Provvalsfusk inom både moderaterna och inom piratpartiet, om än av olika art. Och nu känner sig aktiva medlemsvärvare inom m förföljda... Piratpartiet slår ifrån sig om att kollen av röstandet skulle vara integritetskränkande. Jag är inte övertygad av försvaret. Och jag tror nog att något slags "fusk" förekommer inom de flesta partier. En del partier, sossar och vänster, de vågar ju inte ens ha provval. Deras skadeglada kommentarer över t ex problemen inom m faller därmed platt till marken, enl mitt sätt att se.
Visst är det dock problem. Att som de röda inte ha provval och bara nominera, vilket ger partinomenklaturan finfina möjligheter att styra, det ger inget väljarinflytande. De är ju inte heller glada i personval...
För de partier som har provval är de krympande medlemstalen i kombination med ytterst lågt deltagande i provvalen de stora problemet. Provvalen blir inte representativa ens för medlemmarna. Samtidigt som medlemmarna inte är representativa för väljarna.
Att låta nomineringsmöten bestämma helt, det är inte heller bra. De kan ju innebära ett par-tre personers närvaro eller oväntade närvaro styr ett resultat.
Det rimliga syns i stället vara att låta väljarna styra, att personrösterna helt styra, inte partiernas rangordning. Något slags, varlig, sortering av hugade kandidater måste kanske ske. Dock endast "varligt" och för att eliminera uppenbara tokstollar. Eller folk som kanske är medlemmar även i något annat parti. Visst finns risker även med detta system, men nog vore det ett steg i rätt riktning - för väljarnas rätt att välja sina representanter.
Jag är en man i mogen ålder med brett samhällsintresse på socialliberal grund. Därtill mycket musikintresserad. Det är främst samhällsintresset som dokumenteras här, enstaka notiser av privat eller allmän karaktär kan förekomma. I likhet med Lord Acton (brittisk liberal på 1800-talet) anser jag att: ”Makt verkar korrumperande, och absolut makt korrumperar absolut. Stora män är nästan alltid dåliga män. Det finns ingen värre irrlära än att ämbetet helgar dess innehavare.”
Visar inlägg med etikett provval. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett provval. Visa alla inlägg
16 februari 2010
18 januari 2010
Preliminära pirater
Resultatet av piratpartiets provval har publicerats. Med reservation för att smärre (?) ändringar kan ske.
Min spontana reaktion.
En lustifikation är att pp på amerikanskt vis kallar provvalet för primärväl...
Listorna innehåller förfärligt många namn som jag inte känner till. Detta trots ivrigt bloggande och koll av andras bloggar, inte minst i frågor som har beröring med pp:s frågor.
Det blir därför ett tufft jobb för pp och flera högt placerade kandidater att göra sig kända utanför partiets inre krets.
Samtidigt så saknar jag flera kandidater, och ser en del kandidater väldigt lågt placerade utifrån min uppfattning, men också att givetvis finns flera utomordentliga kandidater. Detta även på den lista som skulle vara aktuell för mig, dvs "norr".
Jag kan dock tänka mig en del "lustiga" kommentarer inte bara här uppe över att miljöpartiets förra språkrör, Anders Nordin, som också satt en period i Piteå kommunfullmäktige, står på fjärde plats på "Lista Norr" som fattar Norrbottens och Västerbottens län.
En taktisk-politisk tanke, som jag får, är hur jag ska göra (om jag nu ska rösta på pp) för att garantera bästa möjliga personval ur min synpunkt, eftersom det är högst troligt att den jag i första hand vill kryssa kommer in redan via valet i Stockholm. Dvs jag måste då grunna ut vilket andra-, tredje- eller fjärdeval jag vill göra. Alltså om jag "riskerar" att en-två-tre förstaval ändå kommer in.
Om nu pp klarar 4%-spärren.
Min spontana reaktion.
En lustifikation är att pp på amerikanskt vis kallar provvalet för primärväl...
Listorna innehåller förfärligt många namn som jag inte känner till. Detta trots ivrigt bloggande och koll av andras bloggar, inte minst i frågor som har beröring med pp:s frågor.
