Tjosan. Så fick han chansen, Morgan Johansson (s), att profilera sig. Och det rejält. I partiets namn, givetvis, han är ju partiledarkandidat. En av det mera oblyga slaget. Nu ska SÄPO få handla i FRA-shoppen. Helt lagligt - i smyg lär de visst redan ha gjort det.
Den tidigare lite diffuse vänstersossen, nu kom han in i leken. Nu känner han att han är med. Gör sig till tolk för vanligt folk. För de som blir rädda av terrorhoten. För de som attraheras av sd. Nu ska sossarna springa ifrån vallöftet att utreda ett avskaffande av FRA-lagen. Nu ska det signalspanas, och det i än högre grad. Av fler, om möjligt på än fler.
Så ska en slipsten drag. Om man inte skäms för populism, för att spela på rädslan. Allt för att få plats i solen. Självfallet så förnekar han varje koppling till det aktuella fallet. Det ska en slipad politiker göra.
Nu är en del lite mera balanserade sossar olyckliga över Morgans tilltag. Både Erik Laakso och Johan Westerholm. Men räcker det, i sossarnas internt kaotiska läge?
Morgan J vill nu verka vara "den starke ledaren", den som sossarna behöver.
Jag är en man i mogen ålder med brett samhällsintresse på socialliberal grund. Därtill mycket musikintresserad. Det är främst samhällsintresset som dokumenteras här, enstaka notiser av privat eller allmän karaktär kan förekomma. I likhet med Lord Acton (brittisk liberal på 1800-talet) anser jag att: ”Makt verkar korrumperande, och absolut makt korrumperar absolut. Stora män är nästan alltid dåliga män. Det finns ingen värre irrlära än att ämbetet helgar dess innehavare.”
14 december 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar