09 oktober 2008

Vad bör, ska och vad kan politiker göra?

Några bloggkommentarer föranleder dessa reflexioner.

FRA-lagen i sig självt, juridiskt-tekniskt, politiskt/ideologiskt, dess politiska handläggning (jfr Hans Lindblads artiklar på denna blogg), integritetsfrågan mm är ett tecken på att rättssäkerheten naggas i kanten alltmer.

Därför är det viktigt att lagen rivs upp, utreds i botten och görs om rätt. Detta för att få den uppmärksamhet som principen om rättssäkerhet och överensstämmelse med grundlagen innebär.
Därmed kan kanske på sikt en uppriven, utredd och ny FRA-lag stärka rättsäkerheten även på andra områden.
Som det är nu verkar medborgarnas vakenhet krävas på alltför många områden.

Det väcker frågan: VAD GÖR RIKSDAGENS LEDAMÖTER? Vad kan de göra, vad ska de göra?

Varför fungerar de inte som integritetsombudsmän - allihopa?

Är det så att de dränks i oväsentliga pappersmängder, så att de inte hinner med eller orkar upptäcka de viktiga principiella frågorna? '

Eller saknar de i alltför hög grad de egenskaper som Adolf Hedin och Svensson i Ljungskile hade?

Saker som framkommit under denna debatt väcker även frågan om hur lagar stiftas.
Så saknas t ex i vänsterns motion om att riva upp FRA-lagspaketet en väsentlig laghänvisning.
Och de 15 punkterna, liksom andra tillägg är så bemängda med oklarheter att man baxnar.
Då ropas på att experter ska kallas in för.

Men - lagar SKA stiftas av politiker. Dock - de ska ha experter inom olika områden till sin hjälp. Inte för att dessa experter, som lätt råkar bli byråkrater, ska bestämma.
Utan för att de ska formulera lagarna så att lagarna blir som politikerna VILL, men som de inte själva kan utforma dem.
De, politikerna, har ju diverse hjälpredor idag - både av administrativt och politrukliknande slag, och jurister och tekniker. Dock verkar det inte räcka. Varför inte?

En kul - och måhända tankvärd - innovation har väckts på internet i olika bloggar; att kanske skulle lagförslag först läggas ut på internet - för att kunna kollas på sina konsekvenser. Som ett slags informell remissrunda!

Bland internets bloggare finns ett oändligt antal experter, som kan nagelfara lagförslag. Dessutom helt ideellt!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Är inte grundproblemet att lagstiftningen blivit allt mindre av principlagstiftning och allt mer av detaljlagstiftning? Tacka sjutton för att riksdagsmännen inte själva begriper vad de ska stifta för lagar.

Om det inlindande politikerföraktet ursäktas så är min genrella erfarenhet att väldigt invecklade lösningar är ett säkert tecken på att det varit obegåvade medelmåttor i farten. Begåvningar klarar av att se genom dimorna och hitta på enkla raka lösningar.

Johan Westerholm sa...

Lars Erick

Nu kommenterar iaf jag din text.

I min värld, och du vet ju min bakgrund, så är det demokratin som ytterst sitter i förarsätet i motsatts till byråkratin. Detta förhållningssätt ställer krav på de som ikläder sig rollen som parlamentariker eller förtroendevald oavsett ämbete.

Det ställer även krav på att den enskilde har en ideologisk kompass, en tydlig varudeklaration och disciplin nog att varje dag leverera till sina väljare.

Som VD hade jag varje dag jag gick till jobbet bara en tanke i huvudet; "Idag ska jag leverera till aktieägarna. Så länge jag gör detta så kommer jag åtnjuta fortsatt förtroende".

Det är den inställningen jag kämpar för i det parti jag till slut valde för mitt engagemang. En ideologisk och personlig inställning till att leverera det som de som valt mig förväntar sig av mig. Detta baseras naturligtvis att jag klart och tydligt förklarar var just jag står och vem jag är. Är det ingen som väljer mig för den jag är är problemet löst. Väljer man mig kommer varje dag präglas av att just leverera det jag kommunicerat att jag är.

Det är i min värld etik i politiken. Och tankar en torsdag sent om aftonen

Johan