Det här med statens säkerhet, det är intressant. Säkerhetstjänster världen över åberopar hot mot nationens säkerhet för att öka resurserna för sina revir.
Dessutom - ofta, nästa alltid numera, åberopar ledande politiker kamp mot terrorism som skäl för diverse integritetskränkande åtgärder (SWIFT, FRA-lag, nakenscanning, datalagringsdirektiv etc etc).
Därvid likställer de terrorism med hot mot rikets säkerhet.
Min fråga är, hur många stater har gått under pga terrorism??? Ingen, vad jag vet. Ordet terrorism har blivit laddat och används utan större eftertanke.
Exempelvis talibanerna i Afghanistan, de för ett inbördeskrig. Att nutida krigsföring, inte minst inbördeskrig, förs med medel som är starkt terroriserande, det är en annan sak. Men krig är vidrigt.
Terrorister ska bekämpas med polisiära medel. Terrorister kan ta död på enskilda personer. Det är illa. Men de är inget hot mot staten som sådan.
Terrorism är dock ytterst farlig i ett annat avseende. Det är när den används som orsak, som förevändning för att begränsa demokratin.
Det hotet blundar dock beslutsfattarna ofta för.
Gör de detta medvetet, då har terroristerna vunnit sitt syfte. Ja, faktiskt även om det sker omedvetet!
Nog finns det skäl att stanna upp och tänka över om det är en bra metod att skydda demokratin genom att avskaffa dess fundamenta, integritet, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter.
Jag är en man i mogen ålder med brett samhällsintresse på socialliberal grund. Därtill mycket musikintresserad. Det är främst samhällsintresset som dokumenteras här, enstaka notiser av privat eller allmän karaktär kan förekomma. I likhet med Lord Acton (brittisk liberal på 1800-talet) anser jag att: ”Makt verkar korrumperande, och absolut makt korrumperar absolut. Stora män är nästan alltid dåliga män. Det finns ingen värre irrlära än att ämbetet helgar dess innehavare.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar