Behövs låglönejobb - i så fall för vems skull?

Från vissa håll uppges att det behövs (fler) låglönejobb för att klara integrationen av flyktingarna. I något varierande utformning så framförs det av samtliga "allianspartier", och Svenskt Näringsliv (fd arbetsgivarföreningen) genom sin vd Carola Lemne hävdar att det behövs 300 000 enkla jobb med lägre lön.
Nu finns det, som sagt, olika infallsvinklar på detta. Vissa menar att det ö h t behövs fler låglönejobb, en del med, andra utan statlig subventionering. Att många arbetsgivare inte vill betala dagens löner för de jobb de vill ha utförda, det kan man förstå, de vill sänka företagens kostnader och öka vinsterna.
Men i debatten har också framförts krav på lägstalöner, men med motiveringar som om det skulle vara maxilöner. En annan variant är lägre ingångslöner, ofta då dessutom statligt subventionerade - för att företagen ska anse sig "ha råd" att nyanställa.

Nå, häromdagen var det en intressant artikel på SvD Debatt (18 mars)  av två ekonomer på KTH, som anser att behovet av låglönejobb överdrivs i debatten.
Jag citerar ur artikeln, som främst bemöter Svenskt Näringsliv.
"Sverige behöver 300 000 enkla jobb med lägre lön. Det slog Svenskt Näringslivs vd, Carola Lemne, fast när hon debatterade flyktingfrågan i SVT:s Aktuellt (9/2) och som senare upprepats. ... Därmed finns en siffra på det policyförslag initierat av det Finanspolitiska rådet som fått betydande genomslag i den aktuella svenska debatten. Behovet av låglönejobb motiveras med flyktinginvandring från länder med relativt sett låg utbildningsnivå. Men hur ser verkligheten ut bakom kravet på en tillväxt av enkla jobb motsvarande en ökning av den svenska arbetsmarknaden med 6 procent? Problemen motsvarar bara en tiondel av de låglönejobb som Carola Lemne vill skapa.
Förra året beviljades nära 33 000 personer asyl i Sverige och befolkningsstatistiken visar att det ­totala antalet människor från de fem stora flyktinginvandringsländerna Afghanistan, Eritrea, Irak, Somalia och Syrien i Sverige nu uppgår till drygt 300 000. Två tredjedelar av dem var mellan 20 och 64 år och med ett arbetskraftsdeltagande på 85 procent innebär det ett arbetsutbud på 190 000 personer. Hälften har minst gymnasieutbildning och är knappast i behov av fler låglönejobb.

Därmed återstår 95 000 personer med enbart förgymnasial utbildning. Varannan är dock redan syssel­satt som anställd eller egen företagare. Kvar finns mindre än 50 000 personer med enbart kort utbildning. Den till synes mest logiska lösningen för att få in dessa personer på arbetsmarknaden borde därför vara att se till att de slutar vara lågutbildade, åtminstone den majoritet som är under 40 år. Till slut handlar den riktigt stora utmaningen om att hjälpa 20 000 flyktinginvandrare in på arbetsmarknaden.

Visserligen innebär den nuvarande flyktingvågen att denna grupp ökar. Räknar vi med att hälften av de aktuella asylsökandena beviljas uppehållstillstånd, och samma andel av immigranter med potentiellt stora problem på arbetsmarknaden som hittills, bety­der det ett årligt tillflöde i storleksordningen högst 10 000 personer.

Det innebär att det är totalt 30 000 flyktingar från Afghanistan, Eritrea, Irak, Somalia och Syrien som kan antas behöva specifika åtgärder eller enklare jobb för att integreras på svensk arbetsmarknad. Det är en milsvid skillnad från Carola Lemnes behov av 300 000 nya låglönejobb.

Det totala antalet personer födda utanför Europa som är öppet arbetslösa eller deltar i program med aktivitetsstöd uppgår i februari till 145 000. Många är flyktinginvandrare som saknar gymnasieutbildning. I likhet med arbetslösa svenskfödda som har kort utbildning är det svårt att konkurrera om jobben utan utbildningsinsatser. Ett annat uppmärksammat problem är de flyktinginvandrare som bor i kommuner med god tillgång på bostäder men få lediga jobb. Ett tredje hinder för integration på arbetsmarknaden är diskriminering mot utlandsfödda. 

Bristfällig utbildning, brist på bostäder i regioner där jobben finns och etnisk diskriminering är viktiga förklaringar till arbetslösheten bland flyktinginvandrare i Sverige. Det finns även en mindre grupp med företrädesvis äldre personer som har extra höga trösklar för att komma in på den svenska arbets­marknaden. Men de motsvarar bara en tiondel av de enkla jobben med låg lön som Carola Lemne vill skapa.

Den pågående debatten om integration av ny­anlända på arbetsmarknaden kännetecknas av en polarisering mellan förespråkare för utbildnings­insatser respektive anställningsformer med låga löner.

Den samlade bilden av forskningen är att det inte finns några enkla samband mellan löner och sysselsättning vare sig för hela arbetsmarknaden eller för olika grupper. I Sverige genomfördes nyligen ett omfattande politiskt experiment med sänkta arbets­givaravgifter för att ungdomar skulle ha lättare att komma in på arbetsmarknaden. Men en utvärdering av reformen visade att den var mycket dyr och in­effektiv.Varför skulle resultatet bli annor­lunda om experimentet gjordes om med enbart flyktinginvandrare och enkla jobb?

det är olyckligt att den aktuella flyktingdebatten präglas av både felaktigheter, överdrifter och vanföreställningar. I Sverige finns en god och lättillgänglig statistik över frågor som rör arbetsmarknad och integration.

Vi ser en stor diskrepans mellan Carola Lemnes svartmålade bild av flyktingintegrationen på svensk arbets­marknad och hur det egentligen ser ut när man analyserar den offentliga statistiken.    Hans Lööf, Gustav Martinsson."

Nu kom en replik i SvD Debatt den 22 mars, från en annan ekonom (Mats Hammarstedt), som inte gillade att att behovet av låglönejobb kritiserades. Hans invändningar är, som jag ser det, inte speciellt tunga eller relevanta. Den utgår från att kritikerna ovan lyfter fram de idag största grupperna av asylsökande (Syrien, Afghanistan, Eritrea, Irak och Somalia) och jämför med statistik som har tyngre grund i utrikesfödda från Afrika och Asien.  Häpp. 

Den enda synpunkt, som är intressant hos Hammarstedt är att andelen kvinnor som behöver sysselsättning är högre, och då hur man än räknar och värderar statistiken bakåt och i de aktuella grupperna asylsökande. Men att det skulle märkbart öka behovet av låglönejobb för flyktingar har jag svårt att se. 

Jag menar alltså att "omsorgen" från Svenskt Näringsliv om att det behövs fler låglönejobb, den är starkt överdriven och beror på näringslivets vilja att få billig arbetskraft. Inte på en vilja att faktiskt integrera flyktinginvandrarna på ett människovärdigt och effektivt sätt.
Svenskt Näringsliv är mera ute efter att få bidrag för att anställa nyanlända och att de ändå ska vara i behov av någon form av bidrag. 

Hindren för nyanlända har många andra orsaker som kan och måste tas på allvar. Dvs brist på utbildning, bostadsbrist där det finns jobb och orsaker som diskriminering etc. Icke att förglömma att nu regeringen (och oppositionen) inte vill ge permanenta uppehållstillstånd, utan bara tillfälliga, det är en stort hinder för nyanlända att få jobb och därmed kunna integrera sig! 

Överenskommelsen om flyktingpolitik, min analys

Ett försök till genomgång av den överenskommelse mellan regeringen och de fyra icke-socialistiska partierna i det som kallats "alliansen". Med mina kommentarer.
Texten in extenso finns på regeringens hemsida, men länken får ni leta fram om ni behöver. Jag numrerar punkterna. Syftet anges vara att skapa ordning och reda i mottagandet, en bättre etablering och att dämpa kostnadsökningarna.  Jag ser inte överenskommelsen som heltäckande eller som ett slutsteg. Det lär behövas mer, kompletteringar och justeringar.

1) Korta handläggningstiden för asylsökande. MIV ska göra en plan i det syftet, snabbt. Vad som behövs, t ex om man kan snabbehandla enklare och solklara ärenden. Det verkar ju vettigt. 

