Jag uttryckte nyligen min förvåning över att det inte finns en allmän folklig vrede över FRA-lagen, hur den tillkom och sedan avskalats de "plåsterlappar" som skulle göra den smakligare ur integritetssynpunkt. OK, rätt många protesterade, kraftigt, under 2008. Men inte tillräckligt många, och därefter har regeringen och andra FRA-kramare fått leva utan att bli märkbart störda.
FRA-lagen är ju ett övertydligt exempel på att "oskuldspresumtion" inte är ett levande begrepp i Sverige. Denna lag och andra liknande, är tvärtom exempel på att "vår" överhet anser oss alla som presumtiva brottslingar. Brottslingar som ännu inte åkt fast. Detta borde ju uppröra varje "hederlig" invånare i detta land.
FRA-lagen är i stället en skuldpresumtionslag. Uppenbarligen i överensstämmelse med hur svenskarna ser på sig själva. En som är misstänkt är givetvis detsamma som en brottsling. Att göra skillnad på misstänkt och brottsling, det verkar helt oväsentligt för många. Inte minst för vissa journalister och rubriksättare.
Detta inlägg är delvis inspirerat av Olof Bjarnasons bloggpost om hur SvD blandar ihop begreppen och hur det faktum att den som fångats på en övervakningskamera visserligen kan ses som misstänkt, men att det absolut inte innebär att denne därmed är dömd, dvs en brottsling.
Nåja, dömd blir personen av rubriksättaren, och därmed även av många av läsarna. Är det inte så att uttryck som "ingen rök utan eld", "den som har rent mjöl i påsen, har inget att frukta" de har stor del i "vår" syn på varandra. Dessa fördomar (ja, det är fördomar, dumma fördomar) blåses under och förstärks av medial slöhet att hålla isär begreppen misstänkt och brottsling. Även polisen förfaller numera allt oftare i media till liknande medvetna (?) slarv. (Polisföreträdares argumentation för meningslösa men ur yttrandefrihetssynpunkt skadliga åtgärder, som påstås ska förhindra barnporrbrott, de är samma andas barn.)
Detta slappa synsätt, och hur media - och ibland även vissa politiker - använder begreppen, det är en förklaring till att alltför få inser bl a det skadliga med FRA-lagen.
Det alltför många ännu inte inser är att de alla är brottslingar, enl FRA-lagen och att de därför är övervakade. Den som är övervakad är ju misstänkt. Och en misstänkt är ju brottsling.
Jag är en man i mogen ålder med brett samhällsintresse på socialliberal grund. Därtill mycket musikintresserad. Det är främst samhällsintresset som dokumenteras här, enstaka notiser av privat eller allmän karaktär kan förekomma. I likhet med Lord Acton (brittisk liberal på 1800-talet) anser jag att: ”Makt verkar korrumperande, och absolut makt korrumperar absolut. Stora män är nästan alltid dåliga män. Det finns ingen värre irrlära än att ämbetet helgar dess innehavare.”
15 februari 2011
Skuldpresumtion och gillandet av FRA-lagen m.m.
Etiketter:
FRA-kramare,
FRA-lagen,
oskuldspresumtion,
SvD,
yttrandefrihet
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Mm, tror vi får väcka liv i några "zombies" om vi inte ska kantra helt om tio år här i Sverige.
Och jag håller med dig om att FRA-lagen gör alla till misstänkta, och det verkar ju betyda brottslingar nuförtiden. Suck.
Bloggade vidare om detta.
Olof B. Utomordentligt. För rättssäkerhetens skull behövs det sans och måtta och folk som håller huvudet kallt och använder logik.
Skicka en kommentar