Märkligt S-agerande för likvärdiga möjligheter till förskolegång och att bo och leva i glesbygden (Piteå).

 Dessa rader handlar om indragning av skolskjuts för fyra-åring i glesbygd. och vad som kan/avses med olagligt och otillåtet gynnande.  (kommentar till stort uppslagna  PT-artiklar den 16 juni 2022)

KAN DET VERKLIGEN VARA FÖRBJUDET, OLAGLIGT ATT BEVILJA SKOLSKJUTS för en elev i förskola???

Jag kan förstå att det, under vissa omständigheter, är fel, "olagligt" att INTE bevilja skjuts. Men ett positivt... hm.....

Den s-märkte ordföranden i BUN i Piteå , Louise Mörk, menar att deras jurist upplyst henne om det olagliga i tidigare beslutet. Och skjutsen för eleven måste dras in, då den är otillåtet gynnande.

I det aktuella fallet , som relateras i PT, så gäller det en 4-årimg i förskolan som bor i en glesbygdsby (Långträsk) där förskolan drogs in och det är fem mil till närmsta förskola, inga andra barn i aktuell ålder har så långt till förskola, och vid indragningen (2011) utlovades att barn 3-5 år skulle få skolskjuts.

Ett beslut som s-ordföranden säger inte är protokollfört... Men är enligt (då) gällande förskolereglemente, vilket nu ses över...

Jag menar nog (mot bakgrund av tidigare erfarenheter och kunskaper inom området) att otillbörligt gynnande måste ses i sitt sammanhang. Är förutsättningarna så lika att de är jämförbara, att det inte finns särskilda skäl? (Särskilda skäl - t ex barnets ålder, vägens beskaffenhet, trafikintensitet - kan ta över sådant som strikta avståndsgränser. ) I fall som detta måste dessutom beaktas att det gäller barn som inte ens uppnått ålder för förskoleklass, och som bor i en by som berövats inte bara skola utan också förskola.     OCH hur blir det lättare att leva i småbyar på landsbygden om småbarn inte får skjuts till den avlägsna förskolan, och hur gör det lättare för föräldrar som vill, kan, måste förvärvsarbeta om de måste förena detta med tider för barnets förskola inkl att själva betala/ordna skolskjuts?

Jag konstaterar också att det som de styrande socialdemokraterna (i samverkan med V plus Mp) nu i praktiken vill ändra/försämra för förskolebarn och föräldrar står bjärt kontrast till de många fina ord som skrivs i det precis av (s) publicerade (i nät-PT) 74-punktsprogammet för hur de vill styra Piteå. Ett program där förskola och glesbygd verkar vara så viktigt... Pyttsan!

Det finns verkligen ingen anledning för de som bor och vill fortsätta bo på Piteås landsbygd att rösta på socialdemokraterna (eller deras stödpartier vänstern eller miljöpartiet)! PS. Otillåtet gynnande, det kan det vara att ge en elev som bara har säg 3 km till skolan skolskjuts (om det inte föreligger synnerliga särskilda skäl) , och samtidigt neka eleven med fem mil (50 km) skolskjuts. DS.

Gilla

Kommentera

Dela

Endast för Pitebor, om parkeringsproblemen i Piteå C

För kännedom ett manus som jag tillställt lokaltidningen Piteå-Tidningen (PT).  Faktiskt ofta en bra lokaltidning. Men jag vet ju inte om mitt inlägg publiceras, därför tar jag in det nedan, för "säkerhets skull".
Bakgrund. Samhällsbyggnadsnämnden i Piteå kommun, med Brith Fäldt (vänsterpartiets ledare i stan) som ordförande, har lagt ett förslag till KS, där den gratis parkering i upp till tre tim, med p-skiva, i vissa centrala lägen, ska avskaffas och ersättas med ett digitalt (appar och kort) system med avgifter på de tider dagtid (då folk handlar), men avgiftsfritt när arbetstiden närmar sig sitt slut...
Handlarna har protesterat, och förutser minskad omsättning - och att Piteå blir ogästvänligt för tillresande. Men det biter inte på Brith Fäldt & Co. Jag lägger därför in aspekter som inte redovisats i debatten.
Mer finns att tillägga, och utveckla, men det skulle gjort texten för lång för PT).
----
MItt rubrikförslag till PT: P-förslaget sämre för alla.

