Alla barn har rätt till skydd och hjälp (Rädda barnen)

Jag citerar ur BARN, Rädda barnens utmärkta tidskrift, nr 1/2016. Det är ordförandens "sista ordet". Vill spara det och göra det tillgängligt för mina bloggläsare.  Artikelns rubrik är densamma som jag satt för detta blogginlägg.

"När Sverige skulle försöka hålla flyktingar borta kändes det som att gå in i en kompakt mur av mörker. Men maktlösheten får inte leda till uppgivenhet. Den hårda knuten i magen måste bli till bränsle för ett engagemang.

DE SENASTE MÅNADERNA har jag haft svårt att känna igen mig i mitt eget land. Jag har varit en stolt ambassadör för Sverige och har med trovärdighet kunnat prata om humanism och solidaritet. När land efter land i EU stängde sina gränser var Sverige ett land som stod upp för asylrätten , ett land som sa refugees welcome. 

När så beskedet kom att även Sverige skulle försöka hålla flyktingar borta kändes det som att gå in i en kompakt mur av mörker. Genom införandet av id­kontroller gick Sverige längre än något annat EU land dittills gjort. Tidigare kunde alla människor som kom till de svenska gränserna ansöka om skydd. Nu gäller det enbart de med id­handlingar – övriga släpps inte in. Det är om något en inskränkning av asylrätten.
 Chocken var total – hur kunde vi hamna här? Vad har hänt? Jag kände skam och en stor sorg. Men också en stor maktlöshet. Kan jag verkligen vara en del av detta? Men maktlösheten får inte leda till uppgivenhet och passivitet . Den hårda knuten i magen, den värkande känslan i brösten måste vändas till något annat. Den måste kanaliseras och bli bränsle för engagemang.
Asylrätten måste värnas, barnkonventionen efterlevas. 

Alla barn som kommer som flyktingar har rätt att få skydd och hjälp. Det är viktigare än någonsin att vara en stark röst och att vara uthålliga. Inte minst med tanke på de allt tydligare rasistiska strömningarna i vårt samhälle. Under lång tid har vi drivit frågan om säkra och lagliga flyktvägar. Därför har Rädda Barnen välkomnat utredningen som tillsatts kring frågan men läget är akut.
   Rädda Barnen har uttryckt starkt kritik mot tillfälliga uppehållstillstånd för barn. De har bara negativa konsekvenser. Det samma gäller inskränkningar i rätten till familjeåterförening. Då vi finns med längs hela vägen från krigsområdena ser vi vilka fasor barnen och deras familjer tvingas igenom.
   De migrationspolitiska besluts som nu fattats kan leda till att ännu fler barn riskerar livet på den farliga vägen till Europa. Under denna tiden har jag också känt stolthet över Rädda Barnen. Det är fantastiskt att se det enorma engagemang som aktiva landet över visar, det ansvar vi tar. Det samma gäller vår personal som nu driver vår första humanitära insats i Sverige. Vi är en kraft att räkna med.        Förutom att påverka migrationspolitiken måste vi också värna rättigheterna för de barn som kommit hit. Höstens flyktingmottagande har visat tydliga brister i den svenska förmågan att svara på en humanitär situation. Trots att många medarbetare i stat och kommuner jobbat extremt hårt har det funnits stora svagheter. De barns som kommit hit som flyktingar har samma rättigheter som alla andra barn. Vi vet dock att asylsökande barn ofta har betydligt svårare att få sina rättigheter tillgodosedda. Vår uppgift är att kämpa för att dessa barn får rätt till hälsa, fritid och utbildning på samma sätt som andra barn. Vi kommer fortsätta höja vår röst och kämpa för barns rättigheter och mot alla försök till inskränkningar i asylrätten.

Inger Ashing STYRELSEORDFÖRANDE"
---
Jag vill bara tillägga att jag instämmer. Jag har också haft svårt att känna igen mig i Sverige efter detta beslut. Och de beslut som kommit därefter. 

Det dyra flyktingboendet skulle inte behöva vara så dyrt

Morgan Johansson är uppgiven. Sverige kan inte få fram boende till alla flyktingar. Liknande signaler har kommit alltfler de senaste dagarna, främst från s-ministrar. Och från olika kommuner.

Jag har nämnt det förr, t ex här, att man (dvs politikerna och myndigheterna) borde pröva fler vägar att fixa boende och mottagande av flyktingar, asylsökande. Fler vägar och billigare än idag. Detta bl a p g a de höga ersättningar som diverse "uthyrarfirmor", som ibland bara är grymt profithungriga förmedlare, kräver - och får - för att tillhandahålla boenden t ex för ensamkommande flyktingbarn, som ju är en växande del av de asylsökande f n.
Också idag kom en artikel som vill se bättre möjligheter att hjälpa till för enskilda.

Jag ser nu att alltfler antingen tänker i mina banor, men också många som är helt uppgivna (trots att de är positiva till flyktingmottagande) likt regeringen. Och så de skadeglada SD-påhejarna som gärna drar upp kostnaderna som ett starkt skäl emot att ta emot flyktingar. Men de senare bortser jag ifrån. De vill ju under inga förhållanden se några flyktingar eller invandrare i Sverige.

Nå, felet som åstadkommer uppgivenheten (och som gör att det desperat ropas på andra EU-länders hjälp) det ser jag som en övertro på att allt ska ske, och måste ske i storskalighet och offentligt.  Både boende och integration och därmed även att få jobb.   Betr att snabba upp integrationen etc så kom ju häromdagen även signaler från en jordnära pensionär, som t ex menade att det skulle göras möjligt att för pensionärer kunna anlita asylsökande som extrahjälp utan krångel, utan att blanda in RUT/ROT och företag. Och utan att det skulle ses som svartjobb. Men för att ge flyktingarna både viss arbetslivserfarenhet och träning i svenska över fikabordet. Det skulle ge mycket - både för flyktingarna i form av snabbare integration och insteg på arbetsmarknaden - och pensionärer får lära känna folk från andra länder, vilket skulle berika deras liv.

När jag så sett kostnaderna för boenden, inte minst för ensamkommande asylsökande barn, böärjade jag gräva lite. Och då speciellt då kommunerna klagar över kostnaderna.
Men - kommunerna har, eller borde inte ha några egna kostnader,  eftersom de får väldigt rundliga ersättningar från staten.

Jag har inte orkat läsa igenom alla detaljer och regler. men klart ät att det inte är konstigt att de inte anser sig behöva höja skatten p g a flyktingmottagande.

Jag ska bara ge ett exempel, gällande de ensamkommande barnen.
Och det är hämtat idag den 5 nov 2015 från MIVs hemsida. Jag ger en länk, men från den kan man leta sig fram till fler sidor att studera.
Alltså.
Varje kommun får ett belopp om en halv miljon bara för att teckna ett avtal om att ta emot ensamma barn. Dvs i princip bara för att "skriva under" ett avtal.  Det torde täcka anställandet av en administratör/samordnare.
Därutöver får de kommuner som tar emot ensamma barn, eller rättare sagt, ordnar boendeplatser, en summa av 1600 kr per plats och dag. Det är ingen småsumma det. 48.000 kr per plats och månad.
Det är alltså vad ett barn anses kosta......   Men som inget barn får kosta, det har inga föräldrar råd med.
Och är det några speciella saker med barnet så kan kommunen få ytterligare 9.000 kr/månad och barn.

Då ska man veta att flyktingbarnet självt ska stå för en hel del kostnader därutöver genom "dagbidraget", sånt som  mat, kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter.

Undra på att det blir dyrt för staten. Men jag häpnar över att kommunerna får dessa bidrag för något som inte kan kosta mera än en bråkdel av de fyrtioåttatusen kr per månad/barn de får, minst.
Och jag undrar inte på att det finns giriga "uthyrare/firmor" som vill förse sig av detta....  och t o m tar ännu mera. De kan ju mena att marknaden sätter priset, om det inte finns boenden så tar man betalt. I övermått.
Men jag ser inte att varken de eller kommunerna (eller staten) har någon verklighetsförankring när de kommer upp i sådana summor.  Och det är inte flyktingbarnens fel.

Som någon skrev så finns det mängder av villor där det finns rum som kunde upplåtas (direkt) till ensamma barn eller flyktingfamiljer, och det till summor som kan synas närmast symboliska jfrt vad kommunerna får av staten, men ändå täcka alla verkliga kostnader och dessutom ge några kronor för den omsorg som då upplåtaren (familjen vars barn flugit ut, yngre pensionärer, el folk som helt enkelt har utrymme ändå som de kan upplåta) bör och ska ge åtminstone för barn. Boenden finns nog, i vart fall för de ensamma barnen och kanske även en del andra, och i hög grad till kraftigt lägre kostnader. I ett och annat fall kan nog t o m finnas de som inte begär en enda krona för att hjälpa barn eller ens familjer.
Och det finns säkert de som vill och kan bygga Attefallshus som de utan överpris kan upplåta till flyktingar en tid. Eller använda ROT-avdrag för att fixa till extrarum till ensamma barn.

Men då måste myndigheterna släppa fram hjälpviljan, utan krångel.

Som komplettering till pengaregnet över kommunerna vill jag bara nämna att utöver det jag nämnt ovan så finns mera att hämta i olika statliga bidrag, i speciella fall liksom för ökade skolkostnader etc. Jag vill inte tro att kommunerna vill "sno åt sig" en massa pengar, utan att de ständigt klagar måste (?) bero på att det är en massa logistik som måste fungera, och som de inte är vana vid - och som beror på byråkratiska regler när allt ska ske genom dem och MIV.
Så släpp fram hjälpviljan!

Överenskommelsen om flyktingpolitik, min analys

Ett försök till genomgång av den överenskommelse mellan regeringen och de fyra icke-socialistiska partierna i det som kallats "alliansen". Med mina kommentarer.
Texten in extenso finns på regeringens hemsida, men länken får ni leta fram om ni behöver. Jag numrerar punkterna. Syftet anges vara att skapa ordning och reda i mottagandet, en bättre etablering och att dämpa kostnadsökningarna.  Jag ser inte överenskommelsen som heltäckande eller som ett slutsteg. Det lär behövas mer, kompletteringar och justeringar.

1) Korta handläggningstiden för asylsökande. MIV ska göra en plan i det syftet, snabbt. Vad som behövs, t ex om man kan snabbehandla enklare och solklara ärenden. Det verkar ju vettigt. 

2) Skapa fler utrymmen på anläggningsboende för asylsökande. Den som inte fått asyl ska mista rätten till dagersättning, liksom rätten att bo kvar på boendet.  Och de som fått asyl ska ut från anläggningsboendet till ny bostad så fort det går (men det är just det ja).  Verkar rimligt.

3) Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Ett svårtolkat krav som förfaller gälla nya relationer  där ena parten bor i "annan EES-stat" (än Sverige (?) eller Schweiz, att kravet tas bort efter 4 år.  Ingen åsikt tills jag orkat reda ut vad det egentligen avser och förstått ev relevans i flyktingsammanhang.