2) Skapa fler utrymmen på anläggningsboende för asylsökande. Den som inte fått asyl ska mista rätten till dagersättning, liksom rätten att bo kvar på boendet.  Och de som fått asyl ska ut från anläggningsboendet till ny bostad så fort det går (men det är just det ja).  Verkar rimligt.

3) Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Ett svårtolkat krav som förfaller gälla nya relationer  där ena parten bor i "annan EES-stat" (än Sverige (?) eller Schweiz, att kravet tas bort efter 4 år.  Ingen åsikt tills jag orkat reda ut vad det egentligen avser och förstått ev relevans i flyktingsammanhang.

4) Tillf Uppehållstillstånd (TUT) som huvudregel under tre år. Som huvudregel alltså. Men undantag för kvotflyktingar, ensamkommande barn, och barnfamiljer, rätt brett alltså. Dessa ska som regel få PUT, permanent. Övriga TUT, om ej (speciellt ?) skyddsbehov.
När TUT upphör och personen har en hyfsad inkomst ska TUT bli PUT, även om det då inte finns skyddsskäl. Det ska alltså "löna" sig att snabbt skaffa jobb/inkomst. Det kan ju vara en morot.... kanske.
Lagen ska gälla i tre år och tillämpas så fort den har trätt i kraft. Liggande ansökningar ska behandlas efter de nya reglerna. Redan avgjorda följder hittillsvarande regler, ingen retroaktiv ändring av de besluten.
TUT som huvudregel är inte bra, men jag ser det ändå som en kompromiss som bör gå att leva med på grund av de redovisade undantagen främst framför allt för barn och barnfamiljer. 

5) Lagliga vägar. Sverige ska ta emot lite fler kvotflyktingar, upp till 5000 (per år?) och så ska det utredas om fler lagliga vägar att söka asyl i EU, se på humanitära visum.  Inga invändningar, bara det blir ngt av det.

6) Ensamkommande flyktingbarn.  Orsakerna till den stora ökningen ska analyseras. Ska ses över även betr placering o hantering av dessa barn, även ses över betr socialtjänster, MIV, gode män, tolkar etc och alternativa boenden.  Välmenande, och säkert viktigt. Den finns nog också en underliggande avsikt att hitta sätt att begränsa ökningen av antalet barn/ungdomar.  Möjligen också kostnaderna, men det är otydligt.
Jag saknar en uttalad vilja att göra det möjligt, i ordnade och trygga former, för privatpersoner ta emot ensamma flyktingbarn i sina hem, helt idéellt eller emot blygsam ersättning för faktiska merkostnader. 

7) Omfördelning av flyktingar inom EU. Det betyder att Sverige kräver att en del (kanske ca en dryg tredjedel) av de flyktingar som kan komma till Sverige omfördelas (hänvisas) till andra EU-länder. Dvs till länder som inte hittills tagit emot några eller mycket få. Men hänvisning att det blir en akut situation för Sverige om ökningstakten fortsätter. Självfallet rätt(vist) och riktigt, om man kan ordna det och att de andra ländernas mottagande kan ske i rättssäkra och hyfsade former.

8) Tidiga insatser för etablering. Snabbare beslut, svenskundervisning, och obligatorisk samhällsorientering ska göra att de nyanlända ska göra det lättare att komma in i samhället, bl a för att motverka sysslolöshet. Studieförbunden engageras.  Visst, en bra målsättning. 

9) Alla kommuner ska ta emot flyktingar. Det är ett ansvar för alla. Fördelning efter hänsyn tas till arbetsmarknadsförutsättning, bef-storlek.  Rätt och riktig menar jag. Och det ska ske utan gnäll och gny från de som hittills dragit sig undan, vilket ofta är de som har goda förutsättningar ekonomiskt. Dessutom får ju kommunerna pengar från staten för att göra detta.

10) Snabbare och bättre etablering.  Avser regelförenklingar betr lagar o förordningar för ökad flexibilitet och etablering inom arbetsmarknaden. Bättre vägar för lågutbildade att få yrkesutbildning, pröva yrkesskolor, utbildningsplikt för även "äldre" som inte har grundskolekompetens. OK. 