”Vi vet inte om handlarna har hela bilden”, säger Brith Fäldt hela tre ggr i PT, om förslaget om att digitalisera, fördyra och komplicera parkerandet i Piteå centrum.

Det är möjligt att hon har rätt, men ser hon och samhällsbyggnadsnämnden verkligen själva ”hela bilden”? Eller föredrar de att blunda, eller vill de inte ta in aspekter som de anser oviktiga?

Vad jag förstår av PT, så ser Fäldt/nämnden som problemet att ”uppemot 400 platser av 1300 missbrukas”. Som missbrukare utpekas de som parkerar gratis under sin arbetstid genom att fiffla med p-skivan. Nu vet inte jag om SÅ många fifflar, däremot har jag sällan haft problem att kunna parkera från morgonen och fram till runt kl 15. Därefter är det ofta väldigt trångt.

Hur logiskt är det då att frigöra p-platser dagtid genom att avgiftsbeläggning. Möjligen ger det någon krona till kommunkassan. Avgiftsfritt från kl 16, när behovet är störst enligt nämnden, lär inte ge fler fria platser. Tvärtom!

För att komplettera ”hela bilden” här några ytterligare aspekter. Avgiftsbeläggning ser jag som fientligt både emot pensionärer, landsbygd och besökande från andra orter.

De centrala p-platserna bör rimligen vara till för de som behöver dem, på tider som passar dem. Nu anser tydligen inte Fäldt & co de som arbetar i centrum, pendlande eller ej, tillhöra den kategorin, inte avgiftsfritt i vart fall. Det må de anse, men att jaga bort (även ) dem, löser det verkligen problemet? Möjligen flyttar det, och gör det svårare att jobba i stan, innebär kanske att jobb försvinner genom minskade intäkter och ökade kostnader för arbetsgivarna (färre kunder, dyrare att fixa p-platser för de anställda).

Mycket centralt boende, yngre pensionärer kan gå till butikerna, om de inte handlar tunga varor. Övriga pensionärer behöver bil, och vill handla på dagtid, inte i trängsel eller kyla och snö. Varför tvinga bort dem, med avgifter? De betalar ju högre skatt än yrkesverksamma och ju äldre de är har de låg pension. Och ofta känner de också obehag att behöva fumla med digitala lösningar.

För glesbygdsboende är det viktigt med tillgång till centralortens service utan extra kostnader och tidsbegränsning. Även om det finns en matbutik i byn söker man ibland större sortiment och lägre priser. Dessutom är det i stan som det finns annat än matbutiker! Att försvåra för glesbygdens tillgång till centralortens service, det påskyndar landsbygden utarmning och tvingar folk (inte bara pensionärer) att flytta till stan. Då hjälper det inte med 3-4 nya ”stadstorn”/ år, med hyror som byborna inte har råd att betala.

Och, varför göra Piteå ogästvänligt för folk som kommer utifrån? Det är ju ett plus för oss att de handlar här, det ger jobb och skatteintäkter.

Lars-Erick Forsgren 
(pensionär, och bor i Öjebyn utanför Piteå centrum) 

Bravo SD, men ni "glömde" några saker Uppdatering

Hör i SR att SD föreslår att några hundra miljoner ska anslås till att rädda nedläggningshotade skolor i glesbygden. För att landsbygden ska leva. Skolor behöver elever, och ska folk bo på mindre orter sp krävs det ju en skola.

Så är det. Men än bättre skulle det vara om det faktiskt fanns ett elevunderlag. Vilket det blir om familjer flyttar in så att den nedgående trenden bryts. Och då finns det en snabbt fixad åtgärd. Ta emot flyktingar också till glesbygden! Där finns ju som regel också tomma bostäder. Det som behövs är förstås att det också finns eller skapas jobb i byn, så de stannar kvar. För de vill ju jobba, och då lever ju byn upp. Det blir fler barn i skolan, fler kunder till affären, kanske till och med blir underlag till fler verksamheter i byn.
Ert förslag borde därför ha tryckt på just hur elevunderlaget ökar om det kommer flyktingar till landsbygden, och inkluderat en stimulans till fler jobb i byn eller dess närhet också. Kanske som hantverkare, anställda och egna företagare, ja med större befolkning behövs ju mera service också, både offentlig och privat. Uppmana och stimulera kommunerna att öka sysselsättningen.

Flyktingar och fler jobb, det kan få landsbygden att blomstra, och skolorna att överleva! Det ni, tänk på det SD!

Och på köpet räddar ni några medmänniskor undan krigets fasor. Det kan ni väl inte ha något emot - eller?
---
Tillägg:
Men aldrig får man vara glad.
OK, nu trodde jag aldrig på SD:s goda vilja ens betr glesbygdsskolorna. Men nog är det märkligt (eller inte) att SD samtidigt som de vill "ge" några hundra miljoner till dessa skolor så drar de in en massa miljarder i statsbidrag till kommunerna.
Inte bara rent generellt till skolorna utan i så hög grad att det blir ett dråpslag emot den del av välfärden som kommunerna står för.
Femtiotre (53) miljarder! Och det utan att det märkts i medias rapportering om SD:s budgetförslag.
Läs denna länk, i vilken en kommunpolitiker observerat detta.
Hon skriver bl a "den här besparingen handlar inte om de särskilda statsbidragen kommuner får för flyktingmottagandet, det här är en besparing utöver det. Jag tycker att det börjar bli dags för Sverigedemokraterna att svara på hur de har tänkt sig att förbättra välfärden med 53 miljarder kronor mindre att bedriva välfärd för. Välfärden är för viktig för att styras av diffusa statliga sparbeting och glädjekalkyler."
Det svar som förmärkts ger inget besked, en hel det prat, men förstås hänvisas till mindre pengar till flyktingmottagande. Men det räcker ju inte.  ....
Tänk om SD:s sympatisörer visste detta. De tror ju att SD vill stärka äldreomsorgen, tja allt.

Är det alltid fel att stödja glesbygden?

Ska en kommun inte få stödja butiker i glesbygd? Det tycker inte Konkurrensverket. Vilket Piteå kommun gör, men inte får enligt Konkurrensverket. I de flesta fall har nog KV rätt, stöd med skattepengar snedvrider konkurrensen.
Men här har de inte rätt. Eftersom i vart fall de byar som är aktuella i Piteå kommun finns ingen konkurrens att snedvrida. Det är långt, långt till närmsta butik, inte gång eller cykelavstånd precis. Det är för få invånare för flera butiker, och en stor del av befolkningen är äldre.
Utan stöd skulle butikerna få läggas ner och invånarna stå helt utan butik. Att köra flera  mil till stan är inte att tänka på, och alla har inte bil, t ex p g a för hög ålder. Så då blir det enda alternativet för de äldre (förutom att lägga sig ner och dö svältdöden) att i förtid hamna på ett äldreboende - i någon större by eller i stan. Vilket också lär leda till för tidig död.
De yngre flyttar förstås också. Och så dör byn.

Det är också så att butiker i byarna ofta söker förbättra sin lönsamhet genom att också stå för annan service för invånarna, sådant som post, utlämningsställe för mediciner etc, ja t o m för Systembolaget.  Dör butinen så försvinner även den servicen.
Självfallet ska inte butiker som klarar sig bra (dvs får en liten vinst så att ägarna överlever också)  få stöd.  Men när det inte går runt, trots att det finns ett behov för byborna, då föreligger väl "synnerliga skäl".

Se vad Piteå-Tidningen skriver.

Bensinskatten, en klass-skatt(uppdat.)

Så nu vill de röd-gröna höja bensinskatten, igen. 49 öre/liter, dvs 60-65 öre upp inkl momsen. Dvs runt eller drygt tusenlappen på ett år för en med normalt behov av bilen. Och Maria W (mp) plus de kompromissvänliga sossarna och vänsterpartiet tycker att det är OK, för höjningen ska kompenseras av jobbreseavdrag, i det "närmaste". I sedvanlig ordning så hänvisas också till kollektivtrafiken.

Om detta tycker jag inte. Jag är emot bensinskattehöjningar från vem de än kommer. Självfallet är det ingen större kostnad för de som har goda inkomster, har tjänstebil, eller kan åka taxi i "tjänsten" som riksdagsledamöterna, eller bor i Stockholm.

Det finns givetvis en del miljöskäl att begränsa bensinförbrukningen. Men varför ska det alltid ske så att det drabbar sjuka, äldre och boende utanför Stockholm?

Stockholmarna är väl praktiskt taget de enda som har en någorlunda hyfsad kollektivtrafik. På ytterligare ett fåtal orter är det tolerabel kollektivtrafik för arbetsresor under vardagar och på vissa sträckor. Inte mer.

För folk med välavlönade jobb (och jobbskatteavdrag och reseavdrag) är det heller ingen större konst att byta bil till en som är ännu nyare och bensinsnålare och eventuellt går på etanol (subventionerad men i slutändan lika dyr, och med omtvistad miljöeffekt).

Men nu är det så att även folk som bor utanför storstäderna behöver bilen, och faktiskt i högre grad än storstadsborna! Och sannerligen inte bara för jobbresor. Det är knappast ett nöje att ta sig till affären, till läkaren, till arbetsförmedlingen, försäkringskassan, att skjutsa barn till och från förskola och karaktärsfostrande fritidsaktiviteter. Bilen behövs, och ger inga inkomster, bara kostnader.

Självfallet kan det vara vettigt om bilparken succesivt byttes till en mera miljövänlig. Men då ska de som behöver den bäst också ha råd. Det går inte att byta ut en 15-20-årig bil till en sprillans ny med miljörabatt för den med knappa inkomster som möjligen kan lägga upp 10-20 000 på bytet efter flera års sparande.

Tyvärr behöver vi bilen även vi som bor i glesbygd, som har låg inkomst eller inte har jobb alls, och/eller som är sjuka eller är pensionärer. Vi har den inte för nöjes skull, utan av tvingande omständigheter.

Bara 13% av väljarna vill ha höjd bilskatt enl Rapport, vilket de s.k. arbetarpartierna och miljöpartiet vill. Men tre ggr så många vill att bensinskatten sänks! Jag skulle tro att en mycket stor del av de som vill ha sänkt bensinskatt tillhör s+v:s traditionella väljargrupper.

Att föreslå höjd bensinskatt, som de röd-gröna gör, är att gå samma väg som Alliansen, dvs att skapa än större klyftor mellan de som har goda jobbinkomster, är friska och bor i storstäder och de som tillhör den undanskuffade tredjedelen bestående av lågavlönade, sjuka, arbetslösa, pensionärer och folk som bor i glesbygd.

Uppdatering. Givetvis diskuteras detta lite här och där. Vill t ex rekommendera Mary (MMM)s inlägg och kommentardebatten där. Ser nu också ett intressant förslag från vänsterbloggaren Svensson. Han skriver: sänk bensinskatten och ta bort resavdraget. Mycket intressant. Kunde minska byråkrati och något neutralisera de negativa effekterna för de med låga inkomster. Tål att tänka på, och studera.