Jag är väl nostalgisk. Men för mig så skall sport präglas av sportslighet. Rent spel. Inga psykningar eller dumma demonstrationer emot medtävlare. Ingen doping. Det ska vara en viljornas, styrkans, teknikens och uthållighetens kamp. En renhårig kamp för äran om att ha kämpat väl och vunnit.
Inte en fråga om att vinna till varje pris. Och, i dessa dagar måste det betonas extra, inte en kamp om att vinna pengar.
Därför får Northugs agerande idag i herrstafetten i VM en besk bismak. Han ÄR en överdådig skidåkare. (Men låt oss inte glömma att hans landsmän gjorde sitt bästa på de tre första sträckorna för att ge honom ett drömläge!)
Då behöver han inte psyka konkurrenterna. Det räcker att visa glädje - och att kämpa på. Då vinner man respekt. Men för Petter Northug räcker det uppenbarligen inte. Han har visat de tendenserna tidigare, och idag blev det än mera av den varan. Övertydligt.
Man kan spekulera över om detta hans barnsliga beteende, t ex med att tvärstoppa precis innan målllinjen, beror på att han innerst inne känner sig osäker. Att han har sådan respekt för Markus Hellner att han bara måste demonstrera sin överlägsenhet.
Det må vara hur som helst med det, osportsligt och barnsligt var det!
Jag är en man i mogen ålder med brett samhällsintresse på socialliberal grund. Därtill mycket musikintresserad. Det är främst samhällsintresset som dokumenteras här, enstaka notiser av privat eller allmän karaktär kan förekomma. I likhet med Lord Acton (brittisk liberal på 1800-talet) anser jag att: ”Makt verkar korrumperande, och absolut makt korrumperar absolut. Stora män är nästan alltid dåliga män. Det finns ingen värre irrlära än att ämbetet helgar dess innehavare.”
2 kommentarer:
Jag är glad att han inte är svensk. Då skulle jag skämmas.
Dagens skidåkning säger förresten en hel del om dagens samhälle. Grenarna är helt anpassade till en modern tids idéer om vad som kan vara spännande rent TV-mässigt och den store hjälten är en kille som inte bara snyltar på andra under 95% av loppen utan dessutom är en översittare. Det är långt från Wassberg, Mieto och Brå som med snor i skäggen gör upp om segern på en 5-mil med intervallstart (helst på Holmenkollens gamla 25 km-slinga). Det har tydligen funnits en debatt om detta även i Norge där man menat att det är symptomatiskt för det nya Norge att inte göra grovjobbet själv.
Ja vilken tur att unionen är upplöst...
Instämmer betr grenarnas upplägg. Jag blir smått förvirrad av alla dessa nya grenar, korta sträckor/sprintar...
Tacka vet jag Sixten Jernberg och Assar Rönnlund och 50 km genom skogen.
Den norska debatten. Lustigt nog lär det mest vara s.k. vänsterfolk som reagerat på den stornorska attityden och detta att låta andra göra grovjobbet. I sport som i affärer.
Skicka en kommentar