Överenskommelsen om flyktingpolitik, min analys

Ett försök till genomgång av den överenskommelse mellan regeringen och de fyra icke-socialistiska partierna i det som kallats "alliansen". Med mina kommentarer.
Texten in extenso finns på regeringens hemsida, men länken får ni leta fram om ni behöver. Jag numrerar punkterna. Syftet anges vara att skapa ordning och reda i mottagandet, en bättre etablering och att dämpa kostnadsökningarna.  Jag ser inte överenskommelsen som heltäckande eller som ett slutsteg. Det lär behövas mer, kompletteringar och justeringar.

1) Korta handläggningstiden för asylsökande. MIV ska göra en plan i det syftet, snabbt. Vad som behövs, t ex om man kan snabbehandla enklare och solklara ärenden. Det verkar ju vettigt. 

2) Skapa fler utrymmen på anläggningsboende för asylsökande. Den som inte fått asyl ska mista rätten till dagersättning, liksom rätten att bo kvar på boendet.  Och de som fått asyl ska ut från anläggningsboendet till ny bostad så fort det går (men det är just det ja).  Verkar rimligt.

3) Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Ett svårtolkat krav som förfaller gälla nya relationer  där ena parten bor i "annan EES-stat" (än Sverige (?) eller Schweiz, att kravet tas bort efter 4 år.  Ingen åsikt tills jag orkat reda ut vad det egentligen avser och förstått ev relevans i flyktingsammanhang.

4) Tillf Uppehållstillstånd (TUT) som huvudregel under tre år. Som huvudregel alltså. Men undantag för kvotflyktingar, ensamkommande barn, och barnfamiljer, rätt brett alltså. Dessa ska som regel få PUT, permanent. Övriga TUT, om ej (speciellt ?) skyddsbehov.
När TUT upphör och personen har en hyfsad inkomst ska TUT bli PUT, även om det då inte finns skyddsskäl. Det ska alltså "löna" sig att snabbt skaffa jobb/inkomst. Det kan ju vara en morot.... kanske.
Lagen ska gälla i tre år och tillämpas så fort den har trätt i kraft. Liggande ansökningar ska behandlas efter de nya reglerna. Redan avgjorda följder hittillsvarande regler, ingen retroaktiv ändring av de besluten.
TUT som huvudregel är inte bra, men jag ser det ändå som en kompromiss som bör gå att leva med på grund av de redovisade undantagen främst framför allt för barn och barnfamiljer. 

5) Lagliga vägar. Sverige ska ta emot lite fler kvotflyktingar, upp till 5000 (per år?) och så ska det utredas om fler lagliga vägar att söka asyl i EU, se på humanitära visum.  Inga invändningar, bara det blir ngt av det.

6) Ensamkommande flyktingbarn.  Orsakerna till den stora ökningen ska analyseras. Ska ses över även betr placering o hantering av dessa barn, även ses över betr socialtjänster, MIV, gode män, tolkar etc och alternativa boenden.  Välmenande, och säkert viktigt. Den finns nog också en underliggande avsikt att hitta sätt att begränsa ökningen av antalet barn/ungdomar.  Möjligen också kostnaderna, men det är otydligt.
Jag saknar en uttalad vilja att göra det möjligt, i ordnade och trygga former, för privatpersoner ta emot ensamma flyktingbarn i sina hem, helt idéellt eller emot blygsam ersättning för faktiska merkostnader. 

7) Omfördelning av flyktingar inom EU. Det betyder att Sverige kräver att en del (kanske ca en dryg tredjedel) av de flyktingar som kan komma till Sverige omfördelas (hänvisas) till andra EU-länder. Dvs till länder som inte hittills tagit emot några eller mycket få. Men hänvisning att det blir en akut situation för Sverige om ökningstakten fortsätter. Självfallet rätt(vist) och riktigt, om man kan ordna det och att de andra ländernas mottagande kan ske i rättssäkra och hyfsade former.

8) Tidiga insatser för etablering. Snabbare beslut, svenskundervisning, och obligatorisk samhällsorientering ska göra att de nyanlända ska göra det lättare att komma in i samhället, bl a för att motverka sysslolöshet. Studieförbunden engageras.  Visst, en bra målsättning. 

