Grova hot mot de som inte vill "samarbeta" med SÄPO om automatisk avlyssning

Nog är det märkligt, men inte oväntat, med dessa grova hot som SÄPO utsätter internetleverantörerna för. Att de ska tvingas till att per automatik tillåta SÄPO att göra automatisk avlyssning/registrering av all trafik som SÄPO önskar göra. Vars laglighet verkligen kan ifrågasättas. Och att internetleverantörerna ska ljuga om att det sker ("sekretess"), för sina kunder.
Jag är inte förvånad, men ändå förskräckt att detta kan ske i ett samhälle, vars ledning säger sig hylla demokrati och insyn. Nåja, insyn mumlar de väl om numera utan att mena annat än motsatsen.

Jag undrar alltmer: vad är det som de vill dölja, våra myndigheter och vår överhet? I vart fall sker inte allt detta för vår säkerhets skull, vare sig som privatpersoner eller som nation.

Läs denna artikel i Dagens Nyheter. Signerat/ledare, av Susanna Birgersson. Jag citerar några stycken, men läs gärna allt.
"Det finns komiska inslag ­också i datalagrings­eländet. Som att Säpos ­hemliga samtal med internet­leverantören Bahnhof har spelats in. I hemlighet. Av Bahnhof."
"Dubbelt komiskt är att just Bahnhof är specialiserat på integritet. Företaget har liksom redan tänkt igenom saken, vägt brottsbekämpningsargumentet mot människors önskan om skydd mot staters och andra företags allseende ögon – och funnit att det senare väger tyngre."

Och så slutklämmen. "Underrättelsearbete är av nödvändig­het en ljusskygg verksamhet, och omgärdas av töjbara, svårtolkade och föränderliga lagar. Säpos försäkran om att uppgifter bara ska inhämtas i enlighet med lagen, väger därför lätt.

Förra veckan kom ett första utlåtande från Europadomstolens prövning av datalagringsdirektivet. Generaladvokaten erkänner direktivets syfte som legitimt men skriver att eftersom det saknas tydliga regler kring hur de sparade uppgifterna ska hanteras, strider direktivet mot Europakonventionen.

Datalagringsdirektivet är dåligt i sig. Att ålägga företag att spara uppgifter i denna väldiga omfattning å myndigheternas vägnar är orimligt. Men det är dessutom illa avgränsat. Något som illustreras av Säpos ihärdiga försök att få direkt tillgång till de lagrade upp­gifterna." 

Om att spionera eller att avslöja hur överheten spionera på oss

Visst ogillar jag att USA avlyssnar myndigheter och institutioner inom EU ... 
Men ändå, att länder spionerar på varandra (bedriver underrättelseverksamhet, som det då brukar heta), det är ju rätt trivialt,,, så har alltid gjorts. Hur fel det än kan tyckas vara. Speciellt om det sker mellan demokratiska länder som dessutom säger sig vilja samarbeta och vara vänner.... 

Värre är dock när myndigheter (inkl FRA och liknande organ inom och utom Sverige) avlyssnar medborgarna, kränker deras privatliv. Och indirekt deras yttrandefrihet. Inskränker de medborgerliga rättigheterna. 

Det som irriterar och oroar mig är att detta spionerade av myndigheter på varandra inom och utom länderna, det innebär OCKSÅ att privatpersonernas integritet kränks... per automatik. För myndigheterna handhar ju en massa uppgifter om oss som det inte är meningen att andra än just den myndigheten ska känna till. 
Fastän vi vet ju att de samkör och kränker hej vilt...
Så jag är rätt så upprörd över också USA:s (och andra länders) spionerande på även myndigheter och institutioner utanför det egna landets gränser. 

Att däremot samvetsömma personer avslöjar just hur myndigheter kränker oss, avlyssnar och registrerar allt vad vi företar oss - och hur vänskapligt sinnade nationer spionerar på varandra, det är ju bara bra att det kommer fram. Och sådant bör stödjas och avslöjarna hyllas! 

Det jag inte förstår är att en del av dessa goda avslöjare är så politiskt naiva att de, när det börjar brinna under fötterna på dem i sitt hemland, tar sin tillflykt, i vart fall temporärt, till demokratiskt tveksamma länder, som Putins Ryssland. Därmed stämplar de sig själva som suspekta individer  - och ger sådana som Putin möjlighet att helt utan anledning framstå som något slags hyllare av medborgerliga fri- och rättigheter. 

Demokratins främste värnare!

Idag publiceras i Gefle Dagblad Hans Lindblads minnesord över Ingrid Segerstedt Wiberg, med rubriken: Älskad och beundrad. I går hörde jag även ett kort men faktiskt riktigt bra inslag i radions P1 om hennes gärning också. Alla borde ha hört det!

Här följer Hans minnesord (Gefle Dagblad 25 maj 2010):

"Älskad och beundrad
Ingrid Segerstedt Wiberg, älskad och beundrad som få, har gått bort, strax innan 99-årsdagen. Hon inledde sitt flyktingarbete 1934, efter Hitlers makttillträde, och kom sedan livet ut att stå i första ledet i kampen för en human flyktingpolitik. Som flyktingkurator, författare, publicist och liberal politiker verkade hon för mänskliga rättigheter, FN och fred.

Civilkuraget verkade hon ha från fadern, Handelstidningens huvudredaktör Torgny Segerstedt, som hon skrivit en bok om. Han var antinazismens särklassigt främsta svenska namn. Hans legendariska formuleringar inspirerade också norsk och dansk frihetskamp. Han avskyddes i konservativa kretsar och telefonavlyssnades av Säpo, där det styrande packet sedan ljög ända in på 2000-talet för att dölja att man förstört alla dokument rörande övervakningen av demokratins främste värnare.

Ingrid visste att också hon övervakades och sökte förgäves få ut Säpos handlingar om henne. Först 2006 utdömde Europadomstolen skadestånd till Ingrid och fyra andra för hur de behandlats av Säpo.

Jag var kollega till Ingrid i första kammaren 1969-70. Justitieminister Herman Kling, med riksdagsplatsen till höger om min, lade fram en proposition om något års försöksverksamhet med telefonavlyssning rörande narkotikabrott. Ingrid motionerade om avslag. Kling bemötte henne i debatten med att frågor om principer och integritet var onödiga att ta upp, eftersom det bara gällde ett tidsbegränsat försök.

Minns tydligt Ingrids ord till mig: ”Hans, införs det här så kommer det att bli kvar. Jag har erfarenhet.”

Det blev naturligtvis som Ingrid förutsåg. Avlyssningen förlängdes och utvidgades, enligt regeringen bara justeringar i något som ju ändå redan var infört.

HANS LINDBLAD. "
---

Hans beskriver Ingrids far som demokratins främste värnare, men det är uppenbart att han anser att dottern Ingrid även var det, efter faderns död. Hans skriver också om "det styrande packet" i SÄPO. Och om hur rätt hon hade om faran av att godkänna demokratiinskränkningar, även om de betecknas som begränsade i tid eller ändamål.

Ingrid Segerstedt Wiberg finns inte längre. Vi är rätt många som minns och inspireras av hennes kamp för demokrati och människovärde. Måtte bara fler inse hur viktiga dessa principer är.

Inte minst borde dagens "ledande" politiker begrunda värdet av dessa.

Ett vägval: Vart går vi?

Egentligen visar många av de dagsaktuella diskussionsämnena att vi står inför ett vägval betr vårt samhälles utveckling.
Ska vi utvecklas i demokratisk riktning, med deltagande, humanitet och medkänsla, mänskliga rättigheter, rättssäkerhet, integritet och frihet. Eller dess motsats: övervakning, kontroll, avlyssning, stängda gränser, en liten härskande klick och en allmänhet utan inflytande.

Om jag ser tillbaka sådär ett tiotal år, och speciellt då de senaste 4-5 åren så har jag svårt att blunda för att de negativa tendenserna överväger. Makten koncentreras till en "elit" som inte släpper in nya och framför allt inte personer med nya idéer. Makten spelar på folks rädsla för terrorism och för det okända, spelar sverigedemokraterna i händerna. Det stiftas lagar som registrerar och övervakar oss, ofta med stora brister vad gäller rättssäkerhet, integriteten kränks. Jag kan nämna många exempel, men det räcker att nämna FRA-lagen, IPRED, utökad kamera- och annan allmän övervakning i st för inriktning på brottslighet. I makten ögon är vi alla presumtiva brottslingar.

Jag ser då två möjliga scenarios. Det ena är att den allmänna opinionen vaknar i tid, inser hur demokratin urvattnas och glider oss ur händerna och att vi röstar bort dagens makthavare, dvs inte bara regeringen utan de ledande i alla riksdagspartier och ersätter dem med nya, som återställer den ideologiska, demokratiska inriktningen, inklusive att nya partier med demokratiska rättigheter som frihet, integritet och medborgarinflytande kommer in i riksdagen.
Då blir det en normal demokratisk förnyelse.

Det andra alternativet är att opinionen vaknar för sent. Partierna styr Sverige än längre bort från demokratin, genom än mera övervakning, kontroll etc ända till den punkt då det inte längre går att med demokratiska medel återvinna demokratin. Åsikts- och yttrandefrihet har beskurits så att få vågar öppet vad de anser. Detta pågår tills dess det jäser så till den grad att friheten måste tas tillbaka. I värsta fall kan det då inte ske utan våld.

Jag hoppas verkligen att allmänna opinionen vaknar i tid.

Storebror ser Dig!

På tisdag kommer (troligen) riksdagen att ta ett lagförslag om hemlig avlyssning av telefon-, fax- och e-mailtrafik.
FRA får då rätt att ”signalspana” på all kabeltrafik till och från landet. Det innebär att även trafik, som ex-vis e-mail, inom riket kommer att kollas, eftersom de ofta går via utlandet. Så kan jag konstatera att om t ex riksdagsledamöter kollar upp min (eller andras) blogg så fastnar de i nätet, då deras datorer går via Tyskland (enl loggen över besökare på min blogg)!
Det är mig en gåta att förslaget lagts över huvud taget. Kritiken emot det är massiv och från de tyngsta instanser, från även justitiedepartementet, från Säkerhetspolisen, från Rikspolisstyrelsen med flera. Ändå ska den trumfas igenom. Detta av en regering som består av partier som av tradition säger sig stå för individens trygghet. integritet och säkerhet och som ogillar statens kontroll över medborgarna.
Det är svårt att se någon annan orsak än att det bestämmande gänget i regeringen fått noja, fått terroristskräck så till den grad att de ser terrorister i varje buske.
För mig är det obegripligt att lagstifta om begränsningar i de medborgerliga rättigheterna som helt går emot de demokratiska ideal om frihet och integritet som är vårt samhälles fundament. Att avskaffa demokratin för att ”rädda” den är så fel det kan bli. Terroristerna kan sägas ha vunnit när demokratier tillgriper odemokratiska metoder för att bekämpa dem! Låt det inte ske!
Jag vill gärna tro att tillräckligt många inom fp, m och c vågar visa ryggrad såpass att de går emot lagen. Att ett lagförslag faller innebär ingen regeringskris. Däremot ett litet bakslag för inpiskarna, vilket bara är sunt i en demokrati!
Är min tro och förhoppning naiv?