En mycket intressant och läsvärd text av Gun Svensson, bloggaren "Farmor Gun", ledde mig till följande kommentar, med koppling till både valet den 14 sept och till tiden därefter.
Oro och ängslan.
Det kan leda till olika reaktioner. Den ena, att det var bättre förr. En annan, det är illa idag, och därför bör vi antingen gå tillbaka till det gamla, eller se framåt och förbättra tillvaron.
Och så har vi ju de som förfalskar både historien och nutiden, och därigenom skapar oro. Som SD. Som tydligen också Ronnie Sandahl i Aftonbladet, som refereras till i Farmor Guns text.
Men oro och ängslan, åt olika håll, beror också på att vi lever i olika verkligheter, och har svårt att se den andres verklighet. P g a t ex sociala klyftor.
I den verklighet jag lever oroas jag av de allt djupare sociala klyftorna. De kanske inte blivit bredare, men onekligen djupare.
Varför?
En förklaring är väl att partierna i hög grad vänder sig till de breda grupperna, de som har det ganska eller mycket bra och lockar och lugnar dem med främst ekonomiska förmåner.
Jag blir oroad av denna förenklade syn på människors prioriteringar, att plånboken är det som styr. Visst vill vi alla ha en hygglig ekonomi, genom egen inkomst, genom en dräglig pension eller genom bidrag. Men därför kan vi faktiskt också vilja känna att vår integritet inte kränks, att vi har frihet och har rätt och möjlighet att fritt uttrycka oss och påverka vårt samhälle med demokratiska medel. Att få och kunna ta ansvar för andra utan att förtryckas av andra.
Därför är det skrämmande att det finns partier och politiker som vill ha makten genom att skapa oro. Som kränker vår integritet genom odemokratisk övervakning. Som blåser under främlingsfientlighet för att få väljare att stödja rasistiska och invandrarfientliga åtgärder. Som tillgriper mer eller mindre sofistikerad censur för att "skydda oss" från andra åsikter än makten själv har. Jag skräms av politiker som baserar sin makt eller maktsträvan på att underblåsa våra sämsta sidor. Egoism, konservatism, rädsla för det nya, girighet, etc.
Jag är en man i mogen ålder med brett samhällsintresse på socialliberal grund. Därtill mycket musikintresserad. Det är främst samhällsintresset som dokumenteras här, enstaka notiser av privat eller allmän karaktär kan förekomma. I likhet med Lord Acton (brittisk liberal på 1800-talet) anser jag att: ”Makt verkar korrumperande, och absolut makt korrumperar absolut. Stora män är nästan alltid dåliga män. Det finns ingen värre irrlära än att ämbetet helgar dess innehavare.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar