SLP om sossarnas i Piteå valbudget för att gå hand i hand med landsbygden

Det är så att man vill utropa "Stoppa pressarna" när man läser lokaltidningen PTs presentation av det regerande partiet, socialdemokraternas, utspel i PT den 4 sept.

Det är en presentation,  mycket skissartad,  av vad S tänker lägga för budget efter valet, en valbudget, lätt maskerad till valmanifest. Min snabba kommentar blir denna.

Panik verkar ha utbrutit hos sossepartiet i Piteå. Efter att ha styrt kommunen längre än någon nu levande minns, gick de tillbaka kraftigt i senaste valet på grund av skolnedläggningarna och allmän nonchalans av landsbygden, där faktiskt runt hälften av kommunens invånare bor. 

Centralisering ligger i sosseideologin (liksom i vänsterns), hur de än försöker maskera det. Det är denna s-politik som har lett till problemen.

Nu befarar de fortsatt tapp av röster, och försöker mota det genom att i PT presentera en del förslag, som de säger sig vilja ha med i den budget som ska behandlas senare i höst.

Av artikeln att döma (något annat har inte S presenterat oss) är mycket oklart, och i vissa fall att de ”vill lyfta förslag” som tidigare lagts av oppositionen, men som S & Co avslagit...

De ”funderar” på servicepunkter... De vill ”se över” stadsdelscentra, tydligen främst betr moduler/lokaler, de antyder extrapengar till enskilda vägar. Det beskriver PT som att sossarna vill satsa på byarna. Häpp!

S säger att de vill börja ”leverera” direkt. Det betyder när budgeten för 2019 är tagen, strax före nyår. Det lilla som konkret framgår av artikeln är framför allt sådant som rör mer centrala frågor, samt att det förutsätter S-seger i riksdagsvalet, trots att, i vart fall det de antyder betr landsbygden, kommer från oppositionsförslag i kommunen – som de avslagit.
Varför dags att "leverera" först nu (dvs efter nyår), när de suttit så länge vid makten?
Betr skolnedläggningarna så sägs inget, och inget löfte betr kommande eventuella nya nedläggningar. Kanske för att de vet att ingen vågar tro på S-löften där. 

Sen undrar vi vad S ser för konsekvenser för landsbygdens del av investeringarna på Haraholmen och på universitetsområdet. I sig nog vettiga, men inser S att det behövs fler bostäder och skolor i byarna som en konsekvens av detta?

Betr nya gång- och cykelvägar räcker inte det småfjuttiga de beslutat om, det krävs stora satsningar framför allt på landsbygden. Betr enskilda vägar kan, förutom höjda bidrag, det ibland vara vettigare att kommunen tar över ansvaret.

"Undersöka ny modell", en fundring, för taxor och avgifter, konkret vilka och hur? Finns någon tanke på att nätavgifterna för el ska göras förbrukningsrelaterade? 

Vad som sägs i övrigt, enl PTs referat, så är det knappast nya tag eller specifikt för socialdemokraterna...

Min slutsat blir: Stoppa centraliseringspartierna, dvs sossarna och vänstern, detta för att rädda landsbygden!

För Rättvisa åt landsbygden! Rösta på Skol och landsbygdspartiet, det är Piteås lokala parti! Det aktiva partiet!

Har du redan förhandsröstat? Då kan du ändra Dig. Valsedlar ska finnas i vallokalerna. Då kan Du ändra Dig - det är Din röst i Vallokalen på söndag som gäller! 

Lars-Erick Forsgren, SLP

Rättvisare taxa för nätavgiften för el

För kännedom, primärt för Pitebor, men även för andra, om nättaxorna för el.

Här presenterar jag den motion som lades redan i januari i år, av Skol och Landsbygdspartiet i Piteå. Den gör avstamp i den under senhösten livliga debatten om de höjda avgifterna för el i kyrkstugorna i kommunen, inte bara i Öjebyn utan även i övrigt - ett kulturarv, som innehavarna av stugorna själva helt förvaltar, och bekostar.  Intill nu, och sedan många år har energibolaget Pite Energi (PE, kommunägt) debiterat en årlig paketavgift som inkluderar såväl nätavgift som (schabloniserad) förbrukning.
Eftersom ny lagstiftning säger att debiteringen skall utgå efter mätning av faktisk förbrukning enl separat mätare för varje kund, så så  beslöt PE att nätavgiften/abonnemangsavgiften skulle fr o m 1 jan 2019 dels höjas kraftigt (enl  schblon för lägenhetstaxa), dels förbrukningen enl mätare.
De flesta kyrkstugeägare förbrukar väldigt lite el, främst för belysning (en glödlampa), och för att koka kaffe, sommartid, några fåtal gånger per år. Möjligen ha igång ett kylskåp någon veckor, och om det var dåligt väder vid något besök ha igång ett element någon timme (i stället för att elda i öppna spisen). Naturligvis finns (fanns) det några som var i stugan mera frekvent och kanske använde el i något större utsträckning, men de var ett fåtal, och inte heller deras nyttjande stod i nivå som den man har i en fullt utrustad lägenhet året om.

Förslaget konstaterade detta, som ett exempel på att nätavgiften inte på något sätt står i relation till förbrukningen och nyttjande av nätet, den är orättvis och stimulerar inte heller till att spara på energi. Motionen har därför en generell inriktning som syftar på rättvisare taxesättning och stimulans till att spara el.

Yrkandet lyder: "Hemställer härmed att
PiteEnergi åläggs att basera nätavgiften på förbrukad konsumtion istället som nu en fast avgift."

Här motionen i sin helhet. 

"Bakgrund:

Elförsörjningen till kyrkstugorna i Öjebyn, Norrfjärden och Hortlax ska förändras. Elskåp ska monteras upp och elmätare installeras. Ny lag är orsaken. Den fasta avgiften närapå tredubblas.

När förändringen träder i kraft den 1 januari 2019 kommer den fasta avgiften att hamna på 1 890 kronor per fastighet och år. Till det läggs kostnaden för elförbrukningen.

Denna konstruktion av ett monopolföretags prissättning visar hur absurd prissättningen är. I viss kyrkstugor kan förbrukningskostnaden vara några tjugor under året.

Vi har redan nått den maximala besparingen som hushåll kan utföra. Vi har led-lampor och bytt ut vitvarorna till snåla förbrukare av el, PiteEnergi,liksom andra nätbolag, vill få in lika mycket pengar som man fått in tidigare till underhållskostnader och även höga löner för vissa. För konsumenten finns inte en chans att spara in mera på el.

Med dagens datorprogram är det ingen större svårighet att få in lika mycket mycket pengar som nu de fasta nätavgifterna tar in genom att lägga om så att den som förbrukar mycket el betalar även abonnemangsavgiften efter hur mycket man förbrukar. Genom att ha olika tariffer för säkringsstorleken har man i grunden infört detta. Men det slår orättvist.

På samma sätt som el-konsumtionsavgiften varierar varje månad beroende på hur mycket el man förbrukar så kommer abonnemangsavgiften göra likaså.

PiteEnergi-nät har cirka 22.000 abonnenter. Dessa betalar nu en fast avgift per månad. Det är den summa som bolaget behöver för att betala underhåll av nätet, nyinvesteringar, löner osv. Med lite vilja kan man ändra så att abonnenter betalar nätkostnaden efter hur mycket el man förbrukar.

Vi får ett rättvisare system. Den  som förbrukar mycket el kräver grövre kablar osv. Och kyrkstugor och andra som har en minimal eller liten förbrukning kommer därför kunna betala rättvist efter sin förbrukning.

Hemställer härmed att
PiteEnergi åläggs att basera nätavgiften på förbrukad konsumtion istället som nu en fast avgift.

Anders Nordin
Skol och Landsbygdspartiet"

S-politiken i Piteå innebär diskriminering av landsbygdens folk

Jag stöder, som möjligen bekant, Skol och landsbygdspartiet i Piteå i höstens kommunalval.
Har just tillställd PT en insändare enligt nedan. (Med någon språklig justering, som jag inte sparat.)

" (S)-politiken för landsbygden innebär centralisering och orättvisa villkor

(Replik till s-insändaren om landsbygdspolitik, PT 7 juli)

Det var många vackra ord i Lundqvist-Pettersson-Edlunds s-insändare om ”Stad och land – hand i hand”. Hela kommunen ska utvecklas, långsiktighet, lika värde, möjlighet att påverka, ett Piteå där välfärd och trygghet står i centrum.

     Det som gör det så svårt att tro på s-löftena och orden, det är ju erfarenheterna av hur (s) styrt och verkat under decennier av egen maktfullkomlighet. Man frestas att tolka det som att (s) menar att välfärd och trygghet, det gäller just centrum, inte den landsbygd som omfattar 40-50% (beroende på hur man definierar landsbygd resp centrum) av kommunens invånare.      Betecknande är att s-insändaren inte med ett ord berör skolan, den som är så viktig för landsbygdens överlevnad. Inte så konstigt eftersom (s) där grundligt svikit sina löften och några byamöten, lagt ner flera byaskolor. Svek, och i strid med påståendet om en politik att utveckla hela kommunen.

     Fler exempel, som visar att landsbygden inte ska gå ”hand i hand” med staden, utan komma långt, långt efter med (s)-styre. Bostadsbyggandet, där säger (s)-styret att 10% ska byggas utanför centrum, annars får byggbolagen skämmas (!). Varför bara 10%? Landsbygden borde ju få 40-50% om det ska vara någon rättvisa i möjligheterna att bo. Kommunen får släppa till mark. Det finns ju människor som inte vill bo vid busstorget i stan...

     Allt mer av både samhällsservice och handel koncentreras till stan. Nära till för stadsborna, som dessutom åker buss gratis inom stan för att ha det enkelt och billigt att använda servicen. Men de som bor utanför stan har inte bara längre till servicen utan måste också åka bil eller ta en buss till stan, som kostar, om det ens finns turer. Självklart är det en rättvisefråga att även landsbygdens folk ska kunna ta sig till stans service, utan att det ska behöva kosta mera än för stadsborna!
     Dessutom vill (s)-styret slå ihop de olika småbidrag som byarna kan få söka (t ex till bygdegårdar) till ett. Jovisst, det blir ju enklare att centralstyra på det sättet, enligt känt sosse-vänstermaner.
     Av (s)-programmet verkar det, betr arbete, är det kommunala tjänster som gäller. Vi menar nog att det är minst lika viktigt att underlätta för företagande och att bo i byarna, är tillgång till skola och bostäder utanför centrum viktiga faktorer. Liksom vägfrågorna.

Lars-Erick Forsgren, Skol och landsbygdspartiet (SLP)
---- 
Det finns givetvis mycket mera att framhålla, både betr SLP:s politik och betr (s)-styrets (som inkluderar också vänsterpartiet och miljöpartiet i kommunen.  Men det får komma när det kommer, och är motiverat. 

--- Insändaren publicerad i PT den 13 juli. Dock utan bild på mig. I stället bild av den s-insändare jag bemöter, inklusive bild på ett sossekommunalråd....