Det blir därför ett tufft jobb för pp och flera högt placerade kandidater att göra sig kända utanför partiets inre krets.
Samtidigt så saknar jag flera kandidater, och ser en del kandidater väldigt lågt placerade utifrån min uppfattning, men också att givetvis finns flera utomordentliga kandidater. Detta även på den lista som skulle vara aktuell för mig, dvs "norr".
Jag kan dock tänka mig en del "lustiga" kommentarer inte bara här uppe över att miljöpartiets förra språkrör, Anders Nordin, som också satt en period i Piteå kommunfullmäktige, står på fjärde plats på "Lista Norr" som fattar Norrbottens och Västerbottens län.
En taktisk-politisk tanke, som jag får, är hur jag ska göra (om jag nu ska rösta på pp) för att garantera bästa möjliga personval ur min synpunkt, eftersom det är högst troligt att den jag i första hand vill kryssa kommer in redan via valet i Stockholm. Dvs jag måste då grunna ut vilket andra-, tredje- eller fjärdeval jag vill göra. Alltså om jag "riskerar" att en-två-tre förstaval ändå kommer in.
Om nu pp klarar 4%-spärren.
07 september 2009
Hur få representativa representanter i riksdagen?
Annika Beijbom har tagit upp frågan om hur nomineringsprocessen "fungerar" i riksdagspartierna. Ett mycket väsentlig och intressant fråga. Hon gjorde det genom en artikel på politikerbloggen, med rubriken Gammelpartierna är rigida. Det var en bra genomgång av flera av de problem som finns inom de partier som har provval. Alla har ju inte ens det, i vart fall inte genomgående. Hennes artikel följdes idag av ett inlägg av två miljöpartister, som prisade den egna ordningen... Båda artiklarna har föranlett ett antal kommentarer.
I följande resonemang inkluderar jag inte Piratpartiet, dels sitter det inte i riksdagen (än) och dels är det så nytt att det är svårt att veta hur deras nomineringsprocesser kommer att bli i fortsättningen. Av det lilla jag vet om detta hos pp verkar det dock hittills vara en tämligen omfattande demokratisk nominering. (Annika ser dock intressanta inslag i pp´s sätt att hantera nomineringarna.)
Annika pekar bl a på att partiernas medlemstal är låga och att medlemmarna inte alltid ens uppfattar vare sig att det är nomineringsdags eller dags för provvalet. Det leder givetvis till att det är mycket få medlemmar engagerade i nomineringar och provval.
Alltså, få medlemmar i redan små partier. Hur representativt är det valresultat som då kommer fram?
Idag är datorer och internet snart sagt var mans egendom. Dock ej inom partiernas medlemskadrar. Det lär finnas föreningar där inte ens en tredjedel av medlemmarna har e-mailadress! Hur effektivt få in dessa, förmodligen äldre medlemmar utan e-post, i en provvalsprocess? Hur sker den politiska debatten och skolningen utifrån dessa förutsättningar? Det är ju inte många som fysiskt besöker de månatliga (i bästa fall) kafferepen som ska forma politiken.
Man får förutsätta att den debatt som eventuellt förekommer inom partierna sker dels i en liten nomenklatura på hög nivå, dels bland en liten minoritet av datorkunniga medlemmar. De flesta medlemmar tillhör ingendera gruppen!
Nu kanske partierna menar att det faktum att provvalen oftast inte är beslutande, utan bara rådgivande, gör att skevheter som uppstår genom dåligt valdeltagande och slumpmässigt utfall korrigeras i den slutliga nomineringen. Den som sker inom nomineringskommittéer (hårt styrda uppifrån och av "regler" säger att en lista ska ha ett visst antal kvinnor och visa en spridning mellan åldrar och bostadsort t ex) och föreläggs ett, oftast dåligt besökt, beslutande nomineringsmöte.
Men vad säger att en nomineringskommitte förmår att göra en prioritering som är den som vare sig medlemmar eller väljare egentligen vill ha?