11) Fler möjligheter till YA-jobb. Dvs att kunna kombinera utbildning med arbetslivserfarenhet (praktik), även för nyanlända.
Bör (ska) gälla även arbetsgivare som inte har kollektivavtal! Men villkoret då är att den anställdes villkor ska vara på kollektivavtalsnivå! Plus att denne ska få den utbildning och handledning som avses med YA-jobb.  Tja, det är väl OK, då avtal ska följas även om arbetsgivaren inte omfattas av kollektivavtal - och man hittar ett sätt att det inte missbrukas, utan följs.

12)  Fler praktikmöjligheter. Både i privat som offentlige verksamhet. Visst, kör igång.

13 ) Utvidgning av RUT. För att sänka trösklarna till (den vita, förutsätter jag) arbetsmarknaden. Mera av trädgårdsarbete, flyttjänster och IT-tjänster ska omfattas av RUT.
Visst, men även ROT bör kunna utvidgas en del för att underlätta att använda ROT för fler arbeten som kan, utöver jobb, underlätta att få fram fler och billiga bostäder. Likaså reglerna för Attefallshus.

14) Tydligare stöd för att få försörjningsstöd. Oklara skrivningar med krav om en proposition för nya bestämmelser, på en byråkratsvenska - avsett för AF? - eller?  Har inte ork och tid att söka genom genomskåda. Ingen åsikt, mer än önskemål om tydligare skrivningar ....

15) Begränsning av föräldrapeng.  Har tydligen två syften. Dels att begränsa möjligheten att kunna ta ut en "för stor" del av den totala tiden efter barnets 4-årsdag. Dels att inte man ska kunna få motsvarande förmån från sitt hemland (parallellt?).  Verkar rimligt. Överutnyttjande och sådant som ej avsetts ska ju stoppas.

16) Mer om boende. Avser t ex tillfälliga lättnader i plan- och byggregleringar. Ge tillfälliga bygglov, möjliggöra att bostäder (äldre?) eller andra lokaler görs beboeliga utan krångel.  Möjligt för kommunerna att hyra ut till MIV på långa avtal.  Visst, om man fixar att få till förenklingar, och inte binder fast vare sig kommuner eller MIV i  överkostnader... fixar man det? Möjligen om bostäderna också sedan kan användas och hyras ut på den reguljära hyresmarknaden. Eller säljas.

17 ) Fler skolplatser. Ska innebära att även friskolor ska kunna ta emot asylsökande och nyanlända elever på samma villkor som kommunala.  Distansstöd och samarbete över kommungränserna.  Självklart.

18 )  Använd befintlig kompetens i skolan. Dvs använd den lärarkompetens som finns bland de som kommer som flyktingar, såväl yrkes som ämneskompetens. Använd nyanlända lärare att undervisa nya flyktingbarn/ungdomar på sina egna språk i lämplig mån. Validera snabbt nya lärares utbildning och den ev kompletterande utbildning som behövs (ex-vis i språk/svenska). Pensionerade lärare och lärarstudenter kan också tas in i mån av tillgång och behov för olika uppgifter.  Ja, visst.  Ta alla chanser. Man måste givetvis se till den specifika situationen betr både behov och tillgång, men låt inte byråkratiska regler försvåra möjligheterna att ge undervisning.

19) Ansök om EU-medel, pga flyktingsituationen. Självklart ska det ske.

20 )  Engångspengar till kommuner och civilsamhälle. Dvs avses statliga extra-pengar till kommunerna redan 2015 för att lätta trycket på kommunala ekonomin. Möjligt det kan behövas, men jag är inte säker på att det behövs (för detta) i så väldigt stor utsträckning som SKL (och enskilda kommuner menar). Jag skulle gå igenom noga detta...
Däremot är det nog angeläget att "civilsamhället" (olika hjälporganisationer mm) behöver minst de 200 milj som anges.

21) Kommunstöd för bostadsbyggande. Avser den stimulans som regeringen föreslår för att öka bostadsbyggandet. Föreslås att de ska kunna riktas till kommuner som bygger bostäder och tar emot nyanlända flyktingar. Principiellt är det väl riktigt att de som tar sitt ansvar betr både betr byggandet i sig och för nyanlända flyktingar får lite plus för det.
Sen är det en annan sak om det av regeringen förslagna generella bidraget verkligen är mest effektivt och totalekonomiskt bästa.
Kanske är en utvidgning av ROT inkl för Attefallshus mera kostnadseffektivt, för en viss volym av det som är mest akut betr flyktingboenden.

