Piratpartibekymmer

Nej, det verkar just nu inte gå bra för piratpartiet. Medlemssiffrorna sjunker, pga det förnyelsekrav som partier har, och som verkar strängare än i andra partier. Sjunker till en nivå som ändå andra partier kan avundad pp, som Birger Schlaug (fd språkrör för mp) konstaterar. Rick Falkvinge plockas (i vart fall temporärt) bort från AB debatt. Att opinionsundersökningarna inte anger piratpartiet som ett eget alternativ, det ger pp ett psykologiskt undertag jfrt med de andra partierna.

Birger Schlaug verkar inte helt negativ till pp, men är ändå lite sval och inte fullt insatt i vad pp står för. Dock noterar han, uppenbarligen med viss sympati, att ävenledes fd språkröret i miljöpartiet, Anders Nordin (från Piteå) ställer upp för piratpartiet i höstens val. Jag tror att Anders Nordin bärs av ett gediget engagemang för att försvara den enskilda människan mot staten, och för en levande demokrati där inte allt styrs uppifrån. Aningen skeptisk kan jag dock vara efter att ha sett hans aktiviteter i Piteå kommunfullmäktige en gång i tiden. Han hade där lite svårt att skilja på smått och stort, om man uttryker sig så. Ändå var han en frisk och annorlunda fläkt.

Schlaug anser att pp är ett enögt parti. Citat:
"Piratpartiet tycks annars mest engagera sig i hur staten övervakar och styr människor. Men tycks mig inte ha svar på sådant som är minst lika obehagligt: hur privata intressen, vinstsyftande bolagssfärer, övervakar och styr människor. Man tycks inte heller ägna sig åt frågan hur individer kan övervaka och kränka andra individers integritet."

Nu tycker nog att Schlaug är lite orättvis betr Piratpartiet. Visst är kampen mot Storebrors koll av oss små det viktigaste, men nog håller de på att försöka bredda sig med en tillämpning av integritetsbegreppet över ett vidare fält. Liksom av rättssäkerheten. Och att man inte vill bli trampad på av Storebror och hans lakejer i FRA mm, det utesluter inte att man även vill vara vaksam betr övriga integritetskränkningar vi utsätts för.
Det stora bekymret för pp är att de gamla partierna försöker tysta all debatt om rättssäkerhet och integritet. Detta konstaterar även livbåten i artikeln "Grus i maskineriet". Läs artikeln, den benar upp problemet riktigt bra. Där konstateras att pp en tid haft mycket gratis, men att nu är det kärvare tider. Då krävs mera av partiet, dess organisation och medlemmar.

Det är ganska självklart att riksdagspartierna inte vill ha in pp och dess frågor i debatten, de tillgriper alla medel för att undvika detta. Lika självklart är att pp måste lyckas att få upp frågorna på agendan igen. Piratpartiet kan inte vänta sig att få gratis skjuts av traditionella media. PP måste använda kraft, list och envetenhet för att komma in i gammelmedia.

Samtidigt tror jag faktiskt att piratpartiet, som får leva med sitt väljarbortstötande namn, måste inse att ska det komma in i debatten och andra media än hos vissa bloggare, så måste partiet se att det finns andra frågor! Möjligen inte lika stora som för pirater, men stora eller intressanta för många väljare. Väljare som knappast ser frågornas eventuella koppling till integritet och rättssäkerhet om inte pp deltar i debatten även om dem.

Jobbigt? Ja, visst! Men att ge sig in i matchen om väljarna är inget för den som inte kan eller vågar kämpa hårt. Hårt och med intelligens.
Fördomarna om pp är gigantiska hos både gemene man och hos traditionella media.
Fördomarna beror till stor del på partinamnet. Det gör att pp kopplas till fri fildelning, det s.k. Pirate Bay-syndromet. Det ses därmed som apart. Pp måste bort från den stämpeln för att nå fler väljare.
Både väljare och media ser det som en match mellan två block. Det är ett enkelt dramaturgisk schema.
Att det finns frågor som inte skiljer blocken, men som ändå är viktiga, oerhört viktiga, det måste piratpartiet lyckas nå ut med.

Jag vet inte om partiet är moget för detta, om både bredden och djupet finns hos tillräckligt många piratpartister. Men misslyckas partiet - då tror jag att den demokratiska krisen fördjupas i Sverige. Då är vi illa ute.