Visst är det lätt att bli frustrerad om det man själv tror på inte kommer fram i media. Och än mera när moståndare får, som man tycker, husera fritt. Jämför hur olika grupperingar klagat och klagar på SVT och SR och dagspressen (som ju inte har ett krav på sig att vara neutral)! Och i dessa sista dagar, klagomålen över internet, vårt nya media.
Nu är det ju olika spelregler för olika media. Som frihetsälskande liberal så vill jag givetvis att alla åsikter ska få komma fram. Det finns inget annat sätt för att få en levande och fruktbärande demokratisk debatt. En fri debatt bör stimuleras, inte strypas genom regleringar.
Dock, SVT och SR är public-service-företag med statsmaktens uppdrag att vara objektiva (ett något svårdefinierat begrepp) och opartiska (förutom i försvarandet av demokratin, om jag minns rätt). Pressen kan och ska givetvis inte ha ett sådant krav på sig. Inte så länge vi har pressfrihet och yttrandefrihet i detta land. Och när vi inte har det så har vi inte längre demokrati.
Vårt nyaste media är internet. Ännu så länge tämligen oreglerat och fritt. Enkelt och billigt att använda. Så har där också uppstått friska debatter om det mesta.
På internet behövs inte en egen tryckpress eller radiosändare för att komma ut. Visst får man kämpa med många andra röster, men så är ju livet. Vi är varken enslingar på en öde ö eller de enda med en megafon. Alla konkurrerar om debattutrymme - på lika villkor.
Alla demokratiska krafter borde därför bejaka den fria debatten på internet!
Det beklämmande är att inte minst etablerade makt- och tyckargrupper blir rädda över denna folkets frihet. En del pressmänniskor anser det suspekt med ett media där inte journalister och ansvariga utgivare kollar vad som folk får skriva - och läsa.
Politikerna vill censurera och reglera, styra internet, så att det blir enligt deras önskemål. Kommersiella intressen, med stöd av många politiker, vill göra internet till en säljkanal, till en kabel-TV där vi ska betala för att ta del av reklam och auktoriserade åsikter. Men inte kunna uttrycka oss själva.
Men - det är lika illa när man vill reglera gammelmedia som teve och dagspress. Det går inte att begära stoppur för olika sidors åsikter. Vem bestämmer för övrigt vilka åsikter som ska anses unika och värda presentation och debatt? En statlig övercensor? Inte heller kan rättvisa skapas genom att mäta spaltcentimeter och ålägga redaktioner till något slags rättvis fördelning.
Nej, press och internet ska vara organ för fri debatt. Mångfald och debatt skapas genom fri debatt, därigenom får vi chansen att både delta i debatten och bilda oss en egen uppfattning.
Det ska inte regleras vad som är olika politiska åsikter, hur de grupperas, hur de ska mätas etc. Nya ideer måste få komma fram på alla tillgängliga sätt. En tillfällig maktgrupp ska inte kunna reglera fram mediaövervikt för sig. En tillfällig opposition ska inte kunna kräva reglering för att deras åsikter ska komma fram bättre. En opposition kan se olika ut, den kan vara en tidigare maktelit, men likaväl vara helt nya idéer och åsikter. Opionioner och åsikter kan och ska ändras utifrån hur verkligheten skiftar. Verkligheten låter sig inte regleras. Demokrati är inte ett statiskt tillstånd, där två makteliter för tid och evighet kämpar om makten med väljarna som passiva åskådare. Nej, demokrati är fri och öppen debatt, utan reglering.
Allt annat är en tillbakagång till ett odemokratiskt synsätt.
För övrigt anser jag att FRA-lagarna ska rivas upp, göras om och göras rätt!
Jag är en man i mogen ålder med brett samhällsintresse på socialliberal grund. Därtill mycket musikintresserad. Det är främst samhällsintresset som dokumenteras här, enstaka notiser av privat eller allmän karaktär kan förekomma. I likhet med Lord Acton (brittisk liberal på 1800-talet) anser jag att: ”Makt verkar korrumperande, och absolut makt korrumperar absolut. Stora män är nästan alltid dåliga män. Det finns ingen värre irrlära än att ämbetet helgar dess innehavare.”
04 oktober 2009
Såväl makt som vanmakt ropar på reglering och censur.
Etiketter:
FRA-lagen,
fri debatt,
internet,
massmedia,
politik
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Suck, självklara självklarheter i en demokrati, kan man tycka...
Men, men demokratin i ett samhälle blir inte bättre än de medborgare som lever i den.
Anledningen till demokratins förfall är att flertalet av medborgarna har tagit den för självklar, som något som alltid funnits, och som alltid kommer att finnas där.
Bryr man sig inte, utan anser att det är viktigare att kolla in den senaste Idol på TV, och annat angeläget som vilken färg man skall ha på skosnören imorgon så har demokratins dödgrävare fritt fram.
Vi som bryr oss, engagerar oss, är alldeles för få.
(OBS IRONI)
Dennis, ja visst kan man misströsta.
Men nog känns det smått overkligt om demokratin ska förfalla i sådan grad att det krävs snudd på revolution för att återvinna den!
... medan riksdagen får höjda löner, trots att de inte orkar kämpa emot FRA-lagarna etc.
Innan vi nu tar till vapen i en revolution så kanske vi ska börja med att demonstrera..
Det arrangeras demonstrationer mot just övervakningssamhället och EU's odemokratiska politik (vilket tex Datalagrinsdirektivet är en produkt av) den 10 oktober på flera olika platser i landet..
Googla och hitta tider för orten närmast dig. Ta med alla du känner.
Här behövs en del optimism.
Optimist blir man om man ser på den utmärkta dokumentären "Mahatma Ghandi - Pilgrim Of Peace".
http://video.google.com/videoplay?docid=5680530360797443942
"Mahatma Ghandi pacifist philosophy brought one of the world's great powers to its knees. He proved that violence is not the only road to change."
Klart värt 44 minuter av ditt liv. Och så får man sig en del tankeställare..
Eftersom den stora dags- och kvällspressen tillika med de flesta TV och radiokanaler vid sidan av public service företagen SVT och SR, näst intill till 100% ägs av det alliansvänliga kapitalet så är demokratin hotad. (För närmare genomgång av ägarförhållanden hänvisar jag till min blogg; Reglera Media!). Det är naturligtvis inte så att ägarna går in och detaljstyr sina journalister och reportrar, men riktlinjer och förhållningsorder genomdrivs vilket gör att den politiska informationen och debatten dör och ersätts med ensidig propaganda och indoktrinering. Vad är det för balans, demokrati och rättvisa när all media är kapitalistiskt styrd och alliansvänlig? Själv har jag som trogen P4 radiolyssnare fått lov att sluta lyssna på radion på grund av all allianspropaganda inte minst genom Ekot och TV kan jag inte titta på alls utom möjligen SVT någon gång. Jag kräver mitt liv tillbaka och mina möjligheter att tillgodogöra mig balanserad och mångfacetterad politisk information.
När det gäller pressen så är det enbart Aftonbladet av de stora drakarna som kvarstår som motvikt. Även om LO idag har sålt ut sin ägarmajoritet så har man såvitt jag vet en klausul i kontraktet där man tillförsäkras inflytande på ledarsidorna. Kräver man demokrati och åsiktsfrihet så måste man slåss för en balanserad ägarstruktur inom media, allt annat är struntprat, desinformation och pseudoliberalism!
För att erhålla en medial balans finns enbart två vägar att gå. Den ena vägen är att förändra och påverka ägarförhållandena så att vi uppnår 50/50 balans men eftersom detta svårligen låter sig göras återstår enbart det andra alternativet nämligen att införa väl genomtänkta och balanserande riktlinjer och regleringar. En del förslag som t.ex kvotering har jag framfört i kommentaren till min artikel på min blogg och dessa skulle på intet sätt vara till nackdel för demokratin utan istället främja balans både vad gäller den politiska informationen såväl som en opropagandistisk åsiktsfrihet fri från indoktrinering.
Det enda jag håller med Dig om Lars-Erick är att internet just genom sin massiva mängd av information och åsikter än så länge är det bästa och mest balanserade mediet. Dessutom råder här än så länge näst intill full frihet att sovra och tillgodogöra sig vilken information man vill. Leve det ej reglerade massinformativa internet!
Peter, Peter gamle vän. Du laddar med grovt artilleri, men du riktar det fel. Du dödar (tror du) likriktningen i media. Men icke. Man måste ha målet klart för sig. Vem är fienden?
Vad vill man uppnå?
---
Alltså, visst kan man (speciellt om man är enögd socialistromantiker som du!) tycka att det för likriktat i media. Men riktigt som du beskriver det är det ändå inte! Du är för svepande i din iver att driva din tes.
Demokratin är hotad, visst. Men inte i någon väsentlig grad genom det du kallar det alliansvänliga kapitalet.
DETTA var inledningen till en replik till Peter, men visade sig bli alltför lång.
Därför blev det en egen bloggpost. LÄS DEN!
http://lars-ericksblogg.blogspot.com/2009/10/kan-man-reglera-fram-rattvisa-media.html
Skicka en kommentar