Det var överenskommelsen.
Kompletteringar behöver kommas överens om.
Två exempel, som jag vill se, är dessa.
1) Att skydda biståndet. Idag tas alltför stor del av biståndsbudgeten till att finansiera flyktingmottagande. Jag skulle gärna se att biståndet inte rördes - och åtminstone att inte mer togs än idag.
2) Över huvud taget bör det finnas en samsyn betr finansieringen. Viss kan en del lånas upp, det kan ju ses som en investering. Som dock är väldigt stor och förräntningen måste ses på lång sikt, inte minst p g a att man tänker sig TUT, tillfälliga uppehållstillstånd som regel, något som försenar och försvårar integrering och inkomstbringande jobb för de nyanlända.
Därför menar jag att det vore rimligt med en del skatter, möjligen tidsbegränsade, för en solidarisk finansiering, som i första hand läggs på de mest bäst bärkraft, dvs de med klart högre inkomst än medianinkomsten och de med höga förmögenheter. Kanske kunde man göra en omkonstruktion av "fastighetsavgiften" så att den  faller också på de dyrbaraste fastigheterna, och samtidigt minskar den för de med enklare/billigare hus.  

Nu går förstås en del välbeställa personer i taket. Men jag menar att våra gemensamma utgifter ska fördelas efter bärkraft. Och att det är en investering som gynnar hela samhället, även de rika, om vi tar väl hand om flyktingarna.

Jag blir rädd och ledsen, och vacklar om yttrandefriheten ska värna rasistiska terrorister

OK, det finns positiva tecken. Olika manifesteringar till stöd för ett humant flyktingmottagande.  En massa volontärer, frivilliga som möter och hjälper flyktingar som kommer till Sverige. Och många stöder olika hjälporganisationer.
Och till och med rent praktiska råd och förslag om hur flyktingboenden ska ordnas. T ex genom smartare användning av ROT och hur bygga och använda "Attefallshus".
Och så hur Svenska Kyrkan kan ställa upp. Exemplet Växjö stift som över en helg fick fram 570 flyktingplatser.
Men det behövs mycket mer, inte minst genom samordning och resurser via stat och kommun och myndigheter som MIV.  Och förenklingar av regelverk.  Stopp för groteska hyror. Och stimulans och samordning av idéella insatser, exempelvis betr flyktingboenden.

Det som inte behövs, det är mordbränder av flyktingboenden, vare sig i de som används eller som håller på att färdigställas.
Vi behöver inte kampanjer emot flyktingarna, hur de än formuleras, och som direkt eller indirekt triggar rädda eller hatiska eller mentalt störda till hot, sabotage, våld eller mordbränder.
Att Sverigedemokraterna  (ett missvisande namn, då de ej är demokrater) direkt hyllar och applåderar att flyktingboenden bränns ner, det är vidrigt. Och att de kryper bakom yttrandefriheten är ynkligt. Jag ser uppmaningar till hot, våld och t ex mordbränder som åtalsbara brott.
 Det gör att jag börjar vackla betr yttrandefriheten, när den används för att försvara och uppmuntra till brott. Och att det förefaller som att rättsväsendet, p g a yttrandefriheten, underlåter att åtala uppmuntran till brott.
Att man, inkl partier, få tycka vad man vill, hur vanvettigt det än kan tyckas, är en sak, det får man. En helt annan är att uppmuntra till brott - även om det är indirekt, genom att utmåla andra människor som undermåliga och ovälkomna.
Jag vill citera lite från vad Maria Robsahm skriver (på FB) om detta. "Men det som dessa personer inte förstår är att i det ögonblick man hänvisar till den förda asylpolitiken som ett sätt att “förstå” mordbränderna definierar man dem samtidigt som terroristhandlingar. 

Terroristbrott är handlingar som syftar till att ”Injaga allvarlig fruktan hos en befolkningsgrupp eller tvinga offentliga organ att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd.”   Och märk väl – detta är ett brott som kan ge förövaren arton års fängelse. Arton år.

