det räcker inte att sitta och trycka vid datorn och möjligen skicka små meddelanden internt. Samla ihop er till offensiv, låt inte växtvärken förkväva styrkan. Goda ledare behöver inte peka med hela handen, och ska givetvis lyssna på kritik. Men, ledarskap som goda förebilder och inspiratörer måste finnas. Därför, hela ledargarnityret måste ut! Ut i hetluften! Och inte bara i pressmeddelanden, som få läser.
Klaga inte på Bonniers, ligg i, tjata! Och det finns andra tidningar, massor!!!
Gå på radio, teve. Om inte rixkanalerna tar upp er, gå på de lokala nyhetssändningarna. Visa att ni finns!
Använd varje chans!

Det är synd att piratpartiet behövs, men som situationen är så behövs ni.
Kapa förtöjningarna och ge er ut på det stormande valkampanjshavet!

Vem ska slå vakt om grundlag och integritet? (Söndagsbetraktelse)

Jag gjorde nyss en uppdatering av mitt förra inlägg, p g a en kommentar som ville göra sig lustig och vända på mitt förslag till ny slogan för piratpartiet till att innebära att pp inte vill följa upphovsrättslagen. Den "lustigheten" visar att personen ifråga inte ser skillnaden på grundlag och underställda lagar.

Vem ska då slå vakt om grundlagen? Givetvis borde det vara riksdagen, som vald av folket (vilket idag innebär att de ska genom partiernas filter först, vilket ju kan diskuteras lämpligheten av). Det vi ser idag är att riksdagen inte gör det. Som Ann-Marie Pålsson (m) påpekat är riksdagen numera ett transportkompani till regeringen (alternativt till resp partiledningar). Fredrik Reinfeldt vill ju i första hand se regeringsduglighet, varvid avses att avvikande meningar i partierna inte får rubba ritningarna.

Ett tecken på riksdagens minskade inflytande är också att regeringsbildare i allt högre grad väljer ministrar som inte är riksdagsledamöter. Statsministrar vill ha lydiga underhuggare som ministrar, inte personer med en egen förtroendebas bland väljarna. Genom detta har också riksdagsuppdraget minskat i attraktivitet. Den som vill nå inflytande går andra vägar, t ex genom att bli byråkrat-ämbetsman. Då behöver man ju inte heller be om väljarnas förtroende...

Riksdagen, som vakthund och försvarare av våra grundlagar, författningen, har alltså kraftigt devalverats i betydelse. Som Hans Lindblad ofta påpekat så saknas i dag en folktribun i stil med Adolf Hedin i riksdagen. Det är den regering vi för tillfället har, som styr och ställer, inte riksdagen.

Därför anser jag det intressant, och viktigt, att piratpartiet, med ett namn som skulle kunna antyda motsatsen och som dessutom (ännu) står utanför riksdagen, så kraftigt betonar grundlagarnas betydelse. Detta i skarp kontrast till hur riksdagspartierna i praktiken agerar.

Många bloggare förespråkar, mot den bakgrunden, att Sverige får en författningsdomstol. Ett nytt maktcentrum till demokratins försvar. Jag har också den uppfattningen.

Men självfallet kan det finnas invändningar, självfallet är det också beroende på vilken status en författningsdomstol får och hur den tillsätts. Liksom att, som jag antytt, det i grunden ska vara folkets förtroendevalda som styr, inte ämbetsmän.

Jag mail-diskuterar frågan med vännen Hans Lindblad, som egentligen är/varit rätt sval till en författningsdomstol. Han anser, liksom jag, att primärt är det riksdagen som ska hävda grundlagen och försvara den. Men, efter en genomgång av olika argument och hur svag riksdagen är idag, så kommer han fram till slutsatsen att något slags mellanting av läget i USA och i Sverige vore eftersträvansvärt. Och han ställer frågan, lätt retoriskt, att kanske är det så att grundlagsskyddet idag kan vi söka på europeisk nivå, när det inte fungerar i Sverige.

Hans skriver: " den enskilde kan numera vända sig till domstol på europeisk nivå. För sossar på Erlanders tid hade det nog varit en otänkbar tanke att svenska medborgare skulle kunna få (sin) sak bedömd på en nivå ovanför nationalstaten. Egentligen är det en fantastisk utveckling, och tillkomsten av den eurpeiska nivån har väl också minskat behovet av en specifik svensk författningsdomstol." Han snuddar därvid vid samma tanke som Maziej Zaremba framfört. Zaremba är ju en av de få kvarvarande intressanta och självständiga skribenterna i DN.

Lindblad misstror i hög grad tanken att jurister ska ha politisk makt. Samtidigt så erkänner han viss sympati för den maktdelning som finns i USA med Högsta domstolens korrigerande inflytande över kongressens lagstiftning. Inte minst pga att konstitutionen är så levande och man ständigt går tillbaka till den i den politiska debatten i USA. Samtidigt påpekar han att det faktiskt finns ett ideologiskt inflytande över HD genom att det ju är presidenterna som så fort det uppstår vakanser ser till att få in ledamöter med "rätt" ideologi. På gott och ont. Men det blir inte en självklar ämbetsmannamakt. Intressant är också att det i USA finns många framstående jurister bland politikerna. Han påpekar också att felet med FRA var att politikerna svek.

Jag inser, i likhet med Lord Acton (se högst upp i vänstermarginalen) att makt korrumperar. Därför tror jag att maktdelning kan vara en väg för uppnå en demokratisk balans, för att korrigera tendenser till maktkorruption.

Givetvis vill inte den gruppering som för dagen har makten se sin makt kringskuren, tvärtom. Hans ger ett bra exempel på det (samtidigt som han misstror konservativa jurister) genom att nämna socialdemokratins motvilja till en författningsdomstol. "Sossarna har ju länge nedvärderat individuella rättigheter (ganska naturligt i ett parti som länge hade kollektivanslutning) och Lidbom (justitieminister s) kom att symbolisera tanken att regeringen ändrar lagar närhelst det anses politiskt önskvärt, och att det inte heller gjorde något om det blev hastverk."

Lindblad skriver att för lite gjorts för att få bra lagar i Sverige. Han exemplifierar hur ideologiskt medvetna jurister kan göra stora insatser genom att nämna rådmannen Lars Vilhelm Henschen (1805-1885) som var Sveriges särklassigt mest intensive religionsfrihetskämpe. Johan Gabriel Richert den kanske störste liberale juristen i Sverige. Karl Staaff, liberal statsminister, var ju jurist, och han ville använda juridik för att stärka kvinnors och arbetares ställning, och han skrev starkt om föreningsfrihet.

Min slutsats, som förstärks av Lindblads resonemang, blir att när riksdagen inte klarar sin uppgift som försvarare av grundlagarna och deras vaktslående av mänskliga rättigheter och den enskildes integritet, då måste vi hitta en demokratiskt grundad maktbalans där en författningsdomstol kan vara en väg. De jurister som ingår i denna domstol ska ha ett starkt mandat, men inte kunna bli en stat i staten. Det är en svår balansgång att hitta ett system som innebär att de inte blir vindflöjlar som viker sig för allehanda påtryckningar men samtidigt utses så att de står för demokratiska grundvärden och grundlagens överhöghet.

Jag har inget färdigt förslag för hur det exakt ska gå till, men menar att det förtjänar en allvarlig diskussion och att vi prövar hur rättssäkerheten och respekten för grundlagen förstärks.

Kanske kan det till och med i förlängningen innebära att folkets makt, genom att riksdagen blir mera självständig i förhållande till regering och partiledningar, förstärks?

Eller - måste våra förhoppningar om respekt för integritet och rättssäkerhet helt ställas till EU-nivån och Europadomstolen?

För svaga grundlagar?

Nog är det märkligt, vi som hävdar sådana värden som integritet och rättssäkerhet, vi stöder oss på grundlagen (egentligen fyra lagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen). Men, den jurist som åberopar grundlagarnas bestämmelser anses av andra jurister som en rättshaverist!

Grundlagarna är Sveriges författning, och står därmed över alla andra lagar. Med det menas att innehållet i våra övriga lagar aldrig får strida mot vad som står i grundlagarna. Så står det på riksdagens hemsida.

Uppenbarligen så är detta idag mest bara ord. Såväl de flesta (?) jurister som riksdagen själv nonchalerar grundlagarna. Därmed hamnar såväl integritet som rättssäkerhet i kläm.

Betyder det då att grundlagarna är för svaga? Det anser till exempel FarmorGun i en som alltid intressant bloggpost. Kanske har hon rätt, men jag menar nog att än viktigare är att grundlagarnas status höjs, att de följs, att juristerna (advokater, åklagare, domare) lär sig att först kommer faktiskt grundlagarna, att de kan tolka och tillämpa dem!

Visst är det viktigt med en författningsdomstol också. Men för att en sådan skall kunna fungera som den bör, så måste juristerna studera och agera efter grundlagen först och främst! Och de ska visa självständighet och trohet till grundlagen, inte följsamhet till allehanda andra intressen.

Vår författning, våra grundlagar har inte tillkommit efter en revolution. Den äldsta, succesionsordningen, är från 1810 och reglerar hur tronen ska ärvas, och den är väl den som idag på något sätt kan sägas vara en följd av "revolutionära" tankar. Regeringsformen från 1974 innehåller regler för det svenska statsskicket, och tillkom efter långt och mödosamt arbete som ersättning för den gamla regeringsformen. I Regeringsformen beskrivs det hur regeringen ska arbeta, vilka grundläggande fri- och rättigheter det svenska folket har och hur val till riksdagen ska gå till. Tryckfrihetsförordningen från 1949 och Yttrandefrihetsgrundlagen från 1991 är också väldigt viktiga grundlagar.

Det är viktigt att grundlagarna - författningen - är levande! Att de inte betraktas som dammiga hyllvärmare som man inte behöver tänka på! Jag tror att vi som är engagerade i frågor om en levande demokrati med integritet, människovärde och rättssäkerhet är överens om detta. Frågan är hur vi ska övertyga dagens politiker och jurister om det också.

Till en början så uppmanar jag alla att läsa en artikel av Maciej Zaremba kring denna problematik. Rubrik: Grundlagen som symbol. Vilken ställning har den svenska grundlagen, frågar Zaremba och försöka exemplifiera med hjälp av fem bilder. En av frågorna är: Vad är det som gör Sverige? Vad är det som håller oss samman? Och han svarar: Grundlagen. Det är den som gör att vi är en rättsstat. Det är det som gör oss till medborgare, inte några romantiska traditioner. En annan fråga som ställs är hur det kan komma sig att svenska domstolar inte förmår tolka och tillämpa författningen, utan att det förefaller bara kunna ske i Europadomstolen i Strasbourg! Som sagt, mycket tankeväckande.

Vore inte detta en intressant valslogan: "Piratpartiet kräver att grundlagen följs!"
Inga andra verkar ju bry sig.

Kanske skulle det få en och annan att tänka till också, att pirater inte är brottslingar utan de som vill ha rättssäkerhet, att författningen följs!

Författningsdomstol och demokrati (uppdat.)

I går jublade stora delar av bloggarvärlden över att den tyska författningsdomstolen i vart fall delvis/partiellt motsatt sig datalagringsdirektivet. (Idag rasar bloggarna över att regeringen vill öppna FRA-shoppen för fler.)

Jag och många andra driver tesen att vi behöver en författningsdomstol även i Sverige. Detta för att skydda demokratin och för att skydda grundlagarnas fina principer emot klåfingriga ingrepp från skiftande riksdagsmajoriteter. Idag har vi ju bara ett lagråd, som knappt ens kan kallas en lightversion av en författningsdomstol.

Men, om en författningsdomstol hjälper för att skydda grundlagen, det beror givetvis på hur den funkar, hur den tillsätts och vilka befogenheter den får.

Den måste givetvis vara självständig, fungera som en balans emot tillfälliga majoriteter i riksdagen som vill sätta sig över grundlagen.
Dock, att den skulle kunna gå emot riksdagen(s tillfälliga majoritet) är den huvudinvänding som sossarna har emot den.
Det kan inte vara rimligt att en tillfällig majoritet i riksdagen - eller en regering - ska kunna tillsätta domarna i en författningsdomstol. Något slags metod för att även tillsättningarna ska gynna självständighet måste skapas.

Grundlagsändringar ska endast kunna genomföras med bred majoritet och av två riksdagar med val emellan. Dvs med inbyggd spärr emot att en majoritet ska kunna utnyttja sin situation till ge sig själv fördelar, t ex för att konservera sin maktställning.

Maktdelning är en god grundprincip för bibehållen demokrati. Absolut makt är farlig. Därför måste en författningsdomstol kunna stoppa eller ändra lagar som strider emot grundlagarna. Den måste givetvis kunna ta upp lagförslag för gransking på eget initiativ.

I grunden är det givetvis bara folkets egen vakenhet och vilja som är det avgörande, hur många spärrar emot maktmissbruk som än vi försöker införa.

Därför är det viktigt att folket inte kontrolleras och att det fria ordet, även på internet, inte inskränks.

Uppdatering. Den som vill ha en mera juridisk genomgång kan t ex läsa Juristen.
http://juristensfunderingar.blogspot.com/2010/03/forfattningsdomstol-underkanner.html

Lite lästips

Tid är en begränsad resurs. Vilket bl a leder till att kommentarer blir oskrivna. Så t ex prioriterar jag oftast att börja min online-stund med att kolla några favoritbloggar och finner att det jag tänkt skriva om, det har de redan kommenterat. Ibland har jag invändningar, gör en kommentar hos bloggaren, ibland instämmer jag, ibland leder det till att det blir en egen utläggning.

Idag läste jag Olle Wästbergs månadsbrev, med mängder av intressanta och koncentrerade kommentarer. Denna gång bland annat om de låga lönernar i Sverige. Men Scaber nestor har redan observerat det, så vad mera att säga? Olle har sina tidigare månadsbrev även på sin hemsida, dock ännu ej det senaste, det kommer väl så småningon även där, men han har skrivit en artikel i SvD om ett annat intressant ämne, behovet av arbetskraftsinvandring, för den som vill fördjupa sig i det.

Johan Westerholm har på sin blogg kommenterat förslaget om grundlagsändringar, och han har i grunden samma uppfattning som jag har. Möjligen skulle jag gärna se en något snabbare takt i den mån förslagen går i rätt riktning, om ni förstår vad jag menar. Johan noterar även att moderaterna i vart fall verkar markera en något öppnare attityd i upphovsrättsfrågor, och ger piratpartiet god credit för detta. Han konstaterar också att Jan Björklund för en gångs skull kommit med en bunt hyfsade förslag betr skolan. Instämmer. Varken han eller jag är annars speciellt positiva betr Björklunds förslag, för att inte tala om dennes sätt att presentera tämligen goda förslag på ett så kantigt sätt att presentationen förtar det positiva innehållet.

Avslutar med att notera att FarmorGun har kloka ord att säga om hur demokratins gränser förskjuts, detta med avstamp i hur polisen behandlar fredliga demonstranter i Köpenhamn. Hon har även skrivit av sig kloka tankar om hur mycket man (som bloggare eller riksdagskandidat) ska engagera sig i och kommer då bl a in på psykisk sjukdom och kommentarer till bloggar.

Där slutar jag just nu, och övergår till att läsa tidningar och fler bloggar, göra div annat och försöka få upp värmen i händerna i detta kyliga klimat.

Två plus idag.

Ett par positiva nyheter idag. Förutom att Cecilia Malmström blir EU-kommissionär då.

Ett, en opinionsmätning visar att Vellingeborna inte alls är så negativa till transitboende för flyktingbarn som deras m-kommunalråd sagt. Över 60 % är positiva! Uppenbarligen är det de negativa som hittills varit mest högljudda. Hela 63% positiva, bara 18% emot.
Dags för kommunens moderater att tänka om alltså.

Två, regeringen ska, enl radio, föreslå de ändringar i grundlagen som en utredning tidigare föreslagit betr större genomslag för personval. Ett litet steg, men i rätt riktning.

Om en DN-artikel om liberalismen och friheten

På bloggen Liberal 2010 har jag lagt in en text som citerar och diskuterar en signerad ledare i DN idag (23/4) av Håkan Boström. Rubrik i papperstidningen är: Slaget om friheten. Jag tycker den är intressant. Dessutom är Håkan Boström den i ledarredaktionen som bäst hittat rätt ton i den frihetsdebatt som uppstått ur frågorna om internets frihet, integritet mm.

Här är länken till Liberal 2010 om detta.
http://liberal2010.blogspot.com/2009/04/hittat-en-liberal-pa-dn.html

Där finns även en länk till DN-ledaren samt i kommentarerna en länk om maktdelning och grundlagsfrågor.