30 november 2009

Reinfeldt och bidragen

Bloggen "Ett hjärta rött" finns på min blogglista. Inte för att jag är socialist, utan för att jag gillar debatt, och blir hjärtligt trött på enkelspårig propaganda. OK, visst förekommer sådant på den bloggen - också. Men då och då tas upp frågor som analyseras bra, sedan kan man förstås inte alltid hålla med om slutsatserna. Men det är en annan sak.
Nu senast hittar vi där ett inlägg om bidragspolitiken med rubriken: Bidrag och nådegåvor ersätter socialförsäkringarna.
Läsvärt, anser jag. Och skrev en kommentar i stort enl följande.

Bidrag och allmosor. Tja, det är ju den gamla patronens syn på samhället. Välvillig men otillräcklig. Och en attityd som är förnedrande. Jag menar att det är precis samma attityd som moderaterna har numera som sossarna hade under de senaste tio åren. Det brukar betecknas som socialkonservatism. Om sedan "patron" heter F Reinfeldt eller G Persson har ingen betydelse.

Den politiska klassen har kommit så långt från vanligt folks vardag att de inte har inlevelseförmåga.

Självklart ska det inte fuskas, men i ivern att komma åt fusket har man stegvis skapat ett samhälle där syftet snarast verkar vara att komma åt (de verkligt) sjuka och arbetslösa, så att de förblir i den situationen, men med lägre ersättningar.

Varför tala om bidrag föresten? När blev sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen bidrag? De är ju försäkringar.
Jag är sannerligen inte socialist. Men jag ogillar i högsta grad denna politik vars syfte verkar vara att skapa skarpa klyftor mellan de som har jobb o är friska och de andra.

Att skapa en stor förödmjukad "underklass" kan inte föra något gott med sig. Varken för den enskilde eller samhället.
---
Reinfeldt har ju ambitionen att bli landsfader. Det blir man inte genom att vara "patron". Inte heller genom att alltid övervaka varje människas steg, som med FRA-lagen. Men kanske han och andra politikertoppar känner att det behövs på grund av den oro deras politik skapar?

3 kommentarer:

Nemokrati sa...

En person som har betalt till en sjukförsäkring via skattsedeln hela sitt arbetsliv ska inte behöva stå ersättningslös när den dagen kommer – det är ju då försäkringen behövs.

Vilket lurndrejeri.

De som slösat bort våra skattepengar på datasystem som inte fungerar, till räddningspaket till bankerna som använder dem till bonusar, alternativt högre löner till cheferna, till höjda löner till politiker och ännu mer miljarder till EU vars ledarskikt slukar upp dem i ett nafs, som säljer ut allmän egendom till lägstbjudande, som skattefinansierar privat vinstdrivande affärsverksamhet till nackdel för behövande ungdom, barn, äldre och öht vårdbehövande – ett sånt ledarskikt förtjänar ingenting annat än att bli återbetalningsskyldigt på varenda krona de förslösat så att den sjukförsäkrade, arbetslöshetsförsäkrade, pensionsförsäkrade inte får ett öre när pengarna behövs. För att inte tala om all spekulation som ägt rum – med pensionsförsäkrades pengar, med kommunal egendom etc.

Det är en protokriminell verksamhet som tillåtis pågå alltför länge. Folket måste ställa de ansvariga till svars och begära pengarna åter, så enkelt är det med det.

Lars-Erick Forsgren sa...

Som framgått av mitt inlägg anser jag att sjuka skall ha sjukpenning och att försäkring är försäkring, inte bidrag.

Betr Nemokratis ngt vildvuxna motivering innehåller den några stråk av sanning, men är alltför svepande och propagandistisk. Skulle kräva grundlig genomgång påstående för påstående för analys. Vilket jag dock avstår från just nu.

Lars-Erick Forsgren sa...

PS. Blir konfunderad, jag har klickat på publicera för Nemokratis kommentar, och jag kan läsa den, men den anges inte i antalet kommentarer under bloggposten, och ligger kvar bland "ogranskade" kommentarer, trots att den är granskad och godkänd. Märkligt. DS.