9) Alla kommuner ska ta emot flyktingar. Det är ett ansvar för alla. Fördelning efter hänsyn tas till arbetsmarknadsförutsättning, bef-storlek.  Rätt och riktig menar jag. Och det ska ske utan gnäll och gny från de som hittills dragit sig undan, vilket ofta är de som har goda förutsättningar ekonomiskt. Dessutom får ju kommunerna pengar från staten för att göra detta.

10) Snabbare och bättre etablering.  Avser regelförenklingar betr lagar o förordningar för ökad flexibilitet och etablering inom arbetsmarknaden. Bättre vägar för lågutbildade att få yrkesutbildning, pröva yrkesskolor, utbildningsplikt för även "äldre" som inte har grundskolekompetens. OK. 

11) Fler möjligheter till YA-jobb. Dvs att kunna kombinera utbildning med arbetslivserfarenhet (praktik), även för nyanlända.
Bör (ska) gälla även arbetsgivare som inte har kollektivavtal! Men villkoret då är att den anställdes villkor ska vara på kollektivavtalsnivå! Plus att denne ska få den utbildning och handledning som avses med YA-jobb.  Tja, det är väl OK, då avtal ska följas även om arbetsgivaren inte omfattas av kollektivavtal - och man hittar ett sätt att det inte missbrukas, utan följs.

12)  Fler praktikmöjligheter. Både i privat som offentlige verksamhet. Visst, kör igång.

13 ) Utvidgning av RUT. För att sänka trösklarna till (den vita, förutsätter jag) arbetsmarknaden. Mera av trädgårdsarbete, flyttjänster och IT-tjänster ska omfattas av RUT.
Visst, men även ROT bör kunna utvidgas en del för att underlätta att använda ROT för fler arbeten som kan, utöver jobb, underlätta att få fram fler och billiga bostäder. Likaså reglerna för Attefallshus.

14) Tydligare stöd för att få försörjningsstöd. Oklara skrivningar med krav om en proposition för nya bestämmelser, på en byråkratsvenska - avsett för AF? - eller?  Har inte ork och tid att söka genom genomskåda. Ingen åsikt, mer än önskemål om tydligare skrivningar ....

15) Begränsning av föräldrapeng.  Har tydligen två syften. Dels att begränsa möjligheten att kunna ta ut en "för stor" del av den totala tiden efter barnets 4-årsdag. Dels att inte man ska kunna få motsvarande förmån från sitt hemland (parallellt?).  Verkar rimligt. Överutnyttjande och sådant som ej avsetts ska ju stoppas.

16) Mer om boende. Avser t ex tillfälliga lättnader i plan- och byggregleringar. Ge tillfälliga bygglov, möjliggöra att bostäder (äldre?) eller andra lokaler görs beboeliga utan krångel.  Möjligt för kommunerna att hyra ut till MIV på långa avtal.  Visst, om man fixar att få till förenklingar, och inte binder fast vare sig kommuner eller MIV i  överkostnader... fixar man det? Möjligen om bostäderna också sedan kan användas och hyras ut på den reguljära hyresmarknaden. Eller säljas.

17 ) Fler skolplatser. Ska innebära att även friskolor ska kunna ta emot asylsökande och nyanlända elever på samma villkor som kommunala.  Distansstöd och samarbete över kommungränserna.  Självklart.

18 )  Använd befintlig kompetens i skolan. Dvs använd den lärarkompetens som finns bland de som kommer som flyktingar, såväl yrkes som ämneskompetens. Använd nyanlända lärare att undervisa nya flyktingbarn/ungdomar på sina egna språk i lämplig mån. Validera snabbt nya lärares utbildning och den ev kompletterande utbildning som behövs (ex-vis i språk/svenska). Pensionerade lärare och lärarstudenter kan också tas in i mån av tillgång och behov för olika uppgifter.  Ja, visst.  Ta alla chanser. Man måste givetvis se till den specifika situationen betr både behov och tillgång, men låt inte byråkratiska regler försvåra möjligheterna att ge undervisning.

19) Ansök om EU-medel, pga flyktingsituationen. Självklart ska det ske.

20 )  Engångspengar till kommuner och civilsamhälle. Dvs avses statliga extra-pengar till kommunerna redan 2015 för att lätta trycket på kommunala ekonomin. Möjligt det kan behövas, men jag är inte säker på att det behövs (för detta) i så väldigt stor utsträckning som SKL (och enskilda kommuner menar). Jag skulle gå igenom noga detta...
Däremot är det nog angeläget att "civilsamhället" (olika hjälporganisationer mm) behöver minst de 200 milj som anges.