4) Tillf Uppehållstillstånd (TUT) som huvudregel under tre år. Som huvudregel alltså. Men undantag för kvotflyktingar, ensamkommande barn, och barnfamiljer, rätt brett alltså. Dessa ska som regel få PUT, permanent. Övriga TUT, om ej (speciellt ?) skyddsbehov.
När TUT upphör och personen har en hyfsad inkomst ska TUT bli PUT, även om det då inte finns skyddsskäl. Det ska alltså "löna" sig att snabbt skaffa jobb/inkomst. Det kan ju vara en morot.... kanske.
Lagen ska gälla i tre år och tillämpas så fort den har trätt i kraft. Liggande ansökningar ska behandlas efter de nya reglerna. Redan avgjorda följder hittillsvarande regler, ingen retroaktiv ändring av de besluten.
TUT som huvudregel är inte bra, men jag ser det ändå som en kompromiss som bör gå att leva med på grund av de redovisade undantagen främst framför allt för barn och barnfamiljer. 

5) Lagliga vägar. Sverige ska ta emot lite fler kvotflyktingar, upp till 5000 (per år?) och så ska det utredas om fler lagliga vägar att söka asyl i EU, se på humanitära visum.  Inga invändningar, bara det blir ngt av det.

6) Ensamkommande flyktingbarn.  Orsakerna till den stora ökningen ska analyseras. Ska ses över även betr placering o hantering av dessa barn, även ses över betr socialtjänster, MIV, gode män, tolkar etc och alternativa boenden.  Välmenande, och säkert viktigt. Den finns nog också en underliggande avsikt att hitta sätt att begränsa ökningen av antalet barn/ungdomar.  Möjligen också kostnaderna, men det är otydligt.
Jag saknar en uttalad vilja att göra det möjligt, i ordnade och trygga former, för privatpersoner ta emot ensamma flyktingbarn i sina hem, helt idéellt eller emot blygsam ersättning för faktiska merkostnader. 

7) Omfördelning av flyktingar inom EU. Det betyder att Sverige kräver att en del (kanske ca en dryg tredjedel) av de flyktingar som kan komma till Sverige omfördelas (hänvisas) till andra EU-länder. Dvs till länder som inte hittills tagit emot några eller mycket få. Men hänvisning att det blir en akut situation för Sverige om ökningstakten fortsätter. Självfallet rätt(vist) och riktigt, om man kan ordna det och att de andra ländernas mottagande kan ske i rättssäkra och hyfsade former.

8) Tidiga insatser för etablering. Snabbare beslut, svenskundervisning, och obligatorisk samhällsorientering ska göra att de nyanlända ska göra det lättare att komma in i samhället, bl a för att motverka sysslolöshet. Studieförbunden engageras.  Visst, en bra målsättning. 

9) Alla kommuner ska ta emot flyktingar. Det är ett ansvar för alla. Fördelning efter hänsyn tas till arbetsmarknadsförutsättning, bef-storlek.  Rätt och riktig menar jag. Och det ska ske utan gnäll och gny från de som hittills dragit sig undan, vilket ofta är de som har goda förutsättningar ekonomiskt. Dessutom får ju kommunerna pengar från staten för att göra detta.

10) Snabbare och bättre etablering.  Avser regelförenklingar betr lagar o förordningar för ökad flexibilitet och etablering inom arbetsmarknaden. Bättre vägar för lågutbildade att få yrkesutbildning, pröva yrkesskolor, utbildningsplikt för även "äldre" som inte har grundskolekompetens. OK. 

11) Fler möjligheter till YA-jobb. Dvs att kunna kombinera utbildning med arbetslivserfarenhet (praktik), även för nyanlända.
Bör (ska) gälla även arbetsgivare som inte har kollektivavtal! Men villkoret då är att den anställdes villkor ska vara på kollektivavtalsnivå! Plus att denne ska få den utbildning och handledning som avses med YA-jobb.  Tja, det är väl OK, då avtal ska följas även om arbetsgivaren inte omfattas av kollektivavtal - och man hittar ett sätt att det inte missbrukas, utan följs.

12)  Fler praktikmöjligheter. Både i privat som offentlige verksamhet. Visst, kör igång.

