Alternativ och valfrihet - eller offentliga monopol, s-artikel avslöjande.

Så har vi i klartext än en gång fått veta hur många aktiva socialdemokrater, strax under toppen, men på ledande poster runt om i landet ser på hur deras partis politik skall vara. Nu senast kommunalrådet Peter Roslund i Piteå i en insändare i lokaltidningen PT.
Visserligen stämmer det inte alltid med den officiella partilinjen, som ibland ger motvilliga öppningar för alternativ och mångfald, men det är inte alternativ som präglar den lokala s-politiken. Det kan vara bra att veta. Redan rubriken är talande "Ska välfärden privatiseras?"  (Insändare i PT finns tyvärr inte på webben, bara debattartiklar).

Av artikeln framgår med all tydlighet att "välfärd" för Roslund och hans gelikar är detsamma som "offentlig/kommunalt i monopol bedriven omsorg och skola, under sossestyre givetvis".  Det är en uppfattning som tangerar den som vänsterpartiet har, och som till och från är än mera socialistisk än vänsterns.

Att kommuner öppnar för alternativ, det beskrivs som "tvång till privatisering". Valfrihet i st för kommunala monopol är inte att tänka på. Trots att alternativ för brukaren brukar leda till en konkurrens som ger bättre och effektivare verksamhet - och att personalen kan välja på olika arbetsgivare.

Att det förekommit en del avarter inom "privata" (aktiebolagsägda) alternativ är förvisso sant. Skandaler inom kommunal verksamhet brukar dock ej etiketteras som "kommunala skandaler",  märkligt nog.
För Roslund är "privat" detsamma som riskkapitalbolag. Han låtsas inte om att dessa bolag (oavsett vilket block som vinner valet - om det går att få till stånd en blocköverskridande uppgörelse) inte kommer få möjlighet att ta ut övervinster eller över huvud taget få verka inom dessa områden. För i Roslunds värld verkar all vinst vara något skamligt, trots att en viss vinst måste all verksamhet ha, för att betala investeringar och för att undvika konkurs.

Roslunds ideologi, som många fler sossar än han omfattar, den säger samtidigt att t ex skolor etc inte ska få gå i konkurs.
Självklart ska inte skolor behöva stängas på grund av pengabrist. Men då måste de gå med vinst - annars går de i konkurs.  Eller så måste de få mera pengar från kommunen. Vilket dock inte friskolor kan få...
Stramare regler för med skattemedel bedriven välfärdsverksamhet behövs. Kanske vore det bra med en annan bolagsform för dem än aktiebolagen. Men "släng inte ut barnet med badvattnet"!  Alternativen behövs för effektivitet och valfrihet, för både de äldre och för elever/föräldrar och personal!

Till yttermera visso behövs möjligheten till "privata alternativ" också när kommuner, som Piteå, drar in och vill sluta med verksamheter, t ex skolor.
Friskolor kan då bli räddningen, när välfärden riskeras genom kommunala neddragningar!  Det vill säga om inte röda politiker säger STOPP. Det försöker de ofta göra, och kommer de att kunna göra genom att inlägga veto, om socialdemokraterna styr både riksdag/regering och kommun efter valet.

Det är ju faktiskt så att offentligt bedrivna verksamheter inte alltid är så bra som sossar (och vänstern) vill påskina. Det var inte så länge sedan som t ex äldreomsorgen (kommunal) i Piteå fick schavottera i riksmedia. Och hur kommer det sig att sosseregerade Norrbottens läns landsting har så stor omfattning av och stora kostnader för systemet med läkarstafetter? Är det bra skötsel?

Om pensionspengar och energipriser

Den 28 juli hade PJ Kask en ledare i PT som tog upp oklarheter i vissa s k riskkapitalbolag, i vilka AP-fonderna investerar våra pensionspengar. Tydligen blundar fondstyrelserna, med tunga fackliga företrädare, för det tveksamma i hur riskkapitalbolagen skaffar och förvaltar ”sina” pengar, samtidigt som AP-fonderna gärna kritiserar för höga direktörslöner.
Att kritisera direktörslönerna är helt rätt och legitimt, men det ursäktar inte att de inte är mera noggranna betr vilka riskkapitalbolag som de satsar våra pensionspengar i. Kanske är det för stora fonder och kanske har de ”tunga” LO- och TCO-namnen inte tid och kunskaper nog för att rätt sköta sina uppdrag?
Den 1 aug kritiserar med rätta Kenneth Jonsgården i sin PT-ledare de skyhöga vinster som både statliga Vattenfall och andra energibolag gör, och han frågar vad Maud Olofsson gör för att få ner el-priserna genom ökad konkurrens.
Låt oss konstatera att den svenska konkurrenslagstiftningen är ett dåligt skämt. Det är alltför lätt att sätta konkurrensen ur spel. Bolag med monopol eller i oligopol slipper för lindrigt undan och kan fortsätta sin marknadsdominans och håva in för höga vinster. Det är bevis för att vi inte har en fungerande marknadsekonomi. Ett av de tydligaste tecknen på det är hur el-marknaden ”fungerar”.
En fri marknad förutsätter konkurrens. Och konkurrens måste stödjas av en effektiv konkurrenslagstiftning! Annars råkar vi som kunder och konsumenter illa ut.
En sak i Jonsgårdens resonemang gör dock att jag hoppar till. Han menar att skatter på energibolagens övervinster skulle sänka el-priset för kunderna. Hur i allsin dar skulle det gå till? Skatter betraktas ju som kostnader, och kostnader övervältras ju alltid på kunderna. Höjda bolagsskatter skulle alltså höja våra energikostnader, inte sänka dem.
Nej, det som behövs är en effektivare konkurrens, bl a genom bättre konkurrenslagstiftning. Kanske med specialregler för energimarknaden. Idag fungerar den ju bara för att ge orimliga löner och bonusar till el-direktörerna.