Ser att nu lanseras ett nytt begrepp, kramliberalismen! Obs, kram inte "krav". Utan att jag hunnit kolla in vad som karaktäriserar detta mjuka begrepp måste jag dock tillstå att det känns riktigt bra!
Det var ju under Lars Leijonborgs senare år som partiledare för fp som han angrep snällismen, som han ansåg präglat för mycket av fp tidigare. Begreppet kravliberaler myntades. Nu är det givetvis inget fel på att liberaler, liksom alla andra, ställer krav. Alla, konservativa möjligen undantagna, med ett politiskt engagemang vill ju förändra samhället, och ställer krav.
Men Leijonborg och än mera en del andra, främst kanske Johan Pehrson, la ett innehåll i detta med kravliberalism som för mig känns väldigt långt bort ifrån den klassiska socialliberalismen och dess krav. Den som inser att fri marknad ger bäst resultat för välstånd (den som inte tror det kan ju jämföra med planekonomin i Sovjet och dess lydstater). Men som dels inser att för att fri marknad och fri konkurrens ska råda så måste staten se till att den fria marknaden inte tar död på sig själv. Som ju monopolister vill, och t ex de giriga bankdirektörerna var nära lyckas med helt nyligen. Dels och dessutom tar ju socialliberalismen socialt ansvar. Och det är något annat än menlös "snällism".
Jag hittade begreppet kramliberalism på Annika Beijboms blogg. Annika är en folkpartist som faktiskt är liberal, i klassisk mening. Hon är dessutom med i Liberati och är en av de folkpartister som bästa förstår sig på internet och hur bloggar och sociala medier fungerar. Och som verkar ha ett öppet sinne för ideer som kommer även från andra än partipolitruker!
Jag kan väl nämna att en viss inspiration fick jag även från Anders Widéns blogg idag. Speciellt när jag ser hur olika ordet liberal kan tolkas och vantolkas.
En kramliberal måste väl dessutom vara socialliberal?! Dvs en liberal, som inte snöat in på den ekonomiska biten, men tar socialt ansvar. Utan socialistiskt förmyndarskap och utan FRA-lagen etc.
Kram!
Jag är en man i mogen ålder med brett samhällsintresse på socialliberal grund. Därtill mycket musikintresserad. Det är främst samhällsintresset som dokumenteras här, enstaka notiser av privat eller allmän karaktär kan förekomma. I likhet med Lord Acton (brittisk liberal på 1800-talet) anser jag att: ”Makt verkar korrumperande, och absolut makt korrumperar absolut. Stora män är nästan alltid dåliga män. Det finns ingen värre irrlära än att ämbetet helgar dess innehavare.”
12 april 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Hej Lars. Jag tror din länk till Annika Beijboms blogg blev fel. Här är den rätta länken.
Tack Thomas, rättat nu.
Tillägg. Har nu kollat vidare och ser på Elin Grelsons blogg (inkl kommentarer) att begrepper kramliberal, enl henne, är betydligt vidare än i rent politisk mening. Kanske väl "far out" för mig. Men kul och betydligt trevligare än batong"liberalismen" i alla fall...
Jag gillar definitivt kramliberalism!
Skicka en kommentar