Massor att kommentera idag, men jag väljer att slå ett slag för en liten artikel i DN idag, rubrik: "Keynes håller än idag". I hast hittar jag den inte i internetupplagan.
Kontentan är dock den att ekonomprofessorn Robert Skidelsky påpekar att ekonomilegenden J M Keynes, som ifrågasatts under några decennier, nu får nytt erkännande. Under högkonjunkturår har andra ekonomiteoretiker hyllats, men nu dominerar Keynes idéer över det renodlade marknadstänkandet.
Under 30-talet lyssnade politikerna inte på Keynes, och så gick det åt skogen också med depression och massarbetslöshet. Nu denna gång har politikerna i hög grad anammat hans idéer och satt in kraftiga stimulanser för att stötta ekonomin. Med resultatet att kollaps undvikits.
Keynes var under lång tid en förebild för socialliberala och socialdemokratiska politiker, innan de neoliberala ekonomerna för en tid tog över. Men han har också missförståtts och övertolkats så att många politiker frestats att detaljstyra efterfrågan.
För min del känns det skönt att Keynes nu erkänns igen, samtidigt som man ska vara försiktig med att övertolka honom. Hans tilltro till marknadsekonomin är sund, eftersom han samtidgt gör förbehållet att staten faktiskt måste ingripa i konjunkturreglerande syfte. För att inte marknaden ska ta död på sig själv.
Jag är en man i mogen ålder med brett samhällsintresse på socialliberal grund. Därtill mycket musikintresserad. Det är främst samhällsintresset som dokumenteras här, enstaka notiser av privat eller allmän karaktär kan förekomma. I likhet med Lord Acton (brittisk liberal på 1800-talet) anser jag att: ”Makt verkar korrumperande, och absolut makt korrumperar absolut. Stora män är nästan alltid dåliga män. Det finns ingen värre irrlära än att ämbetet helgar dess innehavare.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar