Gadaffis regim rekryterar flyktingar, dvs tvingar dem, att bli legosoldater hos honom. För att skjuta på hans folk.
Inte tid att ta ställning för eller emot demokratisträvandena i Libyen. Inte heller betr Libyen har Bildt kurage att ta ställning för demokratin.
Än värre låter Italiens utrikesminister, EU ska inte försöka exportera demokrati.
Vad är det för folk som styr?
Jag är en man i mogen ålder med brett samhällsintresse på socialliberal grund. Därtill mycket musikintresserad. Det är främst samhällsintresset som dokumenteras här, enstaka notiser av privat eller allmän karaktär kan förekomma. I likhet med Lord Acton (brittisk liberal på 1800-talet) anser jag att: ”Makt verkar korrumperande, och absolut makt korrumperar absolut. Stora män är nästan alltid dåliga män. Det finns ingen värre irrlära än att ämbetet helgar dess innehavare.”
5 kommentarer:
Det är bra att Bildt och Co har vett att hålla tyst. Vad varje diktator hoppas på då de hamnar undre press av folket är att kunna ena landet bakom sig igen genom att påstå att allt är en konspiration drivet av illasinnade fiender utomlands. Finns en yttre fiende så ställer sig folket bakom ledaren. Mubarak försökte ju t.ex. dra den visan.
Däremot borde EU göra en plan för hur man stöder de demokratiska stater som nu förhoppningsvis uppstår.
POp. Som du förstår håller jag inte med dig. Idag funkar nog inte "din" taktik för diktatorerna. Det är ju t ex Mubarak ett exempel på.
Att vara emot diktatur och ställa sig på demokratiseringens sida, det bör vara varje svensk utrikesministers första prioritet.
Är de dessutom en aning intelligenta bör de kunna göra klart att de därmed inte är landet ifrågas fiender utan diktaturens fiende. Med dagens kommunikationer så är det också lättare, hur mkt diktatorer söker att isolera sitt folk.
Betr din syn på EU:s uppgift har jag ingen invändning.
Det viktiga budskapet gick väl ändå fram: avståndstagandet från våld.
Regimen är i alla händelser slut nu. Hörde precis nu att inrikesministern avgått i protest.
Pop. Jag vet inte det. Avståndstagande från våld, det är ett budskap till diktatorn. Men han lyssnar inte - helt maktgalen.
Att stödja demokratiska strävanden, det är ett budskap till folket.
Det tragiska med Gadaffi (el Kadaffi, som vi skrev hans namn de första decennierna han satt vid makten) är att han är isolerad, snart alldeles ensam förutom sina kvinnliga livvakter och inhyrda utländska legosoldater. Men ändå är han beredd att låta slakta sitt lands invånare så länge han kan befalla ngn lakej att skjuta
Khadaffis agerande nu påminner inte så lite om Hitlers mot slutet. Båda verkar drivas av en monstruös vilja att dra folket med sig i fallet. Antagligen är det samma psykologiska mekanism som vid s.k. utökade självmord där familjefäder först mördar fru och barn innan de tar självmord; man har identifierat sig så med familjen / landet att man inte kan se det fortsätta existera när man själv inte längre är med.
Jag föredrar att stava hans namn Khadaffi (ja eller utan h då om man vill). Det lär vara uttalet på standardarabiska (men Gadaffi blir det tydligen på nordafrikansk arabiska) och vi förväntar oss ju inte olika transkriberingar av svenska namn beroende på om personen bor i Skåne eller Lappland?
Skicka en kommentar