13 ) Utvidgning av RUT. För att sänka trösklarna till (den vita, förutsätter jag) arbetsmarknaden. Mera av trädgårdsarbete, flyttjänster och IT-tjänster ska omfattas av RUT.
Visst, men även ROT bör kunna utvidgas en del för att underlätta att använda ROT för fler arbeten som kan, utöver jobb, underlätta att få fram fler och billiga bostäder. Likaså reglerna för Attefallshus.

14) Tydligare stöd för att få försörjningsstöd. Oklara skrivningar med krav om en proposition för nya bestämmelser, på en byråkratsvenska - avsett för AF? - eller?  Har inte ork och tid att söka genom genomskåda. Ingen åsikt, mer än önskemål om tydligare skrivningar ....

15) Begränsning av föräldrapeng.  Har tydligen två syften. Dels att begränsa möjligheten att kunna ta ut en "för stor" del av den totala tiden efter barnets 4-årsdag. Dels att inte man ska kunna få motsvarande förmån från sitt hemland (parallellt?).  Verkar rimligt. Överutnyttjande och sådant som ej avsetts ska ju stoppas.

16) Mer om boende. Avser t ex tillfälliga lättnader i plan- och byggregleringar. Ge tillfälliga bygglov, möjliggöra att bostäder (äldre?) eller andra lokaler görs beboeliga utan krångel.  Möjligt för kommunerna att hyra ut till MIV på långa avtal.  Visst, om man fixar att få till förenklingar, och inte binder fast vare sig kommuner eller MIV i  överkostnader... fixar man det? Möjligen om bostäderna också sedan kan användas och hyras ut på den reguljära hyresmarknaden. Eller säljas.

17 ) Fler skolplatser. Ska innebära att även friskolor ska kunna ta emot asylsökande och nyanlända elever på samma villkor som kommunala.  Distansstöd och samarbete över kommungränserna.  Självklart.

18 )  Använd befintlig kompetens i skolan. Dvs använd den lärarkompetens som finns bland de som kommer som flyktingar, såväl yrkes som ämneskompetens. Använd nyanlända lärare att undervisa nya flyktingbarn/ungdomar på sina egna språk i lämplig mån. Validera snabbt nya lärares utbildning och den ev kompletterande utbildning som behövs (ex-vis i språk/svenska). Pensionerade lärare och lärarstudenter kan också tas in i mån av tillgång och behov för olika uppgifter.  Ja, visst.  Ta alla chanser. Man måste givetvis se till den specifika situationen betr både behov och tillgång, men låt inte byråkratiska regler försvåra möjligheterna att ge undervisning.

19) Ansök om EU-medel, pga flyktingsituationen. Självklart ska det ske.

20 )  Engångspengar till kommuner och civilsamhälle. Dvs avses statliga extra-pengar till kommunerna redan 2015 för att lätta trycket på kommunala ekonomin. Möjligt det kan behövas, men jag är inte säker på att det behövs (för detta) i så väldigt stor utsträckning som SKL (och enskilda kommuner menar). Jag skulle gå igenom noga detta...
Däremot är det nog angeläget att "civilsamhället" (olika hjälporganisationer mm) behöver minst de 200 milj som anges.

21) Kommunstöd för bostadsbyggande. Avser den stimulans som regeringen föreslår för att öka bostadsbyggandet. Föreslås att de ska kunna riktas till kommuner som bygger bostäder och tar emot nyanlända flyktingar. Principiellt är det väl riktigt att de som tar sitt ansvar betr både betr byggandet i sig och för nyanlända flyktingar får lite plus för det.
Sen är det en annan sak om det av regeringen förslagna generella bidraget verkligen är mest effektivt och totalekonomiskt bästa.
Kanske är en utvidgning av ROT inkl för Attefallshus mera kostnadseffektivt, för en viss volym av det som är mest akut betr flyktingboenden.

