Söndagsöppet på systemet? Plus lite bakgrund.

När svenska folket höll på att supa ihjäl sig så diskuterades om det borde stoppas eller om det vore en frihet för alla att supa ner sig, förstöra ekonomi, familj och omgivning och sedan dö i förtid.
Vår första folkomröstning slutade närmast jämt skägg för el emot förbud. Men förbudsmotståndarna var något fler. Resultatet blev att inte förbjuda alkoholförsäljning, men att den skulle ske i det statliga Systembolagets monopol och ingen skulle få köpa mer än en tilldelad ranson. "Motboken" skapades.

Och bruket och än mer missbruket minskade. Men motboken var inte precis älskad av de som vill dricka utan begränsningar, och .hembränningen blev en populär illegal hobby.  Och på 50-talet avskaffades motboken, man hoppades att svenskarna skulle vara mera mogna att hantera spriten...   Men riktigt så bra var det ju inte. Dessutom blev det, genom charterresandet, alltmer vanligt att förutom brännvinet även lägga till ett vindrickande, som tidigare var nästan obefintligt bland "vanligt" folk. Och på 60-talet infördes mellanölet, vilket höll på att knäcka en hel ungdomsgeneration, genom sitt låga pris och lättillgänglighet.
På olika sätt försökte man ända begränsa alkoholtillgången, eftersom tillgänglighet leder till mera drickande, och drickande leder ofta till missbruk, alkoholism. Men efter långa stridigheter fick spritanhängarna ändå igenom att Systemet skulle hålla öppet även på lördagar. Dock har det alltid varit bekymmer med smuggling, vilken inte verkar ha minskat trots alltmer generösa införselregler bl a  p g a EU:s regelverk. Och spritlobbyn är stark i Bryssel.

Nu har, genom en debattartikel i DN, föreslagits att Systembolaget ska få ännu mera utökade öppettider. Detta i servicesyfte...  Kvällsöppet t o m till kl 21 vardagar och även söndagsöppet. Förslagsställaren, Carl B Hamilton (fp), skriver: "Att ge perfekt service till nyktra vuxna bör vara statens inställning".  
Nå, nu behöver knappast nyktra vuxna, dessa utökade öppettider. Nyktra vuxna kan planera sina inköp, så det inte blir kris sent på kvällen eller söndagsförmiddagen. Kan de inte det kan nog deras nykterhet och även faktiska vuxna mognad ifrågasättas.
Det är ju så, enl all erfarenhet och forskning (mig veterligt) att tillgång och låga priser leder till högre total alkoholkonsumtion, högre konsumtion leder till missbruk och missbruk leder till alkoholberoende, dvs alkoholism. Vilket leder till sociala skador, vårdbehov,  för tidig död etc.

Och forskare dömer ut Hamiltons förslag. "Systembolaget har inga planer på söndagsöppet. Och styrelseledamot Carl B Hamiltons förslag möter starkt motstånd hos Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning. ”Det leder med största sannolikhet till fler skador”, säger föreståndaren Jenny Cisneros Örnberg." . DN 21 juli 2015 (länk)

Nu  kan man förstås ha olika åsikter om detta, dvs om man bortser från forskningen. En del menar ju att det är en oförytterlig rättighet att få supa ihjäl sig, utan samhällets inblandning.

Jag utgår dock ifrån min socialliberala inställning (vilken tidigare också varit folkpartiets intill för några år sedan).
Socialliberalism innebär, enl gängse definitioner, att kombinera största möjliga frihet med socialt ansvar och insikten om att vi måste leva i gemenskap med andra. Det innebär att friheten har en gräns där en persons frihet skadar andras frihet. Betr alkoholpolitiken så har det inneburit att även de som själva i o f sig brukar alkohol och kan sköta spriten utan att bli alkoholister, tar på sig de restriktioner som det krävs för att minska skadeverkningarna för de som inte kan (eller vill) hantera alkoholen.
Så t ex brukade Per Ahlmark, som var en skarp motståndare emot socialismen och för frihet, att p g a det sociala ansvar som en socialliberalisme innebär, så måste vi alla acceptera begränsningar i försäljningen, i tillgången, höga skatter etc. Han var/är socialliberal. För att inte nämna Gabriel Romanus, en gång socialminister och sedan systembolagschef. En socialliberal som förstod (förstår) att frihet och ansvar mot varandra måste kombineras.

Liberalismen som sådan har ansetts innebära att friheten inte får innebära anarki och att en persons vilja att vara fri inte får innebära att andras frihet och liv begränsas och skadas. Och exemplet alkoholpolitik (och drogpolitik) anser jag vara utomordentliga exempel på var gränsen ska gå, och att det sociala ansvarstagandet i socialliberalismen gör detta ännu mera klart.

Och observera, höga priser och begränsningar i tillgången bl a genom att inte ha Systemet öppet precis lika mycket som de stora livsmedelskedjorna, det är inte förbud att köpa eller dricka sprit. Den om kan planera sina inköp, och förhoppningsvis styra sin spritkonsumtion, kan göra det. Under ansvar. Men begränsningarna är till för att - just det - begränsa det drickande som går till övermått och som ofta leder eller redan lett till beroende och olika skadeverkningar. 

Rättssäkerhet, en förutsätting för demokrati

Läser i SvD att Carl B Hamilton och Johan Pehrson (fp) skriver om att ställa krav på större rättssäkerhet för de nya EU-medlemmarna Rumänien och Bulgarien. Detta pga bl a korruption och organiserad brottslighet. Visst, det låter ju bra. Självklart skall medlemsländer inom EU, likafullt som andra länder som anser sig demokratiska har ett säkert och stabilt rättssystem. Det är ju förutsättningar för demokrati. Om människor inte kan känna sig säkra för övergrepp av olika slag, om organiserad brottslighet och korruption finns så underminerar det hela den demokratiska tanken.

Dock, som världen - inklusive Sverige - ser ut idag så har jag lärt mig att bli misstänksam emot många politiska utspel. De kan förefalla välmenande, men vilka underliggande motiv ligger bakom dem? Vad vill man egentligen med föreslagen? Är förslagsställarna nyttiga idioter, som (kanske) springer olika lobbyisters ärenden? Eller har de själva en inställning, som gör förslagen dubbelbottnade ur demokratisk synpunkt?

Jag måste då erkänna att jag har vissa farhågor både när det gäller Carl B och Batong-Johan. Carl B är en duktig ekonom, men betr integritetsfrågor finns stora frågetecken (FRA-lagsförkämpe!). Johan Pehrson är inte bara en rabiat anhängare av FRA-lagen utan har ju en mängd oliberala ställningstaganden i medborgarrättsfrågor (inkl kissprov av ungdomar) mm.

En grupp medborgare, som i dessa länder inte är rättssäkra är romerna. Ja, romernas rättssäkerhet är öht tveksam inom flera andra EU-länder också. Självaste Fredrik Reinfeldt har en märkligt mjuk inställning till andra länders förföljelse av romerna.

Men det stannar inte vid detta. Som svenskar har vi drabbats av en FRA-lag, delvis pga dessa herrar, som kränker vår integritet och rättssäkerhet. Att FRA-lagens "plåsterlappar" inte funkar har vi fått ny information om bara häromdagen. En sådan syn på rättssäkerhet är inget vi bör exportera till EU. Och nog finns aspekter på polissamarbete inom EU som förtjänar att ifrågasättas ur rättssäkerhetssynpunkt.

Att ett lands alla invånare kontrolleras in på skinnet, det ökar sannerligen inte rättssäkerheten. Polis- och spionvälde är inte rättssäkerhet. Tvärtom. Det gäller både i Sverige och i andra länder. Exemplet Egypten visar också att enorma polisresurser och en övervakning av medborgarna inte är tecken på vare sig rättsäkerhet eller på demokrati i vidare bemärkelse.

Så visst, brottslighet ska bekämpas. Ibland kan man dock ifrågasätta vad som är brottslighet (är det att motsätta sig överhetens övervakning?) - och ännu mera: bekämpa brott och brottslingar, inte övervakning av varje människa som vore hon en presumtiv brottsling!