SLP om sossarnas i Piteå valbudget för att gå hand i hand med landsbygden

Det är så att man vill utropa "Stoppa pressarna" när man läser lokaltidningen PTs presentation av det regerande partiet, socialdemokraternas, utspel i PT den 4 sept.

Det är en presentation,  mycket skissartad,  av vad S tänker lägga för budget efter valet, en valbudget, lätt maskerad till valmanifest. Min snabba kommentar blir denna.

Panik verkar ha utbrutit hos sossepartiet i Piteå. Efter att ha styrt kommunen längre än någon nu levande minns, gick de tillbaka kraftigt i senaste valet på grund av skolnedläggningarna och allmän nonchalans av landsbygden, där faktiskt runt hälften av kommunens invånare bor. 

Centralisering ligger i sosseideologin (liksom i vänsterns), hur de än försöker maskera det. Det är denna s-politik som har lett till problemen.

Nu befarar de fortsatt tapp av röster, och försöker mota det genom att i PT presentera en del förslag, som de säger sig vilja ha med i den budget som ska behandlas senare i höst.

Av artikeln att döma (något annat har inte S presenterat oss) är mycket oklart, och i vissa fall att de ”vill lyfta förslag” som tidigare lagts av oppositionen, men som S & Co avslagit...

De ”funderar” på servicepunkter... De vill ”se över” stadsdelscentra, tydligen främst betr moduler/lokaler, de antyder extrapengar till enskilda vägar. Det beskriver PT som att sossarna vill satsa på byarna. Häpp!

S säger att de vill börja ”leverera” direkt. Det betyder när budgeten för 2019 är tagen, strax före nyår. Det lilla som konkret framgår av artikeln är framför allt sådant som rör mer centrala frågor, samt att det förutsätter S-seger i riksdagsvalet, trots att, i vart fall det de antyder betr landsbygden, kommer från oppositionsförslag i kommunen – som de avslagit.
Varför dags att "leverera" först nu (dvs efter nyår), när de suttit så länge vid makten?
Betr skolnedläggningarna så sägs inget, och inget löfte betr kommande eventuella nya nedläggningar. Kanske för att de vet att ingen vågar tro på S-löften där. 

Sen undrar vi vad S ser för konsekvenser för landsbygdens del av investeringarna på Haraholmen och på universitetsområdet. I sig nog vettiga, men inser S att det behövs fler bostäder och skolor i byarna som en konsekvens av detta?

Betr nya gång- och cykelvägar räcker inte det småfjuttiga de beslutat om, det krävs stora satsningar framför allt på landsbygden. Betr enskilda vägar kan, förutom höjda bidrag, det ibland vara vettigare att kommunen tar över ansvaret.

"Undersöka ny modell", en fundring, för taxor och avgifter, konkret vilka och hur? Finns någon tanke på att nätavgifterna för el ska göras förbrukningsrelaterade? 

Vad som sägs i övrigt, enl PTs referat, så är det knappast nya tag eller specifikt för socialdemokraterna...

Min slutsat blir: Stoppa centraliseringspartierna, dvs sossarna och vänstern, detta för att rädda landsbygden!

För Rättvisa åt landsbygden! Rösta på Skol och landsbygdspartiet, det är Piteås lokala parti! Det aktiva partiet!

Har du redan förhandsröstat? Då kan du ändra Dig. Valsedlar ska finnas i vallokalerna. Då kan Du ändra Dig - det är Din röst i Vallokalen på söndag som gäller! 

Lars-Erick Forsgren, SLP

S-politiken i Piteå innebär diskriminering av landsbygdens folk

Jag stöder, som möjligen bekant, Skol och landsbygdspartiet i Piteå i höstens kommunalval.
Har just tillställd PT en insändare enligt nedan. (Med någon språklig justering, som jag inte sparat.)

" (S)-politiken för landsbygden innebär centralisering och orättvisa villkor

(Replik till s-insändaren om landsbygdspolitik, PT 7 juli)

Det var många vackra ord i Lundqvist-Pettersson-Edlunds s-insändare om ”Stad och land – hand i hand”. Hela kommunen ska utvecklas, långsiktighet, lika värde, möjlighet att påverka, ett Piteå där välfärd och trygghet står i centrum.

     Det som gör det så svårt att tro på s-löftena och orden, det är ju erfarenheterna av hur (s) styrt och verkat under decennier av egen maktfullkomlighet. Man frestas att tolka det som att (s) menar att välfärd och trygghet, det gäller just centrum, inte den landsbygd som omfattar 40-50% (beroende på hur man definierar landsbygd resp centrum) av kommunens invånare.      Betecknande är att s-insändaren inte med ett ord berör skolan, den som är så viktig för landsbygdens överlevnad. Inte så konstigt eftersom (s) där grundligt svikit sina löften och några byamöten, lagt ner flera byaskolor. Svek, och i strid med påståendet om en politik att utveckla hela kommunen.

     Fler exempel, som visar att landsbygden inte ska gå ”hand i hand” med staden, utan komma långt, långt efter med (s)-styre. Bostadsbyggandet, där säger (s)-styret att 10% ska byggas utanför centrum, annars får byggbolagen skämmas (!). Varför bara 10%? Landsbygden borde ju få 40-50% om det ska vara någon rättvisa i möjligheterna att bo. Kommunen får släppa till mark. Det finns ju människor som inte vill bo vid busstorget i stan...

     Allt mer av både samhällsservice och handel koncentreras till stan. Nära till för stadsborna, som dessutom åker buss gratis inom stan för att ha det enkelt och billigt att använda servicen. Men de som bor utanför stan har inte bara längre till servicen utan måste också åka bil eller ta en buss till stan, som kostar, om det ens finns turer. Självklart är det en rättvisefråga att även landsbygdens folk ska kunna ta sig till stans service, utan att det ska behöva kosta mera än för stadsborna!
     Dessutom vill (s)-styret slå ihop de olika småbidrag som byarna kan få söka (t ex till bygdegårdar) till ett. Jovisst, det blir ju enklare att centralstyra på det sättet, enligt känt sosse-vänstermaner.
     Av (s)-programmet verkar det, betr arbete, är det kommunala tjänster som gäller. Vi menar nog att det är minst lika viktigt att underlätta för företagande och att bo i byarna, är tillgång till skola och bostäder utanför centrum viktiga faktorer. Liksom vägfrågorna.

Lars-Erick Forsgren, Skol och landsbygdspartiet (SLP)
---- 
Det finns givetvis mycket mera att framhålla, både betr SLP:s politik och betr (s)-styrets (som inkluderar också vänsterpartiet och miljöpartiet i kommunen.  Men det får komma när det kommer, och är motiverat. 

--- Insändaren publicerad i PT den 13 juli. Dock utan bild på mig. I stället bild av den s-insändare jag bemöter, inklusive bild på ett sossekommunalråd....

Maktens arrogans - eller vad? Om skolors kvalitet och betydelse.

När är en skola bra, och när ska den läggas ner? Principfrågor inte bara för pitebor, även om avstampen är där.  

Piteå halkade ner ett snäpp i rankingen av skolkommunerna. Den som lärarförbundet gör. Och det utan att skolnedläggningarna är med i mätningen.  Undrar stillsamt vad som sker när det genomförts - om nu väljarna godkänner dem. 

Rankningen av de bästa skolkommunerna baseras främst på kriterierna andel utbildade lärare och lärartäthet i för- och grundskola samt elevernas resultat, resurser till skolan och lärarlöner. Däremot är inte politiska beslut med, dvs nedläggningsplanerna finns inte med. Det är i första hand frågor som rör lärarna och deras förhållanden. 

Kritiken från oppositionen är inte nådig. Och lärarförbundet påpekar att lärarlönerna etc halkat efter i Piteå. Och man kan konstatera att Piteå inte är bäst eller ens ganska bra i många "delgrenar",  trots summeringen. Och som sagt, att socialdemokraterna med sjuttio år vid makten, avser att lägga ner flera mindre skolor i byarna kommer väl att synas så småningom. Om lärarförbundet vågar lägga in sådana känsliga politiska beslut i mätningen... 

Jag frågar mig, hur kan man (= sossarna) lägga ner de aktuella skolorna? Urbaniseringen verkar ju ha avstannat. Folk vill bo kvar i, eller flytta till mindre orter. Den ekonomiska motiveringen verkar ju inte vara hållbar.  De "pedagogiska skäl" som anförs är rena påhitten. Det är inte sämre kvalitet i mindre skolor än i stora. Tvärtom, och dessutom trivs eleverna bättre i små skolor, och det är mindre mobbning och är lättare att ta itu med mobbning. 
Jag menar att de flesta nedläggningar som skedde intill säg 90-talet nog kunde vara motiverade, men inte nu längre. Vill man ha en god skolmiljö, kvalitet samtidigt som ge förutsättningar för en bygds överlevnad så bör byaskolorna vara kvar. Helt säkert i de aktuella fallen, och troligen i många andra fall runtom i landet också. 

Härom dagen luftade ett par tidigare s-kommunalråd oro inför hur dagens s-ledning i Piteå hanterar skolnedläggningarna, de befarar ett rösttapp för sossarna. 

Skolskjutsar kostar pengar, varför då lägga ner och skjutsa barn emot föräldrarnas vilja? Kvalitet i undervisningen når man bl a genom att ge lärarna bättre löner, där måste Piteå bättra sig. Likaså färre elever per lärare sägs ge bättre kvalitet, det är ju enklare då i mindre skolor. Varför skjutsa dem till större enheter, som dessutom kräver vissa investeringar för att kunna ta emot eleverna från de mindre orterna? 
Vi vet ju också att föräldrarna kommer att vilja att friskolor startas i byarna och kommunen drar undan fötterna för "sina" skolor.  Är det det som s-ledningen vill?

Nej, säg nej till skolnedläggningarna genom att inte rösta på sossarna. Rösta på ett oppositionsparti som klart och tydligt kräver skolornas bevarande.   NS och framför allt V verkar ha varit för vaga och kanske fogar in sig under s-styret. Mig förefaller det därför mest effektivt att då rösta på det nybildade Skolpartiet i Piteå.  Så undviker vi att maktens arrogans segrar än en gång i Piteå.

Det anser jag, som fd skolpolitiker i Piteå och med lång annan skolerfarenhet i skilda positioner på olika håll. 

Byaskolorna viktiga för fortsatt tillväxt - apropå skolutredning i Piteå

"Piteå kommun vill att antalet Pitebor ska öka från dagens cirka 41 000 till 43 000 år 2020. För att lyckas med det krävs ett målinriktat arbete att fortsätta utveckla Piteå till en attraktiv kommun. Fungerande förskolor och skolor har stor betydelse för framtidstron bland boende och för att attrahera inflyttare till ett område eller stadsdel och är därför väldigt viktiga i samhällsbygget." 

 Så inleds den webbsida som presenterar utredningen om den kommande skolstrukturen i Piteå. Det låter fint. Frågan är dock om det som hittills framkommit om arbetet leder till detta. Redan fortsättningen av inledningen väcker farhågor om att det övergripande kommunala målet snävas in till att bara avse centralorten och till en ekonomisk-organisatorisk fråga för barn- och utbildningsnämnden.

---

Jag, liksom de flesta som uttalat sig om utredningen, menar att om antalet Pitebor ska växa så kan det inte ske genom att endast gynna centralorten. En tillväxt sker bäst genom att även de mindre orterna ges förutsättningar att leva och utvecklas. Många människor föredrar att leva på landsbygden och i mindre orter, men då ska där ges förutsättningar för ett drägligt liv i form av till exempel skola, butik, goda kommunikationer och annan samhällsservice. Erfarenheterna visar att när de förutsättningarna gradvis försämras, då förtvinar byar och andra mindre orter, de blir inte attraktiva ens för jobbpendlare. En av de viktigaste faktorerna är om det finns en skola. På de mindre orterna vill man se i vart fall en skola för elever i årskurs 1-6 och i de något större tätorterna utanför Piteå C, även ett högstadium.

När skolan läggs ner, och eleverna måste skjutsas, då minskar ortens attraktivitet för barnfamiljer även om föräldrarna kan jobbpendla. Man söker sig till där det finns en skola. Kvar i byn blir då, efter en tid, mest pensionärer, som även de eftersom försvinner från byn till ett mera centralt beläget äldreboende, och några barnlösa jobbpendlare. Kommunens attraktionskraft som helhet blir mindre, om det endast är centralorten som ger den utbildning som barnfamiljer efterfrågar.

Det är möjligt att en del av de skolnedläggningar som skett tidigare varit riktiga, sett ur ett skolekonomiskt perspektiv. Den omstrukturering som skett av samället i stort, där jordbrukssamhället blev ett industrisamhälle, innebar befolkningsomflyttningar. I dag är stora befolkningsomflyttningar inte är lika självklara, förutsatt att samhället inte självt tvingar fram dem. Industrisamhället blev ett tjänstesamhälle som i dag är ett informationssamhälle där modern teknik i hög utsträckning möjliggör för människor att leva och verka där de vill bo. Många vill faktiskt bo på mindre orter om där finns utbildning för deras barn och goda kommunikationer till omvärlden.
Har de kommunalt förtroendevalda insikt om detta, och drar de rätta konsekvenserna, så blir det mera troligt att befolkningstillväxten kan bli mer än en vacker dröm. Då ökar även elevunderlaget på de mindre orterna. Vilket leder till en kommunalekonomisk ?vinst? även om det initialt kan uppstå någon extrakostnad i barn- och utbildningsnämndens budget. Det är en felsyn att krav på lärarlegitimation, skolbibliotek, elevhälsa med mera skulle innebära behov av centralisering. Det är också ett underbetyg på hur man ser på kommunens attraktionskraft och förmåga att hantera situationen. Det kan ju inte vara utredarnas (eller s-styrets) åsikt att det bara går att rekrytera goda lärare till centralorten och att det bara är där som det ska finnas skolbibliotek, elevhälsa och goda lokaler?
Centralisering innebär behov av investeringar och andra kostnader när barnen skjutsas från en mindre ort till Piteå centrum. Det verkar också som utredarna underskattar dessa kostnader samtidigt som de överbetonar kostnader som kan uppstå om eleverna går kvar i mindre skolor. Vidare går man för snabbt förbi de skjutskostnader som uppstår vid nedläggningar. Ett rimligt antagande är att det inte ?bara? blir fler som ska åka skolskjuts på grund av en längre skolväg till skolan, utan att också ökande trafik och dess trafikfaror för barn innebär behov av fler skjutsar av trafiksäkerhetsskäl.
Om man verkligen "måste" skjutsa elever på grund av organisationen så är det inte självklart att vägen ska gå från den lilla orten till den stora. Det borde vara lika naturligt att erbjuda elever i den större orten att få skjuts till den mindre skolan. Det ökar valfriheten och ger de som vill ha en lugnare skolmiljö möjlighet att få det, samtidigt som det kan hjälpa till att bevara mindre skolor.
Utredarna ser det som en fördel att elever som skjutsas till större enheter får träffa fler kamrater. Jag menar det tvärtom kan ses som negativt att för tidigt tvingas in i stora skolor med ökad anomymitet och risker för mobbning och andra problem. Visst kan mobbning finnas även vid mindre skolor, men chansen att upptäcka och bekämpa mobbning är nog betydligt större där.
Mitt resonemang är i hög grad tillämpligt inte bara vid de rena byaskolorna, utan även det alternativ beträffande Öjebyn som innebär att högstadiet läggs ner och eleverna hänvisas till centrala staden. Elevprognoserna visar inget akut behov av detta, och med en politik som inte bara koncentrerar på centralorten så bör underlaget i Öjebyn räcka även framöver. Att lägga ner högstadiet i Öjebyn innebär också en risk för att samma sak tämligen snabbt kommer att aktualiseras även för övriga högstadier utanför Piteå C. Dessutom så kan en nedläggning av byaskolor innebära att en del föräldrar inte flyttar till orter som Hortlax, Sjulnäs, Norrfjärden eller Öjebyn, utan flyttar direkt till Piteå centrum - eller till en annan kommun. Det kan inte precis vara en riktig tillväxtstrategi för kommunen som helhet.
Eftersom skolan är en viktig faktor för att få en attraktiv kommun, där även landsbygden får leva och utvecklas, innebär det att både högstadiet i Öjebyn och de hotade byaskolorna måste få fortleva. På sikt är det god ekonomi också.

Publicerad 8 juni 2013 i Piteå-Tidningen