Det var överenskommelsen.
Kompletteringar behöver kommas överens om.
Två exempel, som jag vill se, är dessa.
1) Att skydda biståndet. Idag tas alltför stor del av biståndsbudgeten till att finansiera flyktingmottagande. Jag skulle gärna se att biståndet inte rördes - och åtminstone att inte mer togs än idag.
2) Över huvud taget bör det finnas en samsyn betr finansieringen. Viss kan en del lånas upp, det kan ju ses som en investering. Som dock är väldigt stor och förräntningen måste ses på lång sikt, inte minst p g a att man tänker sig TUT, tillfälliga uppehållstillstånd som regel, något som försenar och försvårar integrering och inkomstbringande jobb för de nyanlända.
Därför menar jag att det vore rimligt med en del skatter, möjligen tidsbegränsade, för en solidarisk finansiering, som i första hand läggs på de mest bäst bärkraft, dvs de med klart högre inkomst än medianinkomsten och de med höga förmögenheter. Kanske kunde man göra en omkonstruktion av "fastighetsavgiften" så att den  faller också på de dyrbaraste fastigheterna, och samtidigt minskar den för de med enklare/billigare hus.  

Nu går förstås en del välbeställa personer i taket. Men jag menar att våra gemensamma utgifter ska fördelas efter bärkraft. Och att det är en investering som gynnar hela samhället, även de rika, om vi tar väl hand om flyktingarna.

Måste allt gå genom myndigheter? T ex att hjälpa flyktingbarn

Ser på internet, via P4 Jönköping något jag vill uppmärksamma fler på. Ett fint initiativ för att hjälpa ensamkommande flyktingbarn. De kommer ju alltfler ungdomar som flyr krig och liknande elände. Och kommunerna har inte resurser att skaka fram i hast.

Läs denna länk. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=91&artikel=6217553#

Ett citat" Många kommuner i Jönköpings län är i akut behov av familjehem för ensamkommande flyktingbarn som är under 16 år. Hittills i år har det kommit ungefär lika många barn som under hela 2014. Sedan en dryg vecka kräver Migrationsverket att landets kommuner tar emot ännu fler barn än vad man tidigare avtalat.

En familj som beslutat sig för att emot ett ensamkommande barn är Emmilie och Kenneth Bard från Huskvarna. Ett beslut som påverkat familjen på många olika sätt.

– Det är jättemånga gånger som vi i princip sitter och gråter här vid köksbordet över de livsberättelser vi får höra. Det gör att man får en enorm förståelse för de som kommer hit. Det rör verkligen till det på ett positivt sätt, säger Emmilie Bard."

---
Ja, detta gillar jag. Jag har i olika sammanhang tidigare efterlyst möjlighet till frivilliga/ideella insatser både betr flyktingmottagande i allmänhet och speciellt kanske det borde passa för ensamkommande flyktingbarn. Vilka oftast är i åldern 13-17 år.  
Om jag vore lite yngre skulle jag gärna göra det själv. Men jag är lite för gammal och trött för att ta hand om tonåringar igen. Men jag tror faktiskt att det finns de som kan tänka sig att göra det, som har tid och ork. 
Och som inte vill eller behöver ha mer än ersättning för direkta kostnader, dvs inte behöver (eller vill) gå med "vinst", som dagens uthyrare av asylboenden gör eller som MIV-  eller kommunanställd personal kräver. 
Hur många det gäller vet jag inte, vi välfärdssvenskar har ju i stor utsträckning vant oss av med personligt engagemang. Men nog finns en del, och jag utesluter inte att det går att väcka upp folk till detta.
Idéellt arbete finns ju fortfarande, trots allt kostsamt offentligt organiserande...

Dels skulle det givetvis minska de stora (initiala) kostnaderna för flyktingmottagandet, dels ge oss erfarenheter av ett slag som är oss till nytta, ge oss vidgad förståelse. Dessutom skulle det nog vara bra för de tonåriga flyktingbarnen att få en nära kontakt med svenskar, bli en naturlig lots in i samhället.