21) Kommunstöd för bostadsbyggande. Avser den stimulans som regeringen föreslår för att öka bostadsbyggandet. Föreslås att de ska kunna riktas till kommuner som bygger bostäder och tar emot nyanlända flyktingar. Principiellt är det väl riktigt att de som tar sitt ansvar betr både betr byggandet i sig och för nyanlända flyktingar får lite plus för det.
Sen är det en annan sak om det av regeringen förslagna generella bidraget verkligen är mest effektivt och totalekonomiskt bästa.
Kanske är en utvidgning av ROT inkl för Attefallshus mera kostnadseffektivt, för en viss volym av det som är mest akut betr flyktingboenden.

Det var överenskommelsen.
Kompletteringar behöver kommas överens om.
Två exempel, som jag vill se, är dessa.
1) Att skydda biståndet. Idag tas alltför stor del av biståndsbudgeten till att finansiera flyktingmottagande. Jag skulle gärna se att biståndet inte rördes - och åtminstone att inte mer togs än idag.
2) Över huvud taget bör det finnas en samsyn betr finansieringen. Viss kan en del lånas upp, det kan ju ses som en investering. Som dock är väldigt stor och förräntningen måste ses på lång sikt, inte minst p g a att man tänker sig TUT, tillfälliga uppehållstillstånd som regel, något som försenar och försvårar integrering och inkomstbringande jobb för de nyanlända.
Därför menar jag att det vore rimligt med en del skatter, möjligen tidsbegränsade, för en solidarisk finansiering, som i första hand läggs på de mest bäst bärkraft, dvs de med klart högre inkomst än medianinkomsten och de med höga förmögenheter. Kanske kunde man göra en omkonstruktion av "fastighetsavgiften" så att den  faller också på de dyrbaraste fastigheterna, och samtidigt minskar den för de med enklare/billigare hus.  

Nu går förstås en del välbeställa personer i taket. Men jag menar att våra gemensamma utgifter ska fördelas efter bärkraft. Och att det är en investering som gynnar hela samhället, även de rika, om vi tar väl hand om flyktingarna.

Löfvens åtgärder betr flyktingkrisen verkar halvhjärtade och tafatta

Så har regeringen till slut haft en presskonferens där de visar vad de tänker göra i det som Löfven kallar den värsta krisen efter andra världskriget. Han har givetvis rätt i att EU i sig måste ta sitt ansvar, och då alla medlemsländer.  Samtidigt menar jag att detta rop på att andra ska ta ansvar inte legitimerar att Sverige inte tar sitt ansvar. Som stat, som kommuner - och alla som bor här, på ett eller annat sätt.

Självfallet är det viktigt att inse att det krävs kraftåtgärder för att ta hand om anstormningen av flyktingar. Men jag blir inte imponerad av det regeringen nu presenterar, och inte dämpas min oro av det som Löfven/regeringen säger om hur man vill möta krisen.

Nej, nej, tältläger, icke. Även om de sägs vara "vinterbonade". OK, som en beredskap. Men icke i någon större utsträckning och bara för mycket kort tid, som sista åtgärd. Jag är rädd att om det blir något vanligt så blir det snabbt "normalt", inte en sista åtgärd. Det blir en kapitulation.

Lägre standard när man söker fler boenden, det kan nog visa sig nödvändigt, för en inte alltför lång tid, medan man söker bättre och mera långsiktiga lösningar. Jag tror nog att man i viss mån kan engagera de nyanlända flyktingarna i att bygga eller bygga om eller bygga nytt. Det skulle ju för kortare eller till och med på lite mera sikt lösa sysselsättningen för dem, en del av dem.  En smartare användning av ROT-avdragen (med lite ändrade regler)  kunde nog också ge en del lättnad vad gäller boende. 

Och givetvis måste man möta de skenande kostnaderna. Det är inte acceptabelt att profitörer ska kunna ta vilka priser som helst. Jag misstänker att  det inte räcker med att hänvisa till deras samveten, men det måste ändå göras. Och stoppas på något sätt. Rekvirera tomma bostäder till ett pris som inte är högt över det normala?
Såg någonstans en antydan om att kunna godta boenden, mer el mindre ideellt upplåtna, men det verkade åberopas en del formella skäl, att det skulle ta tid. Jag undrar om man inte gör det för krångligt - och då blir det krångligt. 

En form av stödboende för ensamkommande flyktingbarn tänker man sig tydligen också. Det kan bli bra, om man tänker till på rätt sätt. Jag har inte sett några preciseringar än...  Men man får Inte krångla till det och samtidigt se till barnens bästa - och utan att släppa in profitörer. 

Ett s.k. snabbspår för att lärare med utbildning från ett annat land snabbt ska kunna börja jobba inom den svenska skolan vill regeringen också se. Men det är lättare sagt än gjort med de regler och myndigheter vi har. Så både det, och annat, kräver att regeringen snabbt får fart på regelmodifieringar och praktiskt samarbete. Idag finns ju faktiskt bl a de som har en utländsk lärarutbildning, som inte får anställas då svenska myndigheter inte kan eller inte vill validera dem som likvärdig svensk (att den skulle kunna vara bättre än svensk lärarutbildning, det finns ju inte i deras föreställningsvärld). Vore intressant att se vad Fridolin (regeringen?) tänker i detta...
Betr skolgång för flyktingbarn vill jag även påminna om att det finns glesbygdsskolor som hotas av nedläggning p g a elevbrist. Där finns ledig kapacitet. På orter som troligen också har lediga bostäder... Möjligen inte lediga jobb i överflöd, men om befolkningen ökar så skapar det ju jobb i sig. 

För i mycket verkar regeringens åtgärdspaket både lite tafatt, senkommet och halvhjärtat i det de först nu kommer med. 
Och dessutom ett onödigt fokus på att leta upp och skicka ut papperslösa och de som fått nej. De som inte fått ja kostar rimligen inget extra. Och det är inte olagligt att vara papperslös. Att nu sätta in polisresurser på att leta upp och skicka iväg dessa människor, det förefaller mig vara en dålig prioritering i dagens läge. 
Är den hårda tonen emot icke-godkända asylsökande ett frieri till SD-sympatisörerna? 
Eller än värre, är det så Löfven och regeringen ser på folk som kommer från annat håll? 

Att leta efter misstänkta terrorister är en helt annan sak. Och det ska ske på ett intelligent sätt, inte genom att stämpla asylsökande som grupp. 

Den "humane" Jimmie Åkesson

Reinfeldts klantighet gynnar Åkessons SD.

SD-ledaren Jimmie Åkesson är en skicklig politiker. Verbal och hal som en ål. Det är inte minsta tvekan om att hans s.k. sverigedemokrater vilar på och kommer ur nazistiska och rasistiska rörelser och tankevärldar. Det vill inte Åkesson kännas vid. Han klär sig och uppträder prydligt och belevat, han bemödar sig om att argumentera i stället för rabbla alltför förenklade slagord, som snabbt skulle avslöja hans fördomar. Han har vunnit framgångar, och han når fler väljargrupper med sitt dubbla budskap.

TV-utfrågningen av honom visade hans skicklighet att klara detta, men också budskapets brister.  Märkligt nog blev Åkesson lite överrumplad av utfrågarnas inledning, där de ifrågasatte SD:s beräkningar av vad deras förslag betr A-kassan skulle kosta. Han gled undan och sa sig inte minnas vad  SD beräknat kostnaderna till, men det visste ju utfrågarna som också hade beräkningar som andra gjort, som visade att SD gjort glädjekalkyler på flera miljarder. Detta gjorde att många borde erinra sig att SD i sina, ofta populära förslag, inte "kan" räkna eller väljer underlag ytterst selektivt för att få "sin" budget att gå ihop. Trots att partiet alltid svepande hänvisar till att minskad invandring (dvs att sluta ta emot flyktingar) skulle ge resurser till allt de föreslår.  Kostnaderna är ju, enl SD, enorma, och skulle enl Reinfeldt bli än större de närmaste åren. Något Åkesson självfallet villigt upplyser om.

Åkesson menar att Sverige inte ska "släppa in" så många flyktingar, p g a kostnaderna. De har han sagt från början, om än kostnaden inte alltid varit huvudskälet utan mera grumligt främlingsfientligt. Numera förnekar han ihärdigt att han skulle vara rasist utan en socialkonservativ nationalist. Alltså värnar han om Sverige genom att "minska" invandringen och anser det mera humant att skicka pengar till flyktingarnas närområde. Dvs till de länder, ofta fattiga, som ligger i omedelbar närhet till det land där krig och förföljelse pågår. Och där det oftast är mer än överfullt av flyktingar, som lever under svåra förhållanden och med risk för nya angrepp från förföljaren. Att det, trots allt, bara är en liten rännil av dessa flyktingar som efter svåra umbäranden når Sverige nämner han inte, tvärtom. Han ville inte heller svara på frågan om han själv, i samma situation som flyktingarna, skulle vilja stanna i dessa flyktingläger eller sträva efter att komma till mera trygga förhållanden. Han ville inte se hur det är för den enskilda människan, utan såg bara statistik över antal och faran i att ta emot "för många".  Så var det med hans humanism.

Det är fullt klart, syns det mig, att det allt överskuggande målet för Åkesson och hans SD är främlingsfientlighet, rasism, en vilja att "hålla Sverige rent" från alla sorters invandrare, vare sig de är flyktingar, arbetskraftsinvandrare, s k kärleksinvandrare eller bara ha en aning mörkare hudfärg än "riktiga svenskar".  Sveriges rasrena folkstam ska bygga på  färre aborter...
Allt detta förnekar han ivrigt, och skyller på kostnaderna. I kalkylerna tas då inte med de inkomster som Sverige får (även i skatter) när flyktingarna etablerat sig och fått (eller skaffat sig, t ex genom egna företag) arbete. Att kostnaderna bara är initiala utgifter för något som mera kan ses som en investering i framtiden, det blundar han och SD helt för.  Han vill ju inte heller att invandrarna ska ha jobb.  Att stora delar av t ex vård och omsorg i Sverige skulle braka ihop utan de utlandsfödda, det förnekar han också. Det är inte relevant i sammanhanget, menar han...  Att det finns mänskliga, humana skäl för att ta emot flyktingar, det kan han inte se.  Och det är sannerligen inte lätt att få asyl i Sverige. Det är svårt att ta sig hit, och prövningen tal lång tid och blir kostsam både för den enskilde och samhället då den sökande inte kan arbeta.

För att inte bara locka de främlingsfientliga och underblåsa rädslan för främlingar och annat som känns nytt, så lyfter SD fram de (kortsiktiga) kostnader som han menar att flyktingarna orsakar Sverige. Och att de pengarna i stället kan användas till sådant som lägre skatt för pensionärer, bättre sjukvård, bättre omsorg och sociala skyddsnät.  Eftersom kalkylerna är felaktiga och ofullständiga och inte ser till plussidan så är det ett bedrägligt sätt att låtsas finansiera de i och för sig riktiga och behövliga åtgärder SD föreslår.

Jag har full förståelse för att många blir oroade av de siffror som Åkesson (med Reinfeldts hjälp) presenterar. Men de håller alltså inte. De vilar på gissningar och godtyckligt valda underlag.  Det är inte i första hand de förmodade ökade flyktingarnas antal, som kan ge behov av skattehöjningar. Det är en allmänt försämrad konjunktur i kombination med effekterna av för stora skattesänkningar tidigare (genomdrivna av m och stödda av SD) och diverse smärre reformer som partier i båda blocken vill genomdriva, även om de talar tyst om att de kostar pengar. Reinfeldt var otydlig om detta, ja delvis förnekade han det.  Och detta gör att Åkesson kan glädja sig åt Reinfeldts "erkännande".

Jag förstår också att många gärna ser att SD:s förslag till förbättringar i olika avseenden genomförs. Men finansieringen håller inte. Det viktiga för SD är att locka väljare med dem, så att SD ska kunna bedriva sin främlingsfientliga politik.

Alltså, den som ser humanitära skäl att ta emot flyktingar, kan inte stödja SD. Inte heller den som som vill främja svensk ekonomi och utveckling.  Alla andra riksdagspartier är bättre alternativ.

Den som vill se förbättrad sjukvård, äldreomsorg och bättre villkor för pensionärer etc, de har också bättre alternativ i alla andra partier, om än vägarna att nå dit kan skilja sig.