I valkretsen där man brände det planerade asylboendet i Kånna i Ljungby kommun fick SD 25%.
En tillfällighet?  Nej.
På flera håll försvarar nu SD öppet dessa mordbränder – som SD Mullsjö (se bild)
Det är samtidigt denna typ av attacker som 71% av Sveriges folk är rädda för. Medan de som utför dem gärna inbillar sig att de har detta folk bakom sig.

Men SD-sekten med svans är en pinsam liten klick som tror på domedagen.  Och när domedagen inte behagar infinna sig så som de vill - då försöker de skapa den själva.

Och vi vet redan att de som utför dessa mordbränder, de som tänder tändstickan, inte agerar isolerat. Bakom datorer och mobiler sitter ynkryggar och uppmanar folk att begå dessa brott. De gapar gärna om yttrandefrihet men tycks inte inse att de själva gör sig skyldiga till terroristbrott. Det kallas för ”stämpling till terroristbrott”. "

T ex detta med de höga kostnaderna för flyktingmottagande använder ju SD emot flyktingarna. Men det blir ju knappast enklare eller billigare om man bränner ner befintliga boenden...

Initialt är det givetvis stora kostnader när så stora flyktingströmmar kommer, som just nu. Men all erfarenhet visar att både flyktingar och "vanliga" invandrare går med vinst efter en tid. När de blivit integrerade, lärt sig svenska och kommer i jobb och betalar skatt.
Därför är det kontraproduktivt, inkonsekvent, att förespråka tidsbegränsade uppehållstillstånd för de som får asyl (vilket ju ändå långt ifrån alla får). Det innebär ju att flyktingarna ska kastas ut när de börjar gå med vinst för samhället.
Tvärtom bör man i stället underlätta och stimulera en snabbare integration och att de kommer i jobb snabbare, om de kan redan från "dag ett".  Tyvärr lär "dag ett" inte kunna gälla för de barn/ungdomar som kommer hit, p g a krig/inbördeskrig etc i hemländerna. Men de måste få utbildning, utan att det förhindras av byråkratiskt krångel.

Jag blir rädd, lessen och orolig för att det finns personer, ja ett helt parti, som har fientlighet emot flyktingar som sin främsta uppgift. Att de använder alla medel för att ingjuta rädsla för och hat emot människor på flykt, ja emot alla som de inte anser "svenska".  Att skylla alla mer eller mindre verkliga brister i Sverige som invandrarnas fel. Ja, ofta använder de ordet invandrare i st f flyktingar, för att göra målgruppen de är emot som ännu större. Och åberopar inte bara att de kostar (vilket inte alla gör) utan deras "osvenskhet" som ett skäl, dvs ren rasism med en vid definition.

Jag blir oroad när alltfler av de mera anständiga partierna nu steg för steg närmar sig Sverige"demokraterna", kommer med förslag till åtgärder som drabbar flyktingarna på ett eller annat sätt. Se ovan.  Och som är inhumana och ovärdiga. Som ett "svar" på att det kommer många nu. Men orsaken att det är många beror ju på krig/inbördeskrig/förtryck i sina hemländer, och att många länder (i närområdet) är överfyllda av flyktingar, inte kan ta emot fler, och att andra länder inte alls vill ta emot flyktingar.  Samtidigt som Sverige (myndigheter, stat, kommuner) inte har haft en tillräcklig beredskap - och därför har svårigheter att hantera alla flyktingar. Och att det finns en del som passar på att profitera på den dåliga framförhållningen och bristen på boenden.

I skrivande stund verkar inte överläggningarna mellan partierna ha lett till någon överenskommelse. Jag vet inte om det är bra eller dåligt. För de ändrade positionerna  de senaste dagarna i sd-vänlig riktning är illavarslande.  Centern har hittills varit klar i sin positiva inställning till att Sverige måste ta hand om flyktingarna, men hur längre räcker det? Speciellt som jag tycker mig se tecken på, känna i luften, att socialdemokraternas ledning börjar vackla i fel riktning också. Om av "övertygelse" eller en vilja att komma överens med moderaterna. Småpartierna ser man nog bort ifrån, om man kan nå en kompromiss mellan s+m. Även om man gärna vill se en ännu bredare samstämmighet, som dock formellt utesluter SD.
Men en kompromiss som går m tillmötes, det är ju de facto en framgång för SD....
Vilket vore olyckligt, och det oroar mig.