Ytterligare en sak. Hur representativ är en nomineringsprocess som startar sådär ett år före valet? Det hinner hända mycket under ett år. Folk flyttar, får andra prioriteringar, folk avlider.
Samtidigt sker samhällsdebatten allt snabbare, inte minst genom internet och bloggar.
Nog krävs det nytänkande på många håll och alternativ till dagens ordning för att vi ska se nomineringsprocessen som mera demokratisk än den varit under senare tid.
I följande resonemang inkluderar jag inte Piratpartiet, dels sitter det inte i riksdagen (än) och dels är det så nytt att det är svårt att veta hur deras nomineringsprocesser kommer att bli i fortsättningen. Av det lilla jag vet om detta hos pp verkar det dock hittills vara en tämligen omfattande demokratisk nominering. (Annika ser dock intressanta inslag i pp´s sätt att hantera nomineringarna.)
Annika pekar bl a på att partiernas medlemstal är låga och att medlemmarna inte alltid ens uppfattar vare sig att det är nomineringsdags eller dags för provvalet. Det leder givetvis till att det är mycket få medlemmar engagerade i nomineringar och provval.
Alltså, få medlemmar i redan små partier. Hur representativt är det valresultat som då kommer fram?
Idag är datorer och internet snart sagt var mans egendom. Dock ej inom partiernas medlemskadrar. Det lär finnas föreningar där inte ens en tredjedel av medlemmarna har e-mailadress! Hur effektivt få in dessa, förmodligen äldre medlemmar utan e-post, i en provvalsprocess? Hur sker den politiska debatten och skolningen utifrån dessa förutsättningar? Det är ju inte många som fysiskt besöker de månatliga (i bästa fall) kafferepen som ska forma politiken.
Man får förutsätta att den debatt som eventuellt förekommer inom partierna sker dels i en liten nomenklatura på hög nivå, dels bland en liten minoritet av datorkunniga medlemmar. De flesta medlemmar tillhör ingendera gruppen!
Nu kanske partierna menar att det faktum att provvalen oftast inte är beslutande, utan bara rådgivande, gör att skevheter som uppstår genom dåligt valdeltagande och slumpmässigt utfall korrigeras i den slutliga nomineringen. Den som sker inom nomineringskommittéer (hårt styrda uppifrån och av "regler" säger att en lista ska ha ett visst antal kvinnor och visa en spridning mellan åldrar och bostadsort t ex) och föreläggs ett, oftast dåligt besökt, beslutande nomineringsmöte.
Men vad säger att en nomineringskommitte förmår att göra en prioritering som är den som vare sig medlemmar eller väljare egentligen vill ha?
Ytterligare en sak. Hur representativ är en nomineringsprocess som startar sådär ett år före valet? Det hinner hända mycket under ett år. Folk flyttar, får andra prioriteringar, folk avlider.
Samtidigt sker samhällsdebatten allt snabbare, inte minst genom internet och bloggar.
Nog krävs det nytänkande på många håll och alternativ till dagens ordning för att vi ska se nomineringsprocessen som mera demokratisk än den varit under senare tid.
28 augusti 2009
Med FRA-lagen ger gammelpartierna (pp) en chans till riksdagsmandat, kanske.
En av FRA-lagens främsta och skickligaste motståndare är Mikael Nilsson. Nu deklarerar han i en artikel i Newsmill att han kandiderar i piratpartiets provval betr vilka som ska ställa upp för (pp) vid valet i sept nästa år. Nomineringarna är ju på gång inom partierna nu. Om några månader vet vi i princip hur de flesta partiers listor ser ut.
Det är en bra och genomtänkt artikel som Mikael N skrivit. Den ger både en klart disponerad genomgång av vad FRA-lagen och dess hantering innebär, dels ger den hans motivering till riksdagskandidaturen. Läs den!
Artikeln har fått en mängd kommentarer. Det är märkligt med en handfull FRA-kramares inlägg, att de är av så bedrövligt låg nivå. Och anonyma. Jag trodde först att en av dem ("Lunchdröm") var något slags försök till ironi eller satir, men det visade sig snabbt bara vara förvirrat.
Alternativet till FRA-lagen efterlyses?
Se då detta t ex: http://klamberg.blogspot.com/2008/08/birgitta-ohlsson-och-camilla-lindberg.html
Betr kandidatur till riksdagen för (pp). Mikael Nilsson är ett bra namn. Men som mera sansade bedömare framhållit beror (pp)s eventuella framgång i riksdagsvalet dels på hur man lyckas upplysa en bredare allmänhet om faran med FRA-lagen, dels på hur man lyckas bredda sin politik så att den, utifrån ett integritetsperspektiv, omfattar många fler frågor.
Det brådskar. Klarar piratpartiet detta?
Rent teoretiskt kan denna höst innebära att något positivt händer betr FRA-lagen. Men det ser inte bra ut. Sossarnas motstånd verkar mycket ljumt och osäkert och mest motiverat av valtaktiska skäl. Det är möjligt att resultatet bara blir att någon eller några av FRA-lagens motståndare (Camilla Lindberg, Birgitta Ohlsson, Agneta Berliner?) känner sig tvungna att markera sitt avståndstagande, men att lagen består om än med lite kosmetika påsmetad.
Det vore tragiskt! Men det skulle onekligen öka piratpartiets chanser, om det förmår ta dem.
Det är en bra och genomtänkt artikel som Mikael N skrivit. Den ger både en klart disponerad genomgång av vad FRA-lagen och dess hantering innebär, dels ger den hans motivering till riksdagskandidaturen. Läs den!
Artikeln har fått en mängd kommentarer. Det är märkligt med en handfull FRA-kramares inlägg, att de är av så bedrövligt låg nivå. Och anonyma. Jag trodde först att en av dem ("Lunchdröm") var något slags försök till ironi eller satir, men det visade sig snabbt bara vara förvirrat.
Alternativet till FRA-lagen efterlyses?
Se då detta t ex: http://klamberg.blogspot.com/2008/08/birgitta-ohlsson-och-camilla-lindberg.html
Betr kandidatur till riksdagen för (pp). Mikael Nilsson är ett bra namn. Men som mera sansade bedömare framhållit beror (pp)s eventuella framgång i riksdagsvalet dels på hur man lyckas upplysa en bredare allmänhet om faran med FRA-lagen, dels på hur man lyckas bredda sin politik så att den, utifrån ett integritetsperspektiv, omfattar många fler frågor.
Det brådskar. Klarar piratpartiet detta?
Rent teoretiskt kan denna höst innebära att något positivt händer betr FRA-lagen. Men det ser inte bra ut. Sossarnas motstånd verkar mycket ljumt och osäkert och mest motiverat av valtaktiska skäl. Det är möjligt att resultatet bara blir att någon eller några av FRA-lagens motståndare (Camilla Lindberg, Birgitta Ohlsson, Agneta Berliner?) känner sig tvungna att markera sitt avståndstagande, men att lagen består om än med lite kosmetika påsmetad.
Det vore tragiskt! Men det skulle onekligen öka piratpartiets chanser, om det förmår ta dem.
08 mars 2009
Fascister, svek, nomineringar och konstig dator. Plus svenskt yrkesförbud
En sak lär vi oss av bråken och demonstrationerna kring Davis Cup-matcherna i Malmö. Fredliga och demokratiska demonstranter ska inte beblanda sig med extremister. Fascister till höger (ofta arbetslösa, lågutbildade killar) och till vänster (ofta "välartade", välutbildade och från burgna miljöer) har en sak gemensam: föraktet för demokrati och förkärleken till våld som politisk metod.
Anders Widen har en intressant text
http://djingis.blogspot.com/2009/03/lite-hjalp-till-moderaterna.html
som resonerar om nomineringar och svek.
Det finns mycket att säga om dessa saker, men för dagen nöjer jag mig med att här i stort sett citera den kommentar jag skrev hos Anders.
1) I folkpartiet var det unga/nyblivna riksdagsledamöter som vågade säga ifrån betr FRA. Inom centern och moderaterna orkade inte de unga göra det. Varför denna skillnad? Jfr gärna Hans Lindblads funderingar här kring detta i höstas.
2) Många av de aktiva inom de partier som förvisso blivit allt glesare befolkade, de ser varje avvikelse från den aktuella partilinjen som ett svek.
Även om svikaren kanske är den ende som håller fast vid ideologi och program, medan partiledning är de som egentligen svikit.
3) Inom s går det väl till som Anders beskrivit. Men inom de flesta andra partier har det i stället varit vanligare med provval. I princip borde det senare vara mera demokratiskt. Men mot bakgrund av att (alla) partier fått allt färre medlemmar och att deltagandet i provvalen är lågt, så är jag idag mera tveksam.
Hur än nomineringarna går till så har ju de ledande i partierna utomordentliga påverkansmöjligheter, eftersom det är deras vilja och åsikter som når alla medlemmar. Ledningen tar sig ett tolkningsföreträde. De som tycker annorlunda kämpar i underläge.
För övrigt uppför sig min dator underligt sedan en tid. Några tecken på det är svårigheter att öht få igång internet och operativsystemet, omöjligt att defragga hårddisken, och det går inte att återställa systmeninställningarna till en tidigare mera problemfri tid.
Jag har dessutom svårigheter att pinga mina blogginlägg. Det verkar inte funka alls, vilket märks på sjunkande antal besök. De som har mig i sin bloggroll ser dock när jag lagt in en ny text.
TILLÄGG. En sak som upprör mig idag är också att det förekommer yrkesförbud på svensk arbetsmarknad. Jag vill gärna rekommendera Leo Erlandssons text om detta, länk: http://blog.erlandsson.info/2009/03/08/han-sparkades-fran-edb-for-sina-politiska-asikter/
I detta fall var det till och med, vad jag förstår, en sak som hänt på fritiden och utan minsta extremistiska inslag. Tvärtom. Det är skandal att den som vill arbeta för demokratiska ideal skall riskera jobbet pga detta. Vilken riksdagsledamot tar upp detta i riksdagen för att rätta till den laglucka som kan finnas???
Anders Widen har en intressant text
http://djingis.blogspot.com/2009/03/lite-hjalp-till-moderaterna.html
som resonerar om nomineringar och svek.
Det finns mycket att säga om dessa saker, men för dagen nöjer jag mig med att här i stort sett citera den kommentar jag skrev hos Anders.
1) I folkpartiet var det unga/nyblivna riksdagsledamöter som vågade säga ifrån betr FRA. Inom centern och moderaterna orkade inte de unga göra det. Varför denna skillnad? Jfr gärna Hans Lindblads funderingar här kring detta i höstas.
2) Många av de aktiva inom de partier som förvisso blivit allt glesare befolkade, de ser varje avvikelse från den aktuella partilinjen som ett svek.
Även om svikaren kanske är den ende som håller fast vid ideologi och program, medan partiledning är de som egentligen svikit.
3) Inom s går det väl till som Anders beskrivit. Men inom de flesta andra partier har det i stället varit vanligare med provval. I princip borde det senare vara mera demokratiskt. Men mot bakgrund av att (alla) partier fått allt färre medlemmar och att deltagandet i provvalen är lågt, så är jag idag mera tveksam.
Hur än nomineringarna går till så har ju de ledande i partierna utomordentliga påverkansmöjligheter, eftersom det är deras vilja och åsikter som når alla medlemmar. Ledningen tar sig ett tolkningsföreträde. De som tycker annorlunda kämpar i underläge.
För övrigt uppför sig min dator underligt sedan en tid. Några tecken på det är svårigheter att öht få igång internet och operativsystemet, omöjligt att defragga hårddisken, och det går inte att återställa systmeninställningarna till en tidigare mera problemfri tid.
Jag har dessutom svårigheter att pinga mina blogginlägg. Det verkar inte funka alls, vilket märks på sjunkande antal besök. De som har mig i sin bloggroll ser dock när jag lagt in en ny text.
TILLÄGG. En sak som upprör mig idag är också att det förekommer yrkesförbud på svensk arbetsmarknad. Jag vill gärna rekommendera Leo Erlandssons text om detta, länk: http://blog.erlandsson.info/2009/03/08/han-sparkades-fran-edb-for-sina-politiska-asikter/
I detta fall var det till och med, vad jag förstår, en sak som hänt på fritiden och utan minsta extremistiska inslag. Tvärtom. Det är skandal att den som vill arbeta för demokratiska ideal skall riskera jobbet pga detta. Vilken riksdagsledamot tar upp detta i riksdagen för att rätta till den laglucka som kan finnas???
16 juli 2008
Personval och partipiska
I FRA-debattens kölvatten kan man grubbla över detta med personval. Jag förespråkar personval, inte minst då alla partier f n verkar mer eller mindre principlösa. Ideologierna har urvattnats till oigenkännlighet, maktsträvan går före idéer. Med ett starkare inslag av personval skulle kandidater med en klar ideologi ha större chans att bli valda.
Problemet är att det är de principlösa partierna som står för nomineringarna, och de premierar självfallet de som böjer rygg för partiledningen. Speciellt som de provval som förekommer (i vissa partier) bara engagerar ett fåtal av medlemmarna i de krympande partierna.
Extra viktigt med personval är det när partiledningarna alltmer använder partipiskan, inte bara hos sossarna. Personvalda politiker skulle kunna vara mera självständiga gentemot inpiskare. I vart fall är det vad man kan hoppas.
Idag är personvalsinslaget alltför svagt. Det krävs för hög andel personröster för att bli vald. Vilket gynnar de som satts upp enligt partiets rangordning.
Jag vet inte hur det ska lösas, men ett förslag är att väljaren måste kryssa en kandidat, alternativt rangordna t ex tre kandidater.
Dessutom måste partiorganisationerna (med sina valbudgetar) bli mera neutrala, att inte i förhand prioritera vem de skall ge sina resurser.
Dagens system är snudd på meningslöst, men det kan och bör förbättras för att stärka den enskilde kandidaten. Det skulle ge mera spänning åt valrörelser och val. Främja och bredda demokratin. Troligen även stimulera till mera ideologiska ställningstaganden.
Samt försvåra regeringsbildningar, men vem har sagt att det ska vara lätt att regera eller att bilda regering?
Att regera är inte bara att ta makten utan att tala om vad man vill göra med makten. Vilken ideologi man står för. Och sedan visa det i praktisk handling.
Problemet är att det är de principlösa partierna som står för nomineringarna, och de premierar självfallet de som böjer rygg för partiledningen. Speciellt som de provval som förekommer (i vissa partier) bara engagerar ett fåtal av medlemmarna i de krympande partierna.
Extra viktigt med personval är det när partiledningarna alltmer använder partipiskan, inte bara hos sossarna. Personvalda politiker skulle kunna vara mera självständiga gentemot inpiskare. I vart fall är det vad man kan hoppas.
Idag är personvalsinslaget alltför svagt. Det krävs för hög andel personröster för att bli vald. Vilket gynnar de som satts upp enligt partiets rangordning.
Jag vet inte hur det ska lösas, men ett förslag är att väljaren måste kryssa en kandidat, alternativt rangordna t ex tre kandidater.
Dessutom måste partiorganisationerna (med sina valbudgetar) bli mera neutrala, att inte i förhand prioritera vem de skall ge sina resurser.
Dagens system är snudd på meningslöst, men det kan och bör förbättras för att stärka den enskilde kandidaten. Det skulle ge mera spänning åt valrörelser och val. Främja och bredda demokratin. Troligen även stimulera till mera ideologiska ställningstaganden.
Samt försvåra regeringsbildningar, men vem har sagt att det ska vara lätt att regera eller att bilda regering?
Att regera är inte bara att ta makten utan att tala om vad man vill göra med makten. Vilken ideologi man står för. Och sedan visa det i praktisk handling.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)